Learning study ger kollektiv kunskap

Från Pedagogiska magasinet 2011-05-11 10:49

Att hitta de kritiska aspekterna av det som ska läras och sedan använda dem i undervisningen för att förnbättra elevernas lärande. Det är målet för en learning study, där lärare utvecklar sin kunskap tillsammans.

Bild: Marcus Eek/BUS 2011, Courtesy Björkholmen Gallery
Alltsedan learning study
introducerades i Sverige 2003 har hundratals lärare tillsammans utforskat vad det innebär för elever att lära sig en svår sak och hur man på bästa sätt kan undervisa så att eleverna lär sig. Erfarenheter av att följa sådana lärargrupper visar att lärare utvecklar kunskaper så att de blir skickligare på att förbättra elevernas lärande. Men detta innebär inte bara ett lärande på individuell nivå. Flera studier visar att de kan producera kunskap som andra lärare kan använda i sin undervisning.

Inspirationen till learning study kom bland annat från boken The teaching gap. Där beskriver forskarna James W Stigler och James Hiebert hur det bland japanska lärare är vanligt att man i en kollektiv process planerar och utvecklar lektioner eller implementerar nya och förändrade arbetssätt och arbetsformer. Själva idén går ut på att pröva, utvärdera och förbättra lektionsupplägget så att man efter kanske ett års tid kan visa upp resultatet för andra lärare i form av en dokumentation eller public lessons, där lektionen visas live och kan ses av andra lärare. Vidare menar författarna att sydostasiatiska elevers goda resultat på Timss- och Pisastudierna delvis skulle kunna förklaras av att lärarna arbetar på detta sätt.

Learning study är en variant av lesson study. Här arbetar man också i en cyklisk process som innebär att man först väljer något som man vill att eleverna ska kunna. Oftast är detta en ganska avgränsad förmåga, som till exempel att kunna återberätta en text eller att förstå att division med ett decimaltal ger en kvot som är större än talet i täljaren. Därefter tar man reda på vad eleverna kan genom några frågor eller genom uppBild: Marcus Eek/BUS 2011, Courtesy Björkholmen Gallerygifter som eleverna löser. Svaret analyseras noga, så att man får reda på hur eleverna förstår, vilka svårigheter de har och vad dessa består i. Ofta kräver det ett ganska omfattande analysarbete. Det är inte alltid det är uppenbart varför elever svarar som de gör. Varför klarar eleven till exempel uppgiften –3–(–5) = bättre än –5–(–3) = och varför berättar de i jagform då de ska återberätta en text? Lärarna måste alltså försöka se utifrån elevernas perspektiv, inte bara leta efter rätt och fel svar. Utifrån sådana insikter planerar man den första lektionen som någon av lärarna genomför. Lektionen videofilmas och eventuellt observeras den också. Efter lektionen ställer man samma frågor, muntligt eller skriftligt, till eleverna igen för att ta reda på om de har lärt sig det som var avsett. Ofta finner man att de har lyckats bättre i vissa avseenden än i andra.

Det som eleverna inte verkar ha lärt sig blir utgångspunkten när man studerar den inspelade lektionen. Man fokuserar på hur undervisningsinnehållet har framställts och frågar: ”Kan elevernas misslyckanden bero på att det inte var möjligt att lära sig det som vi ville?” Därefter förändrar man sin lektionsplanering så att det som inte blev möjligt att lära ska komma fram tydligare. En ny lärare tar vid och genomför den andra lektionen med sina (nya!) elever. Lektionen filmas, eleverna eftertestas och resultatet på detta och inspelningen av den andra lektionen analyseras igen.

Vad som skiljer en learning study från en lesson study, och som gör att det är något mera än att bara utveckla ”den bästa lektionen”, är främst att i en learning study fokuseras elevernas lärande i relation till den förmåga som man vill utveckla. Vidare finns en komponent i learning study som oftast inte finns i lesson study: man använder en teori om lärande som ett redskap i processen.

Den teori som används är variationsteorin, utvecklad av Ference Marton och hans med-arbetare, som har sin grund i en forskningstradition som har studerat skillnader i lärande. Utifrån denna har vissa teoretiska slutsatser dragits. En är att man måste man lära sig vissa saker för att kunna något på ett visst sätt, till exempel att återberätta en text. Man måste ha fått syn på vissaBild: Marcus Eek/BUS 2011, Courtesy Björkholmen Gallery drag eller egenskaper. En grupp lärare fann att det bland annat är nödvändigt att hitta centrala händelser i texten, att se textens helhet i termer av inledning, handling och slut. Dessa aspekter är kritiska för att utveckla förmågan att kunna återberätta en text, det vill säga de utgör kritiska aspekter av det som ska läras – lärandeobjektet. Att finna dessa kritiska aspekter innebär alltså att ställa frågor om det som kanske ofta tas för givet, nämligen vad det egentligen innebär att kunna något. I målen i styrdokumenten anges vad eleverna ska kunna, men inte vad man ska lära sig för att kunna detta, vad som är de kritiska aspekterna av ett visst kunnande. Om målet är att kunna förstå vad en vinkel är, finns vissa aspekter av en vinkel som är kritiska och som man måste ha sett för att nå detta mål. Att hitta sådana kritiska aspekter och finna sätt att implementera dem i undervisningen för att förbättra elevernas lärande är målet för en learning study.

De kritiska aspekterna finner man dels genom att noggrant analysera elevernas lärande före och efter undervisningen, dels genom att studera videoinspelningarna av lektionerna och på ett djupare plan uppmärksamma innehållet i undervisningen. Vilka de kritiska aspekterna är kan inte enbart relateras till ett innehåll. Vad som är kritiskt för en grupp av elever att lära är nödvändigtvis inte detsamma för en annan. Men, genom att ställa frågor som ”vad är egentligen en vinkel?” och ”vad innebär det att återberätta en text och vad är det man kan då?” finner man kandidater till vad som kan vara nödvändigt att lära sig för att utveckla den förmåga man har avsett. Huruvida de är kritiska och om det kan finnas andra kritiska aspekter, måste man undersöka i sin praktik, det vill säga det måste prövas i undervisningen. Om resultatet efter den andra lektionen i cykeln i något avseende är bättre än efter den första lektionen och skillnaden mellan lektionerna består i huruvida vissa aspekter var närvarade eller inte, ja då var troligen dessa aspekter kritiska för elevernas lärande.

Variationsteorin används också som ett redskap för att pröva hur de kritiska aspekterna ska göras synliga i undervisningen. Teorin säger nämligen att aspekter synliggörs om de kan erfaras som en variation. Det betyder att man måste skapa en variation kring de kritiska aspekterna. Det kan till exempel vara att fundera över vilka exempel som på bästa sätt gör den kritiska aspekten synlig. Ibland kan det innebära att visa Bild: Marcus Eek/BUS 2011, Courtesy Björkholmen Galleryvad något inte är, till exempel visa på skillnaden mellan att återberätta och att skriva en bokrecension. I andra fall kan det vara att välja exempel så att något hålls konstant medan annat varierar. Om avsikten är att eleven ska kunna förstå när olika skiljetecken används kan lärarna fundera över vilket variationsmönster som ger störst möjlighet att lära. Är det bättre att låta innehållet i satserna vara detsamma men att variera skiljetecknet (Du tar bussen. Tar du bussen? Ta bussen!) – i stället för att variera både innehåll och skiljetecken samtidigt (Jag går hem. Fick du en kaka? Lägg den där!)?

Allt detta sker i en kollektiv process, där lärare och forskare tillsammans utforskar elevernas lärande i relation till förmågornas beskaffenhet och undervisningens uppläggning. Man tar ett delat ansvar för processen. Såväl framgångar som misslyckanden är gemensamma. Det är allas lektion, inte den enskildes. Det är ett lagarbete som sträcker sig bortom diskussioner om elevers svårigheter på ett allmänt plan eller om undervisningens upplägg i generella termer. Frågor som ”är det bättre att de arbetar i grupp?” eller ”ska vi använda en våg för att visa likhetstecknets betydelse?” är inte det primära. I stället fokuseras diskussionen kring vad det är nödvändigt att eleverna får syn på för att lära, vad de inte har sett och om man har tagit för givet att de kan något som man inte borde ha tagit för givet.

Learning study innebär att såväl lärare som elever lär sig. Flera studier visar att lärare verkar utveckla en kunskap om vad i undervisningen som gör skillnad för om elever lär sig det som var tänkt eller inte. Lärarna kommer till insikt om väsentliga delar av undervisningen som är av ämnesdidaktisk eller ämnesteoretisk art. De ges möjlighet att på djupet diskutera det som eleverna ska lära, inte i termer av mål i kursplanen eller ämnesinnehåll, utan i termer av kunnandets beskaffenhet och karaktär. Man lär sig också om hur eleverna förstår och uppfattar det som de ska lära sig, inte bara vad man tror att de kan bara för att man har gått igenom det. Ibland kan detta vara ganska nedslående. Det finns exempel på learning study där lärarens intryck efter lektionen har varit att eleverna har lärt sig. Men när man studerar vad de faktiskt har lärt sig och analyserar filmen kan man se att så inte är fallet. Att på djupet försöka ta reda på orsaken till detta, i termer av vad som gjordes möjligt att lära under lektionen, gör att lärarna utvecklar nya insikter om hur elevernas lärande kan reflektera den undervisning de har varit med om.

Lärande genom learning study innebär inte bara ett individuellt och personligt lärande. Ett par nyligen genomförda studier visar att de insikter som en grupp lärare har kommit fram till kan dokumenteras och kommuniceras till andra lärare. Resultaten är inte lektionsplaneringar i generell bemärkelse, utan beskrivningar av de aspekter som man har funnit vara kritiska och hur man med hjälp av variationsmönster gjorde dessa synliga i undervisningen. När lärare tar del av detta resultat kan de använda det för att planera sin egen undervisning men också för att utveckla och anpassa det till den egna klassrumssituationen och de egna eleverna.

En learning study fordrar en hel del tid och engagemang från lärare, liksom stöd från skolledningen. Man kan tycka att det inte finns tid till att fokusera på så begränsade delar av både innehåll och lärares arbete och att arbetslaget har så många andra uppgifter. Men vad som händer i en learning study är att arbetet utgår från frågor som lärare har i sin vardag, frågor som har att göra med varför vissa saker är svåra att lära – och därmed att undervisa om. En lärare uttryckte detta problem som ett misslyckande och en frustration. Hon sa: ”Jag lägger ned hela min själ i att undervisa dem och de kan inte ett skit. Vad gör jag för fel?”

I en learning study läggs inte felet på vare sig eleven eller läraren. I stället försöker lärarna skapa kunskap om relationen mellan elevens lärande, vad de ska lära sig och hur man gör ett sådant lärande möjligt. Genom att studera något specifikt lär sig lärarna ett sätt att tänka kring och förhålla sig till frågor om undervisning och lärande.


Ulla Runesson är professor i pedagogik vid Högkolan för lärande och kommunikation, Högskolan Jönköping. Hennes forskningsintresse är främst relationen mellan lärande och undervisning. Huvudsakligen har hon studerat lärande och undervisning i matematik, men också i andra ämnen som språk.

 

Litteratur

Ekelund, L, Grahl, L, Lind, C & Åström, B (2009): Elever utvecklar sin förmåga att återberätta genom learning study. Lisetten nr 3.

Gustavsson, L (2008): Att bli bättre lärare. Högskolan i Kristianstad.

Holmqvist, M (red) (2006): Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Studentlitteratur.

Kullberg, A (2010): What is taught and what is learned? Professional insights gained and shared by teachers of mathematics. Acta Universitatis Gothoburgensis (vol 293).

Marton, F, Runesson, U & Tsui, A B M (2004): The space of learning. I F Marton & A B M Tsui (red) Classroom discourse and the space of learning. Lawrence Erlbaum.

Runesson, U (2010): Det andra steget. Lärares forskningsresultat som gemensam resurs. I Resultatdialog 2010. Aktuell forskning om utbildning och lärande. Vetenskapsrådets rapportserie 2010:15

Runesson, U (2011): Lärares kunskapsarbete — exemplet learning study. Forskning om undervisning och lärande, nr 5 2011.

Stigler, J W & Hiebert, J (1999): The teaching gap: Best ideas from the world’s teachers for improving education in the classroom. The Free Press.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
GIVANDE UPPLÄGG

Jag blir imponerad av Runessons beskrivning av det forskningsliknande upplägget. Det här är en sann fusion mellan lärande och forskning!
Uppenbarligen lär sig både elever och lärare av undervisningssättet. Det är bara att applådera!

torestad.blogspot.com

Tack för tydliggörandet av Learning study!

Vi är mitt i arbetet med en learning study om flerspråkiga elevers förmåga att läsa mellan raderna. Din tydliga artikel kommer att hjälpa oss i att informera andra om vad vi håller på med. Den är lättillgänglig och positiv och vi har själva fått bekräftat att vi är på rätt spår när vi läser din artikel.

Det en learning study ger - att få diskutera vad eleverna ska kunna när de kan något,hur de ska få syn på det och hur vi ska lära ut det på bästa sätt - borde vara kärnfrågan när vi lärare diskuterar pedagogik och didaktik.

Tack!

FoU-gruppen i SVA Botkyrka

Annons

Fler nyheter