Fria skolvalet en motor i segregationen

Från Pedagogiska magasinet 2013-09-17 13:22

Tvärtemot vad som hävdas från politiskt håll är det inte boendesegregationen som ligger bakom de ökande klyftorna mellan skolor. Det är det fria skolvalet, hävdar forskaren Bo Malmberg.

Bo Malmberg och kollegorna Eva Andersson och John Östh skapade ”nya” skolor efter hur det skulle ha sett ut om alla elever valde en hypotetisk närmaste skola. Sedan jämfördes resultaten för grundskolans avgångselever på de hypotetiska skolorna med resultaten från de faktiska skolorna. Det visade sig att det inte hade skett någon försämring av skolresultaten i de hypotetiska grannskapsskolorna efter år 2000 trots att skillnaderna hade ökat kraftigt mellan de faktiska skolorna.Bild: Mia Åkermark/Orasis Foto

­– Det är inte boendesegregation som driver på processen med ökade skillnader. Det är också mycket som talar för att vi inte har sett slutet på segregationsprocessen. När en skola väl hamnat i den här trenden är den svår att bryta. När det är 20 procent synliga minoriteter är det kanske inte så många som väljer bort den. Men när det blir 30 eller 40 procent är det fler, säger Bo Malmberg, som är professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.

I två andra studier har forskarna undersökt vilka det är som använder sig av det fria skolvalet och vilka deras motiv är. Forskarna analyserade vilka elever som reser längre till sin skola än vad som är normalt i området. Resultatet visar att det främst är elever med högutbildade, självförsörjande och svenskfödda föräldrar som reser långt till skolan. Dessutom ökar benägenheten att pendla till en skola längre bort om det finns många synliga minoriteter och socialbidragstagare i området. Slutsatsen är att skolvalet utnyttjas av priviligierade grupper och att det i de flesta fall är ett negativt val. Det är vanligare att man väljer bort skolor som uppfattas som dåliga än att det sker ett medvetet letande efter skolor med bra kvalitet.

– När det fria skolvalet infördes fanns en idé att det skulle bli en sund konkurrens. De dåliga skolorna skulle väljas bort och de bra skulle bli kvar. Men våra studier visar att det är sammansättningen av elever som styr valet. I de enkätundersökningar vi har gjort uppger många att kvalitet är ett av-görande skäl. Men när vi tittar närmare på vad kvalitet egentligen betyder handlar det ofta om skolans elevsammansättning.

För att bryta utvecklingen har Bo Malmberg två förslag. Det första är att i stället för enskilt belägna skolor skapa ”skolgallerior” där det kan finnas flera olika utförare. Det skulle innebära att eleverna inte blir fysiskt segregerade även om de går i skilda skolor. Det andra förslaget är att ha kvar etableringsrätten för friskolor men att styra dem till socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Det skulle innebära att resurssvaga elever, som oftast väljer skola efter närhetsprincipen, enklare skulle kunna välja friskolan – samtidigt som medelklassen, som redan visat sig vara villig att skolpendla, kan fortsätta att göra det.

Än så länge har Bo Malmberg inte fått några reaktioner från politiker på sina förslag.

– Men segregationsfrågan är i alla fall uppe på agendan nu. Det har vi lyckats med.

 


 
 

 

 

Fakta skolsegregation

Betydelsen av vilken skola en elev går i har ökat. Sedan slutet av 1990-talet har mellanskolsvariationen, det mått som används för att beskriva hur mycket snitt- betygen skiljer sig åt mellan olika skolor, fördubblats. 1998 kunde nio procent av variationen i elevers betygsresultat förklaras av att de gick på olika skolor, 2012 var den siffran 18 procent.

En del av de ökade resultat-skillnaderna mellan skolor kan förklaras med avseende på elevernas bakgrund. En del kan förklaras med skiftande utbildningskvalitet. Men skolorna blir också mer segregerade utifrån dolda egenskaper, till exempel att studiemotiverade elever söker sig till skolor med andra studiemotiverade elever.

Källa: Skolverkets rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola?

 

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter