Jakten på The Big 5 går vidare

Från Pedagogiska magasinet 2012-11-19 11:43

Göran Svanelids artikel i Pedagogiska magasinet om de fem viktiga förmågorna i nya läroplanen fick stort genomslag. Nu går han på storviltsjakt igen och undersöker hur The Big 5 kan bli en hjälp i bedömningsarbetet.

Jag tror att många lärare just nu sitter fast i ”bedömningsträsket”. Kravet på likvärdig bedömning spelade en avgörande roll bakom reformen med Lgr 11. Och snart ska betygen sättas. Men hur stor hjälp får lärarna egentligen av Skolverkets stödmaterial?

I min förra artikel i Pedagogiska magasinet nr 4/11 presenterade jag min analys av de nya kursplanerna. Min slutsats var att lärarna bör lägga krutet på The Big 5, det vill säga de fem vanligaste förmågorna i Lgr 11: kommunikativ förmåga, analysförmåga, begreppslig förmåga, förmåga att hantera information och metakognitiv förmåga. The Big 5 synliggör en röd tråd genom läroplanens 280 sidor – det är ju samma förmågor som ska utvecklas och bedömas i alla ämnen och genom hela skolsystemet.

Nu vill jag försöka hitta ett sätt att bedöma som blir begripligt för både lärare, elever och föräldrar. Det är inte en lösning på bedömningsträsket – men det kan vara början på en debatt kring dessa viktiga frågor.

I och med införandet av Lgr 11 har Skolverket bombarderat den svenska lärarkåren med stödmaterial. Frågan är om den nya strategin kommer att göra bedömningen mer likvärdig, rättvis och rättssäker. Vi kan, som exempel, ta en lärare som undervisar i årskurs 6–9 i NO, teknik och matematik. Förutom läroplanens del 1 och 2 ska denna lärare sätta sig in i kursplanerna i fem ämnen, det vill säga 70 sidor. Till detta ska läraren läsa och tolka diskussions- och kommentarmaterial till kursplanerna och kunskapskraven, ytterligare cirka 300 sidor. Dessutom bör vår lärare ta del av bedömningsstöd i form av kommentarmaterial och diagnostiskt material – ytterligare 360 sidor. Finns det tid över förväntas läraren läsa informativa skrifter som Kunskapsbedömningen i skolan och Allmänna råd om utvecklingssamtal och undervisning, i runda slängar ytterligare 150 sidor. Sammanlagt blir det här ungefär 880 sidor. Frågan är: När ska allt detta läsas – och hur många timmars professionella samtal kommer att krävas för att tolka det?

Om det ena problemet har att göra med bedömningsstödets kvantitet handlar det andra problemet om komplexitet. Låt mig ta ett exempel från ett kunskapskrav i geografi: ”Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.”

Hängde ni med? Kommer lärare kunna komma överens om en gemensam tolkning av detta? Hur ska kravnivåerna förklaras för elever och föräldrar? Och apropå komplexiteten: Enligt mitt sätt att räkna innehåller denna enda mening sexton olika bedömningsaspekter. Dessutom ska vår NO-lärare ha koll på hundratals värdeord.

Min idé är att försöka skapa en bedömning som utgår från en enkel bärande princip. Här återvänder jag till The Big 5, som är generella, finns i alla ämnen och gäller hela skoltiden. För att tydliggöra hur förmågorna kan användas i bedömningen har jag gjort två matriser. Den första ger en hjälp att hitta The Big 5 i kursplanens text. Den andra är tänkt att visa hur de olika förmågorna kan bedömas, en slags ”good enough-bedömning”.

I det här exemplet har jag utgått från det centrala innehållet och kunskapskraven för avsnittet om ”Kropp och hälsa” i biologi för årskurs 6. I den första matrisen (klicka här!) har jag för tydlighetens skull valt att ta bort värdeorden eftersom syftet är att visa på relationen mellan The Big 5 och kunskapskraven.

Den andra matrisen (klicka här!), som är en bedömningsmatris, bygger också den på kunskapskraven för kropp och hälsa i biologi för årskurs 6. Här är det skillnaden mellan kunskapens bredd och kunskapens djup som är den bärande principen. Men det går också att urskilja The Big 5.

Ordet ”resonera” finns med i alla skolämnens kunskapskrav och är det vanligaste verbet i Lgr 11. Elevernas resonemang ska bedömas utifrån om de är ”underbyggda” eller ”utvecklade”. I det första fallet ska läraren bedöma på vilken kvantitativ nivå eleven ligger. I det andra fallet är lärarens uppgift att bedöma den kvalitativa nivån. Läraren ska, med andra ord, kunna bedöma kunskapens bredd (kvantitet), där jag skiljer mellan få och många, och djup (kvalitet), där skillnaden främst ligger i hur ”korta” eller ”långa” sambanden är. Genom att göra denna relativt enkla uppdelning tydliggörs läroplanens kunskapssyn. Min förhoppning är också att uppdelningen mellan bredd och djup ska kunna förstås av en elev redan på mellanstadiet – och kanske ännu tidigare. Det som krävs är pedagoger som är skickliga på att ge elevnära vardagsexempel.

I min bedömningsmatris finns bara två kunskapsnivåer: Grundläggande kunskaper och Mycket goda kunskaper. Tanken är att det ska underlätta förståelsen av progressionen. Det är lättare att upptäcka skillnaden mellan vitt och svart om man slipper gråtonerna, som i kunskapskraven för betyget C ofta uttrycks med svårtolkade värdeord som ”relativt” och ”förhållandevis”.

I bedömningsmatrisen gör jag också ett försök att vikta olika slags kunskaper. Här utgår jag från att djupkunskaper väger tyngre än breddkunskaper – det är till exempel tre gånger vanligare i kunskapskraven att lärarna ska bedöma hur ”utvecklade” resonemangen är jämfört med deras ”underbyggnad”. Därför är breddkunskapens maxpoäng (3) lika mycket värda som djupkunskapens minimi-poäng (3). En elev måste nå 4 poäng för att komma upp till godkändnivån (betyget E). Den sammanlagda maxpoängen i matrisen är 12 (betyget A), vilket innebär att mellan-betyget hamnar runt 8. Vill man bli riktigt detaljerad kan betyget D motsvara 6 poäng, C 8 poäng och B 10 poäng.

Genom att göra den här viktningen av de olika kunskapsnivåerna kan det förhoppningsvis bli tydligare för både lärare, elever och föräldrar vad som krävs för att nå respektive betygsnivå.

Det är också enkelt att hitta The Big 5 i tabellen. I de två översta ”breddrutorna” återfinner vi den kommunikativa och den begreppsliga förmågan. I de nedersta ”djuprutorna” hittar vi exempel på analys- och begreppsförmågorna och på den metakognitiva förmågan.

Min förhoppning är att de här matriserna ska kunna hjälpa elever, föräldrar och lärare att förstå hur bedömningen går till och därmed kunna föra ett samtal om den. För hur ska man annars kunna veta var man är, vart man ska och hur man kommer dit – om man som elev inte har knäckt bedömningskoden?

Här kan du ladda ner en generell bedömningsmatris som kan användas
i bedömningsarbetet.
 

The Big 5 på Facebook

Du har väl inte missat Facebookgruppen The Big Five? Där diskuterar och resonerar lärare med varandra om hur de fem förmågorna i styrdokumenten kan tydliggöras för elever och föräldrar. På bara några månader har gruppen fått över 2 000 medlemmar.
 

Information eller procedur?

Några lärare i Facebookgruppen The Big Five tycker att förmågan att hantera information är för snäv och föredrar att kalla den för procedurhanteringsförmåga eller procedurförmåga. Göran Svanelid beskriver förmågan som en ”färdighetsförmåga”, det vill säga att man vet hur något ska göras. I en sådan förmåga ingår förmågan att hantera information, men det kan också handla om att känna till olika strategier för att lösa ett matteproblem.

 

 

 

 

 

 

Göran Svanelid är universitetslektor och har arbetat inom lärarutbildningen i Stockholm sedan 1987. Han är läromedelsförfattare och har haft flera uppdrag för Skolverket, bland annat som ämnesexpert i arbetet med nya kursplanen i samhällskunskap och med att ta fram nationella prov i SO för årskurs 6 och 9.

 

Ladda ner en matris

Här kan du ladda ner en generell bedömningsmatris som kan användas
i bedömningsarbetet.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter