Fyra lärare om hur de arbetar med digitala verktyg

Från Pedagogiska magasinet 2012-09-19 14:04

Fyra lärare som undervisar i olika ämnen och för olika åldrar. Här är deras berättelser om hur, när och varför de arbetar med digitala verktyg.

Hallå där Anette Larsson: Hur jobbar du med lärplattor i förskolan?

Bild: Maria Fäldt
Anette Larsson

Jobbar: Förskollärare på Hemmingsmarks förskola i Piteå
Bloggar: På hemmingsmarksforskola.wordpress.com
Apptips: Film- och berättelse-appar som Puppet Pals, Imovie, Piccollage, Istopmotion. Stora pekboken för de yngre barnen, How do där man kan följa hur saker blir till steg för steg, Fotospelet där man kan göra ett eget memory med ljud.

"Vi sökte till ett projekt i kommunen för att se vilka möjligheter som ges för att öka barnens lust till kreativt utforskande med IKT som verktyg. Tillsammans med barnen har vi utforskat, lekt och testat oss fram.

Jag tycker att allt ska ha ett syfte mot läroplanen och det syftet ska finnas i förväg – det ska inte vara så att vi hittar det efteråt. Vi ska ha ett mål med det vi gör, vara närvarande pedagoger, finnas där och ta barnens tankar och funderingar vidare.

Lärplattor, Ipads, är så otroligt användarvänliga för barnen: De kan göra alla moment själva och det är lätt att gå mellan olika tekniker. Förr var man tvungen att fota med kameran, filma med filmkameran och sedan ta in det i datorn och koppla ihop det där. Nu är det ett och samma verktyg. Och barnen kan lättare använda sina fingrar.

Vi har provat på geocaching också. Det finns inga geocachar gömda här i vår by, så vi har varit tvungna att göra egna ute på förskolegården. Barnen är otroligt duktiga på att följa kompassens riktning och vi pratar om siffror, hur de ökar och minskar.

Att göra film med barnen är en process. Ofta gör vi en storyboard där barnen får rita vad som ska hända i filmen och så försöker vi följa det. Det är mycket problemlösning när man gör film: från vilken vinkel man ska filma, vad man ska ha för kulisser. Det är otroligt ämnesövergripande och ett sätt för barnen att göra sin röst hörd.

En sak som är kul med film är att man också får en mottagare, att någon ser det man gör. Vi lånade ut våra lärplattor till skolans förskoleklass och sedan hade vi filmvisning med både platsbiljetter och popcorn. Jag riktigt såg hur stolta barnen var när just deras film visades.

Här jobbar vi mycket i teman, senast hade vi skuggor och ljus. Då gjorde vi skuggfilmer och skuggmemoryn. Vi vet aldrig hur ett tema fortskrider – det beror på vad barnen funderar över, vilka frågor som väcks och vad vi tillsammans får syn på.

Barnen har i stort sett fri tillgång till plattorna men vi ser till att ett barn inte sitter en hel dag. Vi har några få spel-appar och skulle vi lämna barnen med dem då skulle lärplattan snarare bli en spelmaskin. Det handlar om att ha ett klart syfte. Det är vi pedagoger som har gjort urvalet och då har vi valt sådant som vi tycker är bra, till exempel de kreativa apparna.

Vi väljer bort appar som vi inte tycker är utvecklingsbara och sådana som har reklam. Sedan tycker vi inte att det är så bra med belöningssystem som finns på vissa appar, det kan vara raketer, fyrverkerier, applåder: Nu har du gjort rätt! Då väljer barnen gärna de apparna för de vet att de kan lyckas där. Men vi vill ju att barnen ska tänka själva, vi vill inte ha ett rätt eller ett fel."

Berättat för Gertrud Svensén

 

Hallå där Mikael Jageklint: Hur jobbar du med digitala verktyg i musiken?

Bild: Sebastian LaMotte
Mikael Jageklint

Jobbar: Musiklärare för årskurs 4 till 9 på Hjortmosseskolan i Trollhättan. Undervisar vanliga klasser och musikklasser.
Twittrar: @MusikMikael
Apptips: Garageband kan användas i helklass eller individuellt. Övrigt Youtube är en guldgruva. Ta till exempel Axis of Awesomes användbara klipp som visar hur man kan spela mängder av låtar med samma ackordföljd.

"I den nya kursplanen för musik står det att eleverna ska lära sig om digitala verktyg för musikskapande, men exakt vad det innebär har vi inte diskuterat. Jag fick nys om Garageband och det har varit otroligt bra! Eleverna har suttit som trollbundna när vi har arbetat med det i helklass.

Jag köpte in en Ipad för att komma i gång. Appen Garageband kostade väl 38 kronor eller så, och jag använder den på flera olika sätt. Dels gör jag låtar med eleverna. Man kan gå från ingenting till en klar låt på en lektion och mycket låter bra direkt!

