Just nu sitter lärare runt om i landet och försöker skapa lokala pedagogiska planeringar utifrån tolkningar av den nya läroplanen Lgr 11. En avgörande fråga är om dessa planeringar blir ytterligare en plikttroget framtagen hyllvärmare som stjäl tid och tar död på lärares kreativitet, eller ett levande pedagogiskt dokument som även elever och föräldrar har nytta av.

Till en början kan det vara en god idé att ställa grundfrågan: För vem skrivs en lokal pedagogisk planering? Är det för att synliggöra mitt eget tänkande kring undervisningen, för kollegor, för skolledare, för eleverna eller deras föräldrar? ”Rätt” svar är: För alla dessa grupper. Betänk till exempel att elever med Lgr 1 1 nu behöver åtta alternativt tolv betyg med minst E för gymnasiebehörighet – det kräver begripliga lokala pedagogiska planeringar.

En kvalitativ lokal pedagogisk planering ska utgå från förmågorna som uttrycks i syftet och i kunskapskraven och ska dessutom vara skriven så att elever och föräldrar förstår texten, gärna med förtydligande exempel. Hittills har jag dock sett få lokala pedagogiska planeringar som är skrivna på ett språk som gör att elever och föräldrar får konkreta svar på frågor som: Vad ska vi lära oss? Varför just detta? Hur ska vi lära oss detta? Vad kommer att bedömas? Hur kommer bedömningen att ske?

I värsta fall får elever och föräldrar ta del av sjutton obegripliga lokala pedagogiska planeringar, en per ämne. Men även om alla dessa dokument skrivs på ett begripligt språk skulle det uppstå en viss mättnad om man som elev eller förälder ska sätta sig in och försöka förstå innebörden i alla dessa dokument.

Så, om inte ens en välskriven lokal pedagogisk planering med konkreta exempel räcker för att nå ut till elever och föräldrar, vad kan skolan då erbjuda? Jag ser goda möjligheter att skapa ett levande dokument. Efter en genomgång av grundskolans samtliga kursplaner kan jag se ett mönster som kan förenkla kommunikationen mellan hem och skola, och mellan olika lärargrupper. Detta mönster utgår från de förmågor som beskrivs i de långsiktiga målen i syftet. Förmågorna återkommer sedan, fast uttryckta på ett mer konkret sätt, i respektive ämnes kunskapskrav. Förmågorna dyker ofta även upp i det centrala innehållet. I Lpo 94 fanns cirka 500 strävansmål och i denna massa dolde sig kunskapskvaliteterna. En fördel med Lgr 11 är att målen ”bara” är 71 stycken. Förmågorna blir därmed synligare och har vi identifierat vilka förmågor som ska utvecklas i undervisningen vet vi samtidigt vad som ska bedömas.

Vilka är då de viktigaste förmågorna? Jag har funnit fem förmågor som jag har valt att kalla ”The Big 5”. Rangordningen utgår från de så kallade långsiktiga målen och kunskapskraven.

  • Analysförmåga
  • Kommunikativ förmåga
  • Metakognitiv förmåga
  • Förmåga att hantera information
  • Begreppslig förmåga

De tre högst rankade förmågorna finns med i cirka 80 procent av de långsiktiga målen, samt i kunskapskraven. En slutsats vi kan dra är att det finns fem klart dominerande förmågor och att det är dessa som lärare ska fokusera på när de planerar sin undervisning, skriver lokala pedagogiska planeringar, gör sin bedömning, skriver individuella utvecklingsplaner och för utvecklingssamtal. The Big 5 ska dessutom byggas in så ofta som möjligt i läxor och prov. The Big 5 blir den röda tråden i elevernas kunskapsutveckling under hela grundskolan.

Givetvis finns det skillnader mellan vilka förmågor som dominerar i skilda ämnen. Analysförmågan har större tyngd i till exempel SO- och NO-ämnena. Givetvis finns det även mer ”ämnesspecifika förmågor”. För att ta några konkreta exempel är följande långsiktiga mål lätta att identifiera till ett visst skolämne: Eleven ska utveckla förmågan att ”planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang” samt ”röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang”.

Samtidigt är det tydligt att förmågorna i The Big 5 tydligt slår igenom i de praktisk-estetiska ämnena. Två exempel: Eleven ska ges möjligheter att utveckla förmågan att ”analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang” samt ”analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp”.

För att både se likheter och skillnader mellan olika ämnesgrupper har jag gjort en analys av ämnesgrupperna språk (”de 3”: engelska, moderna språk, svenska), teoretiska ämnen (”de 9”: matematik, NO, SO och teknik) samt praktisk-estetiska ämnen (”de 5”: bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, slöjd).

Att de kommunikativa förmågorna dominerar i språkämnena är knappast överraskande. Däremot kanske det är ”en nyhet” att de metakognitiva förmågorna och förmågan att hantera information tar ungefär lika stor plats i mål och kunskapskrav. I svenska ska eleverna till exempel ”anpassa språket efter olika syften, mottagare och för olika syften”. I samma ämne ska eleverna även ”söka information från olika källor och värdera dessa”, skrivningar som även återkommer i SO- och NO-ämnena.

Flyttar vi sedan blicken till de ”teoretiska ämnena” tar The Big 5-förmågorna stor plats, med särskild tonvikt på den begreppsliga, den analytiska och informationshanteringsförmågan. I matematik ska undervisningen utveckla elevernas förmåga att ”använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp”. I SO, NO och teknik väger analysförmågan tungt både i mål och kunskapskrav. I målen för geografi nämns till exempel analys i tre av fyra mål. En bra strategi är därför att lärare i dessa ämnen skapar ”analytiska träningsläger” så ofta som möjligt i sin undervisning inklusive i läxor, prov och grupparbeten. Det är ingen vild gissning att de nationella prov i SO som kommer att ges första gången våren 2013 kommer att innehålla en stor portion av analytiska uppgifter.

När det, slutligen, gäller de praktisk-estetiska ämnenas förhållande till The Big 5 så blir det tydligt hur teoretiska de praktiska ämnena är. Allra tyngst, bortsett från de ämnesspecifika förmågorna, är den metakognitiva förmågan. Det betyder att lärarna i dessa ämnen ska utveckla och bedöma elevernas förmåga att värdera, anpassa och ha omdömen om sin egen arbetsprocess. I hem- och konsumentkunskap för årskurs 6 är två tredjedelar av det som ska bedömas av teoretisk art. Det betyder givetvis inte att eleverna ska sluta att laga mat, slöjda, sjunga, orientera eller skapa bilder. Vad det betyder är att bedömningen ska fånga in andra aspekter än det rent praktiska.

Sammanfattningsvis kan The Big 5-förmågorna underlätta kommunikationen mellan lärare och mellan hem och skola vid alla de tillfällen då elevers kunskapsutveckling ska synliggöras. Det blir helt enkelt ”färre bollar i luften”. Om eleverna får chans att börja utveckla The Big 5-förmågorna redan i årskurs 1 kan lärare på senare stadier surfa på samma våg, eller som någon har sagt: ”När eleverna kommer till högstadiet så ska vägen redan vara asfalterad, det är bara strecken som behöver målas.” Det räcker att studera vilka förmågor som uttrycks i SO och NO för årskurs 3 för att inse att det sista påståendet är realistiskt.

Göran Svanelid är universitetslektor och har arbetat inom lärarutbildningen i Stockholm sedan 1987. Han är läromedelsförfattare och ingår i den grupp som tar fram de nya nationella proven i SO för årskurs 6 och 9.

 

THE BIG 5

De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten.

Analysförmåga 
Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.

Kommunikativ förmåga 
Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa

Metakognitiv förmåga
Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. 

Förmåga att hantera information 
Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

Begreppslig förmåga
Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Jag jobbar på gymnasiet och

Jag jobbar på gymnasiet och blir genast inspirerad att använda denna strategi även på våra kursplaner. Är det någon som har tittat på kursplanerna på gymnasiet på samma sätt?

LPP

Jag måste ha missat något.

Jag trodde inte att LPP var ett krav längre, som det var enligt grundskoleförordningen, kravet finns inte med i den gällande skolförordningen?

Upplys mig!

Annons

Fler nyheter