Verklig lektion ger stark reaktion

Från Origo 2016-03-14 18:54

Foto: Linus Meyer

Kemilektionen på Katedralskolan i Uppsala börjar med en aktuell samhällsfråga. Och genast ökar intresset för reaktionsformler och molberäkningar.

Vad ska man välja – att se världen eller ha den kvar? Vill man ens ha den kvar om man inte sett den?” Musikartisten Robyn har just kört runt i en reklamfilm för ett känt bilmärke och parkerat med utsikt över en kvällsglittrande storstad när hon filosoferar över den moderna människans dilemma. Och förstaårseleverna på naturprogrammet på Katedralskolan i Uppsala funderar över sin fråga – vad hade det här med kemi att göra?

– Vi arbetar ju med kemiska beräkningar. Vad finns det för kopplingar till filmen i det avseendet? Vänd er om så att ni sitter fyra och fyra och brainstorma en stund, säger Ammie Berglund, lektor i biologi och kemi och naturkunskapslärare.

Miljöbil. Bränsleförbrukning. Minska förbränningen av miljöfarliga ämnen. Kemiska reaktioner, var sker de? Inuti ett batteri handlar det väl också om kemi. Och kanske i valet av material?

Efter ett par minuter återtar Ammie Berglund kommandot. Hon ber eleverna ge exempel på vad de diskuterade och visar själv upp ett nyhetsklipp om skandalen förra året när det uppdagades att ett annat bilföretag fuskat med testvärden på utsläpp.

– Och nu till dagens uppgift. Här ser ni en bild på hur ett företag presenterar koldioxidutsläppen för en av sina bilmodeller. Men stämmer det? Det vill jag att ni ska räkna ut, säger hon och ber eleverna sitta kvar i sina grupper och arbeta tillsammans.

Foto: Linus MeyerAtt starta en lektion i verkligheten, i en aktuell fråga – genom en tidningsrubrik, en debattartikel, ett nyhetsinslag – kallas på svenska SNI, en förkortning för samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Även den engelska förkortningen, SSI, förekommer i Sverige och står för socio-scientific issues.

– Att först presentera fakta och sedan göra utblickar har lärare gjort hur länge som helst. När man arbetar med SNI vänder man på det och börjar med utblicken, berättar Ammie Berglund.

Vad det handlar om är dels att göra naturvetenskap intressant för barn och ungdomar. Men minst lika viktigt är att höja den vetenskapliga allmänbildningen och få eleverna att förstå att de naturvetenskapliga ämnena har betydelse i ett samhällsperspektiv.

Många forskare är överens om att undervisningen i naturvetenskap måste förändras. Eleverna är visserligen intresserade av naturvetenskapliga ämnen, men de tycker ofta att det de ska lära sig i skolan är svårt och ganska meningslöst. Svaren är redan givna, det finns ett rätt och sällan utrymme för diskussion, som det gör i de samhällsvetenskapliga ämnena.

Men om läraren kopplar undervisningen till en verklighetsanknuten fråga och låter eleverna arbeta med den på olika sätt så har det visat sig att deras intresse ökar. En sådan SNI-fråga definieras av att den har en naturvetenskaplig bas och samtidigt stor betydelse för samhället. Som bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

– De här eleverna har prov på kemiska beräkningar om en vecka men varför ska de räkna på fosforklorider om de inte ens vet vad det är? Jag tror att det måste finnas någon koppling till verkligheten, säger Ammie Berglund och fortsätter:

– Det handlar också om att skapa ett behov av att söka vidare kunskap. Vad behöver jag veta för att kunna ta ställning i den här frågan?

En debatt som pågått under det senaste året har handlat om att Skolverkets kommentarmaterial till styrdokumenten öppnar för åsikter som ifrågasätter vetenskapen. Men att föra in aktuella samhällsfrågor i naturkunskapsundervisningen och uppmuntra till diskussioner i klassrummet handlar inte alls om att släppa kraven på evidens, menar Ammie Berglund.

– Allt vi arbetar med ska vara prövat, vi ska inte stå och hitta på något i klassrummet. Däremot kan resultat ibland peka åt olika håll. Naturvetenskapen är inte statisk och det är samtidigt en styrka. Förklaringar kan förändras, säger hon.

Dessutom är styrdokumenten tydliga med att undervisningen i naturvetenskap ska utveckla elevernas förmåga att kritiskt värdera och skilja mellan påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund. Den ska också förbereda eleverna för att delta i samhällsdebatten och diskutera etiska frågor och ställningstaganden, från en naturvetenskaplig utgångspunkt.

Ett sätt att lyckas med de delarna av undervisningen är att låta eleverna pröva argumenten i klassrummet. Men det här är inte alla lärare bekväma med, det har forskarna också konstaterat. Många känner sig osäkra inför att hantera en diskussion mellan eleverna och vart den kan leda.

Ammie Berglund har full förståelse för det, men menar att det finns metoder för att skapa en dialog. Är man bara medveten om de konflikter som kan finnas i en fråga kan man lägga upp undervisningen så att man undviker att elever hamnar i låsta positioner mot varandra.

– Konflikt och konfrontation kan vara hämmande för lärandet, det blir mer konstruktivt om jag låter eleverna öva på att förstå olika argument, säger hon.

Om man ändå vill utnyttja konfliktperspektivet för att få fram olika ståndpunkter som kanske står i skarp kontrast till varandra kan man använda sig av rollspel, menar Ammie Berglund. Läraren kan styra rollspelet genom att definiera olika roller och skapa en struktur för vad och hur det ska genomföras, vilket blir något helt annat än att ha en fri debatt.

– Att gå in i en roll och tvingas att ha en åsikt kan göra det enklare för eleverna att diskutera exempelvis fosterdiagnostik eller stamceller. Okej, nu ska jag vara abortmotståndare, hur tänker man då? Vi ska inte ducka för att det finns en konflikt, men vi ska inte reproducera den i klassrummet utan i stället jobba med förståelse, säger hon.

Andra metoder som kan vara till hjälp för att skapa ett öppet samtalsklimat är så kallad verbal tennis och speed-dejting där eleverna tvingas byta åsikt. Det är också viktigt att visa att man som lärare är öppen och nyfiken inför elevernas frågor. För att klara dagens räkneuppgift måste eleverna ta reda på en hel del fakta och Ammie Berglund har uppmuntrat dem.

– Vad behöver ni veta för att pröva om bilindustrins beräkningar stämmer? Ställ era frågor till mig. Fast det är ju lite nervöst förstås – tänk om ni frågar något som jag inte vet, säger hon lite dröjande och ler.

Diskussionerna i grupperna tar fart. Kan storleken på bensintanken spela roll? Vad väger bensin?
– Vi måste ha hur många mol det är eller hur mycket det väger.

– Ja, hur mycket väger 4,3 liter bensin. Kan du slå på det?

Uppgiften tar lite tid och efter en knapp halvtimmes intensivt räknande och diskuterande
bryter Ammie Berglund för lektionens sista moment. Nu ska eleverna få pröva sina argument. Frågan de ska ta ställning till är hur de tycker att bilarnas utsläpp ska kontrolleras. Det finns fyra alternativ och lika många hörn att välja mellan. Eleverna ska välja ett, diskutera med dem som valt samma och jämföra argumenten.

– Det här är en kritisk del av en fyrahörnsövning. Man vet inte alltid hur formuleringarna landar, säger Ammie Berglund.

De flesta väljer alternativet att bilbesiktningens årliga tester borde vara tillräckliga. Argumenten de flesta för fram är att bilbesiktningen kontrolleras av staten och det ökar trovärdigheten, till skillnad mot om bilföretagen själva skulle sköta testerna.

– Einar, du har ställt dig vid alternativet ”Det är onödigt att testa för olika ämnen i avgaser, man ska i stället satsa på att…”. Vad tycker du man ska satsa på, frågar Ammie Berglund.

– Om man satsar på elbilar så blir det inga avgaser och då behöver man inte de här testerna. Fast då måste man förstås producera elen på ett miljövänligt sätt, svarar Einar Vallin.

Ammie Berglund ser många fördelar med att jobba med SNI, eleverna blir både mer aktiva och mer kritiska och det underlättar att arbeta ämnesövergripande. I sin planering av en kurs försöker hon få in moment som bygger på SNI.

– SNI-undervisning är ett sätt att ge naturvetenskapen ett sammanhang. Men jag tror att variation är viktigt och det finns ju andra sätt att skapa sammanhang än att utgå från aktuella samhällsfrågor, säger hon. Det finns också fallgropar. Hur och vilka typer av frågor läraren ställer kan ha stor betydelse och det finns alltid en risk att eleven påverkas av lärarens värderingar.

– Är man medveten om det här så går det att hantera. Man kan till exempel låta en kollega läsa igenom påståenden eller frågor som man vill använda. Här på Katedralskolan har vi utvecklingsgrupper i alla ämnen där vi får mycket stöd av varandra när vi vill pröva nya arbetssätt, säger Ammie Berglund.

Lästips för dig som vill veta mer om SNI

  • Margareta Ekborg, Christina Ottander med flera (2012): Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet, Gleerups.
  • Katarina Ottander (2015): Gymnasieelevers diskussioner utifrån hållbar utveckling – meningsskapande, naturkunskapande, demokratiskapande,Umeå universitet.
  • Nina Christenson (2015) Socioscientific argumentation – aspects of content and structure, Karlstads universitet.
  • www.bioresurs.uu.se/GMO finns mer att läsa om elevaktiva arbetssätt.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter