Pedagogiska magasinet

Elever är hett villebråd. Företag, organisationer och myndigheter slåss om att få komma in i klassrummen. Till deras hjälp finns numera företag som är specialiserade på att paketera om budskap till läromedel.

kommentarsikon

(bilden är beskuren)
Inpasset. Dagens problem kan inte lösas med ett recept från 1950-talet. Lärare ställs inför en närmast olöslig konflikt när den politiska styrningen strider mot den vetenskapliga grund som verksamheten ska vila på, skriver Hans-Åke Scherp.

kommentarsikon1

Debatt. John Hatties metastudie har tagits emot med öppna armar och ibland helt okritiskt, skrev Claes Nilholm i förra numret av Pedagogiska magasinet. Här ger författaren och skoldebattören Per Kornhall svar på tal.

kommentarsikon

Debatt. Hatties resultat sätter fingret på väsentliga frågor, skriver Per-Arne Andersson på SKL i ett svar till Claes Nilholms artikel i Pedagogiska magasinet nr 4/13.

kommentarsikon

Pedagogiska magasinet nr 1, 2014

Anställningsbar. Bildad. Demokratisk. Entreprenöriell. Lycklig. Konkurrenskraftig. In i systemet tultar en nyfiken ettåring, ut springer en nybakad student. Men vad är egentligen målet med alla år i förskola och skola? Hur vill vi att slutprodukten ska vara?

Insänt. De nationella proven i språk matchar inte kunskapskraven i läroplanen, skrev Per Måhl i Pedagogiska magasinet nr 4/13. Här får han svar av Skolverket.

kommentarsikon

Bild: Ewa Levau
Svenska barn läser allt mindre. Men femåringarna på Örtagården i Trelleborg leker bokstäver och berättelser hela dagarna – i sagoböckerna, i surfplattorna och i skogen.

kommentarsikon

Per Thullberg utreder det nya statliga institutet som ska sprida forskningsresultat till lärare. Det blir mycket evidensbaserad forskning om regeringen får som den vill.

kommentarsikon


Debatt. Formativ bedömning leder till sämre kunskaper hos eleverna, när läraren hela tiden anpassar nivån efter passiva elever som bara förväntas ta emot positiv återkoppling – som de kunder de faktiskt är. Det skriver gymnasieläraren Henrik Helmér.

kommentarsikon3


Det finns kanske ingenting som är så trist som att ha långtråkigt. Men är det en känsla vi med alla medel måste undvika? Eller innebär den en möjlig väg till förändring?

kommentarsikon

Om tidningen Pedagogiska magasinet

Annons
Annons
Annons
Annons