Jag kopplar Ipaden till en smartboard eller en PC-kanon så att alla i klassen kan se vad vi gör. Ljudet kopplar jag till vår PA-anläggning. Man får upp spår och spelar in ett instrument i taget. Jag har lärt mig Garageband själv och tillsammans med eleverna. ’Den här knappen – vad kan den vara bra till?’ Det är bara att testa sig fram, för inget kommer att gå sönder. Det är väldigt användarvänligt. Man kan också titta på instruktionsklipp på Youtube.

En upptäckarglädje tänds hos barnen när vi prövar oss fram och det brukar bli en stark upplevelse för dem. I en fyra nyss började vi med gitarrerna. Om man väljer ’smartguitar’ får man upp ackord och väljer man d-moll sätter programmet igång att spela i det tempo man har valt. Det finns förinspelade kompvarianter att välja på. Man kan också välja en ackordföljd eller kombinera ackord man tycker låter bra ihop. Sedan kan man lägga till bas och trummor, och spela in sång.

När vi gör låtar pratar vi om tempo, taktart, ackordföljd och låtars uppbyggnad som vers, refräng, intro och outro. Man stöter på teoretiska begrepp som eleverna lättare förstår när de får ett praktiskt exempel.Jag använder också Garageband för att spela in bakgrunder till låtar som eleverna kan sjunga till. Jag har till exempel lagt ut bakgrunden till Pachebels kanon på Hjortmosseskolans Youtubekanal. Jag har även gjort bakgrunder som eleverna sjungit till på våra konserter. Det gör att jag kan dirigera kören i stället för att sitta bakom pianot.

Förutom Garageband använder jag Youtube mycket. Vi redovisar våra konserter på Youtube, och när elever ska lära sig stämmor gör jag en inspelning och lägger ut den där. Jag har spelat in lektioner och lagt ut dem. Man får lämna det här med prestige och ’vill jag höras och synas?’. Det kommer man över.

Jag använder Youtube i klassrummet också när vi behöver hänvisa till någon låt som vi spelar eller när vi har musikhistoria. Det är kul att snabbt kunna ta fram och visa när gitarrgurun Jimmy Hendrix eldar upp sin gitarr eller hur det såg ut när Chuck Berry gjorde sin ’duckwalk’."

Hallå där Marie-Louise Engstrand: Hur jobbar du med smarta tavlan?

Bild: Anders G Warne
Marie-Louise Engstrand

Jobbar: Lärare i svenska och svenska som andraspråk på Beckombergaskolan i Bromma, i tjänsten ingår också att göra performansanalyser. Är i botten 1—7-lärare i svenska/SO och genom lärarlyftet utbildad andraspråkslärare. Arbetar från och med i höst på Skarpabskolan i Skarpnäck, Stockholm.
Övrigt: Favoritprogram Photo Story, jobbar mycket med filmkamera och fotografier.

"Den digitala whiteboarden revolutionerar arbetet som lärare för man har allt samlat på ett ställe. Jag vet inte om den har förbättrat undervisningen men den har förenklat den.

I svenska jobbar jag mycket med filmkamera och fotografier, det utvidgade textbegreppet, och med whiteboarden slipper eleverna trängas runt en liten datorskärm. Jag kan stå framme vid tavlan och undervisa och alla kan se samtidigt. Varför ska vi välja bort den här bilden? Varför ska vi lägga till den här? Och så ljudet – vad har det för roll?

Men eleverna kan också använda tavlan som en arbetsyta. Jag har till exempel några elever i svenska som andraspråk som har svårt med att definiera hur ord hänger ihop. Då kan jag lägga upp en massa ordbilder huller om buller och några får i uppgift att dra dem till rätt rubrik – till exempel tröja, byxor och klänning under rubriken kläder. Alla i klassen ser vad de gör på tavlan och medan jag går runt och hjälper andra hör jag också diskussionen och hur andra barn hjälper eleverna att förstå de här begreppen. Det blir en kollektiv process som är språkligt levande.

Om jag vid högläsning märker att några barn inte har alla begrepp kan jag skriva en lista på whiteboarden där vi hjälps åt att förklara eller hitta synonymer, spara den i datorn och sen lägga ut den på hemsidan för läxläsning. Då kan också modersmålslärarna direkt se vad vi har arbetat med och möjligheten till samarbete ökar.

Jag har ett favoritprogram som heter Photo Story som kan göra filmer, rörliga bilder på video. Barnen kan måla bilder som jag fotograferar in och så kan de tala in meningar till varje bild. Det har jag använt bland annat i ett läsprojekt med elever i svenska som andraspråk. Bilderna hjälper dem att hålla kvar boken i minnet. När vi har talat om boken har vi skrivit meningar på tavlan och strukturerat dem ungefär som en bokrecension. Eleverna har läst in varsin mening och det fiffiga är att de sen får lyssna på om det låter okej. Någon kan vara osäker och vill fråga gruppen. Då blir han uppkopplad med meningen på smartboarden och ljudet i högtalarna och alla får titta, lyssna och säga om något ord borde uttalas lite annorlunda. Så diskuterar vi hur, och meningen blir omläst tills resultatet är bra. När alla är nöjda har vi lagt på lite musik och visat resultatet i klassen.

Genom att arbeta så här blir det både individuellt och kollektivt. Samtidigt får man in en formativ bedömning som gör att eleven under arbetets gång kan förbättra och lära sig.

Det händer att jag också använder whiteboarden vid performansanalyser. Det kan vara skriven text eller inspelad, som jag transskriberar. När jag efteråt pratar om elevens andraspråksutveckling med lärarna och specialpedagogen kan vi titta på analysen tillsammans."

Hallå där Malin Hansson: Hur jobbar du med blogg och video på matten?

Bild: Malin Lauterbach
Malin Hansson

Jobbar: Lärare i årskurs 5 på Löderups skola i Ystad och matematikutvecklare för årskurs 1 till 6.
Twittrar: @swemach
Bloggar: Med femmorna om matematik på Kunskapshörnan.se
Apptips: Imovie, Explain everything, Garageband, Popmath, King of Maths
Bloggtips: Gå med i Webbstjärnan

"Jag och min kollega fick tips om tävlingen Webbstjärnan och blev sugna på att vara med. Jag kände att matte var min grej, så det är vad bloggen handlar om. Vi har prövat oss fram i klassen för att se vad som fungerar och inte. Vi har bland annat gjort en matteordlista där vi har förklarat ord och eleverna har använt sig av vokis – talande avatarer som läser upp förklaringarna när man klickar på dem.

När eleverna sätter ord på något inför resten av världen lägger de ner mer engagemang i hur de formulerar sig. De tycker att det är suveränt kul och de vill hjälpa andra som har svårt med matten! Men de lär också av varandra. Ofta sitter de flera stycken tillsammans när de ska skriva och då blir det en diskussion och kommunikation dem emellan.

Sedan har de fått i uppgift att förklara sina strategier. Om vi till exempel har talet 138 + 56 får de förklara hur de räknar. Kanske adderar en elev hundratal, tiotal och ental var för sig, medan en annan inte gör så.

En gång hade vi en ekvation som eleverna inte visste hur de skulle lösa. Jag twittrade ut en fråga och då kom det in svar från folk som var okända för oss. Det tyckte eleverna var jättekul! Det sporrar dem när de får kontakt med världen utanför skolan, och vi diskuterade svaren. När pedagoger skriver i bloggen anpassar de svaret till elevernas ålder, medan andra ger mer avancerade lösningar. Det är bra för då får eleverna syn på att det finns flera sätt att lösa en ekvation på, sätt som de kommer att lära sig längre fram. Jag modererar kommentarerna på bloggen så inga konstigheter syns.

Vid ett tillfälle har några elever också gjort en instruktionsfilm som de lagt upp på Youtube och bäddat in på bloggen. Annars har jag gjort flera instruktionsvideor på sådant som vi ska gå igenom under nästa lektion – ett arbetssätt som kallas ”flipped classroom”. Eleverna får i uppgift att titta på videon före lektionen och lösa någon uppgift. De som behöver kan se klippet flera gånger. Jag tycker att det är ett jättebra sätt att jobba på. Det strukturerar tanken för mig och eleverna får sitta i lugn och ro och kan komma igång på ett helt annat sätt.

Man kan göra en instruktionsvideo ganska opretentiöst. Jag har hittat en app som heter Explain everything. Det ser ut som en whiteboard som man kan skriva på, samtidigt som man pratar. Appen är smidig att jobba med och det går snabbare än Imovie. En video kanske tar mig en timme att göra.

Om jag ska tipsa kollegor om något är det nog att bara prova sig fram och ha kul. Det är bara att kasta sig ut! Man kan lära sig mycket av barnen och skulle man misslyckas så lär man av det också. Man får lösa saker efter hand och kan ta hjälp av kollegor."

Fler artiklar om

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter

Grafik: Datawrapper

9 procent av kandidaterna till landets kommunfullmäktige är lärare. Det gör dem till den största yrkesgruppen i politiken. Störst andel lärare har MP och V.

kommentarsikon

Bild: Boberger/CC BY-SA 3.0Regeringens utredare Martin Ingvar föreslår att betyg ska ges från och med årskurs fyra, i stället för som nu årskurs sex. Utredningen överlämnades på onsdagen till utbildningsminister Jan Björklund (FP).
– De OECD-länder som använder tidiga betyg når mycket bättre resultat än Sverige, säger Martin Ingvar.

kommentarsikon

Vill du att betyg i årskurs 4 införs?