Vinklade budskap smyger sig in i skolan

Från Pedagogiska magasinet 2014-02-27 15:15

Elever är hett villebråd. Företag, organisationer och myndigheter slåss om att få komma in i klassrummen. Till deras hjälp nns numera företag som är specialiserade på att paketera om budskap till läromedel.

Bild: Thomas Fröhling

Det finns hundratals sponsrade böcker, häften och digitala läromedel anpassade för att användas direkt i undervisningen. De är gratis, enkla att beställa och proffsigt framställda. De innehåller inte produktreklam. Inte heller osanningar. Men fakta och verklighetsbeskrivning vinklas för att passa in i en viss världsbild.

Fackförbunden skriver att det är arbetstagarnas organisering som skapat välfärdsstaten. Svenskt näringsliv att entreprenörerna byggt landet. I ett häfte från Nordic sugar får eleverna lära sig att socker är en naturlig råvara och att det ”ur viktsynpunkt kan vara viktigt att begränsa intaget av sockersötade drycker”. I ett läromedel från alkoholindustrin ska eleverna lära sig att säga nej till alkohol, i alla fall tills de nått vuxen ålder. I ett material från metall- och gruvindustrin kan man läsa att den tidigare förstörda miljön runt Falu koppargruva har återhämtat sig oväntat snabbt. Och så vidare.

Varje månad beställs det 200 000 tryckta läromedel från distributionsföretaget Utbudet. Företaget Freebook skickar årligen ut cirka 250 000 sponsrade läroböcker. Till det ska läggas allt material som skickas direkt till skolorna eller laddas ned från internet.

De enkätundersökningar som har gjorts visar att allt fler lärare använder sponsrat material. För ett år sedan uppgav varannan lärare att de använde sådant material minst en gång per termin (se faktaruta).

– Det finns inget som tyder på att det har gått ner sedan dess. Snarare tvärtom, säger Anna Johnsson Harrie, universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.

De första sponsrade läromedlen producerades i mitten av 1970-talet av dåvarande SAF (nu Svenskt näringsliv). De ville skapa en motbild till den tidens vänstervåg och strategin var att påverka ungdomarna genom att nå in i skolan med egenproducerat material. Strax därefter kontrade LO med eget material. En tillfällig uppgång inträffade i samband med folkomröstningen om EU 1994, då skolorna översköljdes med material, men det är först under 2000-talet det har skett en markant ökning.

– Det finns fler aktörer nu. Det är väldigt många organisationer, myndigheter och företag som producerar material. Tekniken har spelat en roll i det. Det har blivit billigare att trycka och med internet har det blivit enklare att nå ut till lärare, säger Anna Johnsson Harrie.

Anna Johnsson Harrie har bland annat jämfört två läromedel skrivna av Svenskt näringsliv respektive Arena skolinformation. I båda materialen beskrivs arbetsmarknaden och välfärdsstatens framväxt.

– I Svenskt näringslivs är det duktiga entreprenörer som drivit fram utvecklingen. Arbetstagarna är inte bortglömda, men de är passiva mottagare av det som blir bättre. Fackförbunden är helt frånvarande. I Arena skolinformations material är arbetstagarna den drivande parten. Det är när de har gått ihop, bildat fackföreningar och ställt krav som villkoren har förbättras. Arbetsgivaren finns med som den egoistiske typen som vill maximera vinsten eller den ansvarstagande som skriver på avtal.

Olika perspektiv och olika synsätt. Men utan faktafel.

– Ingen ljuger. Men de berättar bara en del av historien. Ett urval måste visserligen alltid göras, men här är det väldigt tydligt att de har gjort ett konsekvent urval utifrån den egna världsbilden.

Varken Svenskt näringsliv eller Arena skolinformation, två av de största producenterna av sponsrat undervisningsmaterial, vill uppge hur mycket resurser de satsar. Per Isling, presschef på Svenskt näringsliv, säger att de tar fram material för att lyfta frågor som de ”tycker saknas i många läroböcker”. Som till exempel kunskap om närings-livet.

– Vi försöker alltid vara sakliga och faktamässigt korrekta. Men vissa ämnesområden är kontroversiella och det kommer alltid finnas några som tycker att deras perspektiv på frågan inte kommer fram tillräckligt tydligt.

Arena skolinformation är ett samarbete mellan ett tjugotal fackförbund som startade för tre år sedan. De räknar med att 500 000 elever har tagit del av deras tryckta och digitala undervisningsmaterial. Liksom Svenskt näringsliv undersöker de vilka ”luckor” det finns i läroböcker.

– Vi försöker inte sticka under stol med att det är fackförbund som skrivit och att det är arbetstagarperspektiv. Det är vi tydliga med. Det är ett komplement vi erbjuder, säger Johanna Lindell, chef för Arena skolinformation.

En av dem som skriver deras material är SO-läraren Ludvig Myrenberg. Han har tidigare varit redaktör på läromedelsförlag och skriver nu som egenföretagare material till bland annat Naturskyddsföreningen och Stockholms läns landsting.

– Det jag bidrar med är metodik och hur material kan kopplas till läroplan och kursplaner. Uppdragsgivarna har ofta ett specifikt innehåll som de vill få ut, men vet inte hur det ska utformas för att funka i skolan, säger han.

Hur kopplar du material till styrdokumenten?

– Det krävs en viss bearbetning. Men i mina ämnen är det i de allra flesta fall möjligt att hitta beröringspunkter. I samhällskunskap finns det till exempel formuleringar om att eleverna ska undersöka samhällsfrågor. Det är en vid formulering. Eller källkritik. Det finns i flera ämnen. Det går att skapa aktiviteter till material så att man undersöker samhällsfrågor eller gör en källkritisk granskning kring det. Man har ett rätt stort svängrum.

Ludvig Myrenberg tar endast uppdrag som han själv tycker är viktiga och intressanta. För honom är det viktigt att tydligt visa vem som är avsändare.

– Den tiden då lärare arbetade okritiskt med material är förbi. De flesta lärare är medvetna om att material har en tendens och använder det med viss försiktighet. Det gäller både gratismaterial och vanliga läromedel.

I sin egen undervisning använder Ludvig Myrenberg en variation av material och låter eleverna arbeta mycket med källkritik. Att arbeta både som lärare och läromedelsförfattare tycker han fungerar bra.

– Jag tycker de här två verksamheterna berikar varandra. Min kontakt med verksamheten och eleverna gör att jag blir mer träffsäker.

Det finns också större företag som producerar undervisningsmaterial på beställning. Så här beskriver Kunskapskraft och Media sitt erbjudande: ”Vill du att just din organisation ska nå ut till skolans värld? Vi skapar ett sammanhang för era frågor med hjälp av färdiga lektioner och temapaket kopplade till kurs- och läroplaner.”

Kunskapskraft och Media startades för drygt tio år sedan av Johannes Innala och Per Hazelius. De jobbade då som vikarier i grundskolan samtidigt som de studerade på Stockholms universitet. De tyckte att de flera gånger hamnade i situationer där de inte fått instruktioner från ordinarie lärare och inte visste vad de skulle göra. Lösningen blev att skapa en ”vikariebox” med material och lektionsupplägg från Amnesty, Unicef och liknande organisationer.

Vikarieboxen massproducerades och såldes till skolor. Sedan dess har verksamheten utvecklats steg för steg. I dag omsätter de miljonbelopp.

– Vi vet hur skolan fungerar, vilka behov som finns och hur en lärares vardag ser ut. I vissa fall handlar det om att bolla idéer med en kund som har eget material. I andra fall tar vi fram helt nytt material. Då sätter vi oss ned med våra skribenter, som alltid är pedagoger, och diskuterar hur vi kan vi lyfta frågan på ett bra sätt, hur vi kan göra det objektivt, koppla det till värdegrund och läroplan, säger Johannes Innala.

Bland kunderna finns allt från Kvinnojouren i Botkyrka till Energimyndig-heten och Svenska vin- och spritleverantörsföreningen.

– Vi låter inte vår kund påverka innehållet. Lärare är väldigt kritiska och skulle genomskåda det. Det slår tillbaka direkt mot avsändaren. Ett sådant fel så är vi körda som företag.

För branschorganisationerna Sprit- och vinleverantörsföreningen och Sveriges bryggerier har de tagit fram läromedlet Prata om alkohol. Det har använts sedan 2006 och beställts av 75 procent av alla högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Materialet bygger på värderingsövningar som ska stärka ungdomar i att säga nej och skjuta upp alkoholdebuten till vuxen ålder.

Sprit- och vinleverantörsföreningen satsar årligen en halv miljon kronor på projektet. De säger att de gått in i det eftersom medlemsföretagen vill vara ansvarsfulla aktörer.

– Vi tillverkar sprit och vin. För de flesta är alkohol trevligt, men vi är inte omedvetna om de problem och risker som finns. Målet för oss i det här projektet är att skjuta upp en eventuell alkoholdebut till vuxen ålder. Ung-domar och alkohol hör inte ihop, säger vd Erika Nylander.

Även för alkoholindustrin är ett minskat ungdomsdrickande bra, enligt Erika Nylander.

– Den största risken för oss som näring är missbruk och ungdomsdrickande. Det går inte att bedriva en näring om alkohol ställer till med och förknippas med så mycket problem.

Ett par dagar efter Pedagogiska magasinets intervju med Kunskapskraft och Media publicerar de egna förklaringar till samarbetet med alkohol-industrin på sin webbplats. De mildrar också formuleringar i sin marknads-föring. Trots att flera av dem vi intervjuar påstår att sponsrat undervisningsmaterial är normaliserat i skolvardagen är det tydligt att området fortfarande är minerad mark.

En av dem som varit verksam längst i branschen med sponsrat undervisningsmaterial är Fredrik Skytt. I slutet av 1980-talet grundade han Freebook. Numera äger han webbplatsen Utbudet vars affärsidé är att distribuera gratis undervisningsmaterial. Han har också startat två liknande företag, i Norge och Finland.

Företagen går bra ekonomiskt. Förra året tog Fredrik Skytt och hans fru, de äger företagen tillsammans, ut två miljoner kronor i aktieutdelning till sig själva. På fem år har de plockat ut sju miljoner.

– Skolan har alltid haft ett behov av att få in material från andra aktörer. Det vi gör är att förmedla det material som alltid funnits. Men i stället för att lärare själva ska springa runt och leta, kan de hitta allt hos oss, säger Fredrik Skytt.

Parallellt med att sponsrat material har blivit vanligare har anslagen till läromedel gått ner. Siffror från branschorganisationen Svenska läromedel visar att försäljningen av läromedel minskat med 17 procent på tio år.

– Huvudmännen har inte tagit sitt ansvar för läromedel. Det som hänt är att man har överlåtit ansvaret till lärare som får stå dagen innan utan adekvata verktyg och som då får ta till kopiering, internet eller sponsrat material. När den typen av material får bli dominerande får skolan problem med kunskapsupp-draget. Det är det vi ser hända nu, säger Rickard Vinde, vd på Svenska läromedel.

Oklart hur mycket som satsas

Det finns ingen samlad information om hur mycket pengar som satsas på sponsrat undervisningsmaterial. Men branschorganisationerna Sprit- och vinleverantörsföreningen och Sveriges bryggerier satsar till exempel 1 miljon kronor tillsammans årligen på läromedlet Prata om alkohol, och Sveriges annonsörer satsar 450 000 kronor på läromedlet Mediasmart.

 

Varannan lärare använder sponsrade böcker

I en undersökning av radioprogrammen Kaliber och Skolministeriet från 2012 uppgav knappt hälften av de tillfrågade lärarna att de använde sponsrade läromedel en gång per termin eller oftare.

I en liknande enkät från Lärarförbundet år 2009 sa sex av tio lärare att de någon gång använt sponsrat material. Det var en ökning med 50 procent sedan motsvarande enkät 2001.

 

Fler sätt att nå eleverna

Sponsrat undervisningsmaterial är ett sätt att nå eleverna med budskap och varumärkesbyggande. Men det finns fler sätt:

- Transfer. Organisation som förmedlar gratis föreläsningar till skolor.

- Studiebesök. Arla har till exempel varit framgångsrika med att erbjuda gratis studiebesök.

- Utrustning. Framför allt på yrkesförberedande gymnasieprogram förekommer det att maskiner och utrustning är sponsrade av lokala företag.

- Projekt. Organisationen Friends, som arbetar mot mobbning, är till exempel sponsrad av främst företag.

- Direktsponsring. Ikea sponsrade förra året den kommunala grundskolan i Älmhult med fyra miljoner kronor.

Få har policy om sponsring

2004 togs det fram en policy om sponsring i skolan av Konsumentverket, Skolverket och dåvarande Svenska kommunförbundet. Enligt den får sponsring inte komma i konflikt med skollagens krav på allsidighet och saklighet. Det ska också finnas lokala sponsringspolicys. I en undersökning som radioprogrammen Kaliber och Skolministeriet har gjort uppgav 0,9 procent av alla lärare att de kände till en sådan. Det förs diskussioner mellan Konsumentverket och Skolverket om en förnyad policy.

 

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter