Den papperslösa klassen

— Vad menas med en politisk ideologi? frågar Anne Lise Bennedsen, lärare i samhällskunskap vid Rödkilde gymnasium i Vejle i Danmark.

Eleverna har läst avsnittet ”Politiska partier och ideologier” i den digitala läroboken och lagt in det mest centrala i texten i sina elektroniska anteckningsböcker. Nu kompletterar de sina anteckningar med det som klassen och Anne Lise Bennedsen gemensamt kommer fram till.

Elever går fram och skriver upp nyckelbegreppen framme på tavlan: ”grundläggande idéer”, ”politisk inställning” och så vidare. Med ett tryck försvinner anteckningarna från väggtavlan och läggs in i Anne Lise Bennedsens dator. Direkt efter lektionen skickar hon dessa anteckningar elektroniskt till alla elever. Men inom kort kommer det som skrivs på tavlan att gå in i lärarens och elevernas datorer samtidigt.

– I går höll statsminister Lars Lökke Rasmussen sitt öppningstal i folketinget, fortsätter Anne Lise Bennedsen och trycker fram en artikel ur en av dagens morgontidningar.

Därefter klickar hon fram ”Molins modell” för att analysera talet. Allt visas samtidigt på väggtavlan och på elevernas datorskärmar. Modellen finns i figurform i läromedlet. Klassen plockar ut ord i statministerns tal och placerar dem i modellen. Det bereder inte eleverna några större besvär. Därefter blir det diskussion om hur mycket de politiska partierna rör sig mot mitten.

Lite senare klickar Anne Lise Bennedsen fram en artikel från en annan dagstidnings sajt där statsministertalet analyseras av en retoriker. Eleverna jämför sina egna slutsatser med retorikerns. Tempot i undervisningen är högt men klassen är med på noterna.

Klassen går första året på ett treårigt allmänteoretiskt gymnasieprogram, vilket närmast motsvarar vårt samhällsprogram. Elevsammansättningen avviker inte från andra klasser som läser samma inriktning. Den är en av fem klasser i Danmark som under sina tre gymnasieår testar digitalt lärande fullt ut. Arbetet i alla ämnen bedrivs utan papper och traditionella läroböcker. Försöket genomförs i nära samarbete med förlaget som tagit fram de elektroniska läromedlen och som ständigt håller dem uppdaterade.

Eleverna Cecilie Bruun, Martin Falkenberg Laursen och Martine Fredriksen tycker att skolarbetet fått ett lyft sedan de börjat i den digitala klassen. Visst har de arbetat med dator och internet även i grundskolan, men då rörde det sig mestadels om att skicka in sina arbeten eller om att söka information. Nu är det bara den bärbara datorn som ska transporteras fram och tillbaka till skolan.

– Det är skönt att åka till skolan utan en tung väska och plötsligt har jag blivit väldigt teknisk, säger Cecilie Bruun.

Det tog bara ett par veckor att vänja sig vid att ha alla läroböcker och anteckningar i den bärbara datorn,berättar hon. Själva tekniken och färdigheterna vid datorn är inget hon längre behöver fundera på. Tidigare var det svårt att få en vettig struktur på anteckningarna, tycker hon. Med det digitala lärandet får man ordning och reda på köpet. Därmed går inlärningen lättare, förklarar hon. Martin Falkenberg Laursen håller med:

– Jag har alltid haft svårt att hålla ordning på mina grejer. Nu är det mycket lättare.

Martine Fredriksen instämmer. Inga stenciler, anteckningar, scheman, böcker och läxor som ska kommas ihåg. Allt ryms i datorn och serveras på skärmen efter ett par tangenttryck.

Finns det inga avigsidor, undrar jag. Nej, ingen av de tre kan komma på något. Det skulle i så fall vara när hela nätet på skolan slocknar, säger de efter en stund, men det har bara hänt någon enstaka gång. Och genom att ha läromedlen på datorns skrivbord så undviks den risken.

Inne i klassrummet diskuterar klassen hur liberalismen, socialismen och konservatismen kan förklaras med hjälp av en figur. Anne Lise Bennedsen sätter ut prickar för att symbolisera individerna i ett samhälle. Eleverna ska därefter föreslå hur respektive ideologi kan förklaras visuellt. Uppgiften sätter fart på diskussionen och klassen kommer med flera kreativa förslag till passande figurer.

Anne Lise Bennedsen uppskattar det digitala systemets kamerafunktion. Efter lektionen demonstrerar hon hur tidningstexter kan fotograferas in i datorn för att därefter ligga klara att klicka fram under lektionen. Så gjorde hon med de två dagsfärska tidnings-texter hon just använt. Men för att det inte ska ta för lång tid att klicka fram den önskade texten bör läraren ha sidorna klara innan lektionen startar.

– Nu slipper jag stressa vid kopieringsmaskinen på morgnarna, säger hon och skrattar. Dessutom händer det aldrig att elever kommer och ber om papper som de blivit av med eller inte fått. Den frågan finns inte längre.

Rödkilde Gymnasium är en gammal skola som för ett år sedan byggdes om helt. Det är ljust, högt i tak och möblerna är av senaste snitt. Trots att ytorna är stora känns miljön ombonad. Det är generöst med konst på väggarna och den låga ljudnivån bidrar till en behaglig atmosfär. Här går enbart gymnasieklasser som läser en allmän teoretisk inriktning. Men det är bara en av klasserna som har alla läsämnen digitalt.

Lärarna som undervisar denna klass har valts ut av skolledningen. Några av dem använder nätet i undervisningen sedan länge medan andra inte är lika vana vid digitalt lärande. Jag samtalar med några av klassens lärare efter morgonens samhällskunskap.

– För mig var den stora utmaningen hur vi skulle gå från att anteckna med pennor till att göra anteckningar elektroniskt. Det var den största nyheten, säger Lars Joen Jensen, skolans IT-handledare och lärare i danska och musik.

Han påpekar att det är viktigt att se till att eleverna är aktiva i undervisningen. Med digitalt lärande finns en viss risk att eleverna mest blir sittande vid sina skärmar.

– Jag tycker att det är lätt att göra undervisningen elevaktiverande och få dem att hjälpa till i undervisningen, framhåller Trine Östergaard, som är ansvarig för projektet med ”den papperslösa klassen”. Hon undervisar i engelska och även i samhällskunskap.

Hon tror att det digitala lärandet kan locka fram delvis andra begåvningar hos eleverna. Anne Lise Bennedsen håller med. Hon har sett elever som inte tillhör de mest aktiva i ämnet arbeta kreativt med olika färger när figurer ritas upp. Med hänvisning till dagens första lektion påpekar hon också att det är som om vissa elever lättare kommer ihåg en figur som symboliserar en politisk ideologi än en förklarande text. Klassens lärare i matematik är inne på samma linje:

– Det papperslösa har inte ändrat min undervisning, men smartboard har gjort det. Jag tror att den tilltalar elever som är visuellt orienterade, säger Anja Fonvig Rasmussen.

I matematik använder klassen en så kallad iBog, som inte bara är en elektronisk bok som kan läsas på skärmen. En iBog är interaktiv, man kan anteckna och göra understrykningar i den. Dessutom innehåller den videoklipp, ljud, länkar, uppgifter och tester. Den används även i språkundervisningen och kommer att börja användas i andra skolämnen inom kort. När eleverna gör snabba uträkningar i matematiken för att lösa en uppgift använder de dock ett pappersblock.

Det digitala arbetssättet har spridningseffekt. Lärarna använder sig alltmer av det även i sina andra klasser.

– Jag hade lite IT-skräck tidigare. Nu låter jag eleverna visa mig när jag är osäker. Men det är ju ändå jag som kan ämnet så det gör inget, berättar Anja Fonvig Rasmussen.

Arbetet i den digitala klassen har krävt mycket tid, påpekar Trine Östergaard. Lärargruppen träffas en gång i månaden. I början handlade mycket om själva tekniken, men det tror hon är ett passerat stadium. Samarbetet med förlaget kräver också tid. Systemet är gratis under en försöksperiod på tre år. Lärargruppen och skolan förbinder sig att delta på möten med förlaget och att genomföra utvärderingar. Fem gymnasieklasser i landet ingår i försöket. En kanske avgörande fråga efter de tre försöksåren blir kostnaden. Blir ett abonnemang på ett elektroniskt läromedel som ständigt uppdateras alltför dyrt?

En intressant fråga är hur ungdomarnas läsning påverkas av ett maximerat digitalt lärande. Lars Joen Jensen berättar att klassen ska läsa romaner som pappersböcker. Det bär emot att läsa H C Andersen elektroniskt. Ingen vet säkert, säger han, men i vilken form man läser romaner och gamla klassiker har troligen betydelse både för läsupplevelsen och för hur man läser. Hur som helst så anser han att eleverna behöver träna sig i att läsa och det ska den digitala klassen göra.

Lars Joen Jensen demonstrerar hur den elektroniska kommunikationen mellan honom, eleverna och skolans administration går till. Det är bekvämt att ha allt samlat i datorn, anser han, men det tar längre tid att hantera än man skulle kunna tro. Det finns alltid frågor att svara på och något som ska skrivas in.

På Lars Joen Jensens dansklektion står diktanalys på agendan. Eleverna arbetar i grupp, fyra samsas kring en dator och skriver in sina slutsatser bredvid dikten. Efter en stund redovisar en grupp vad den kommit fram till.

Då slår det mig att så här ser det ofta ut på dagens arbetsplatser när medarbetarna har möten. Alla har ett öga på den gemensamma skärmen på väggen och det andra på den egna skärmen framför sig.