Syriska lärare en resurs på matten

Från Origo 2016-03-14 19:22

Tre syriska lärare gör praktik på en skola i Ängelholm. Fördelarna för alla inblandade är många, inte minst för de nyanlända elever som behöver stöd i matematik – och som delar samma livserfarenheter och språk som sina nya hjälplärare.

Foto: Anders AnderssonHussein Khalayli håller upp två fingrar horisontellt. De ser ut att bilda olika vägar. Han för­klarar vad han menar. Hans kontaktlärare Ingar van Hees tittar med spänning på.

– I Syrien gör läraren allt vid tavlan. Barnen sitter och lyssnar, säger han och viftar med ena fingret. Så pekar han på sitt andra finger, som leder åt ett annat håll.

– Här i Sverige, här ger läraren råd och hjälper barnen att tänka själva. De får jobba individuellt, en och en, säger han och lägger till sin egen slutsats:

– Vi gör fel i Syrien. Detta är ett bättre system.

Det kan tyckas smickrande för svensk skola. Men allt är inte svart eller vitt, ska det visa sig.

Hussein Khalayli gör sin andra praktik­period på Rebbelberga skola i Ängelholm. Hans huvudämne i Syrien var matematik. Det är också hans huvudinriktning här. Han hade hunnit jobba som lärare i femton år innan kriget kom. Hans praktikplats är i en förberedande klass med 15 elever. Läraren Ingar van Hees beskriver den lilla lärargruppen som ett dream team: Hon, Hussein Khalayli och Ulla-Birgitta Hansson, som har över tjugo års erfarenhet med nyanlända, har kul ihop. Och kompletterar varandra.

– Jag och Ulla-Birgitta tar den första kontakten med eleverna och förklarar på svenska vad vi ska gå igenom. Hussein förklarar sedan på arabiska, eftersom vi har många arabisktalande, och då hör vi barnen säga ”aha”!

Ingar van Hees berättar att kunskaperna inom matematik skiljer sig väldigt mycket mellan eleverna. De syriska barn som anlände först till Ängelholm hade bra kunskaper. Kanske för att de hade hunnit få undervisning i några år innan kriget förstörde deras skolgång. Men kunskapsnivån har gått i vågor. I dag har hon unga elever från nordöstra Syrien som har fyra år av missad grundskola, och som därför ligger efter.

Hussein Khalaylis historia kan bryskt sammanfattas med att hans barn anlände till Sverige före honom, och han kunde sedan komma hit genom så kallad återförening. Då hade Ingar van Hees hans barn som elever och hade redan hjälpt dem i vardagen. På samma sätt hjälpte hon Hussein Khalayli med råd, och det var hon som kontaktade rektor Stig Hasselgård när Hussein behövde få praktik genom Arbetsförmedlingen våren 2015. Hösten 2015 var det i stället Stig Hasselgård som kontaktade Hussein för att den beräknade kvoten barn i den förberedande klassen hade mer än fördubblats.

I andra änden av skolan befinner sig Somayya Sabaawi. Hon och hennes man Samir Saleh gör också praktik på Rebbelberga. Hon på förmiddagen, han på eftermiddagen. Övrig tid går de på SFI och grundläggande vuxenutbildning.

Somayya Sabaawi hade jobbat som matematiklärare på mellanstadienivå i 21 år innan kriget omöjliggjorde hennes yrkesvardag. Hon flydde över Medelhavet, precis som så många andra gjort, och tog sig till Sverige. Tillsammans med hundra andra syriska akademiker fick hon chans att presentera sig för olika arbetsgivare via Arbetsförmedlingen på ett stort möte. Det var så hon hamnade i Rebbelberga. Två rektorer i kommunen hade varit på mötet och fått hennes och hennes makes cv:n. Första arbetsdagen med mellanstadieeleverna var i november.

– Jag kände mig glad. Jag mindes hur det var att jobba i Syrien, och det kändes som om mitt liv kom tillbaka.

Hennes vilja att komma in i det svenska samhället är stor. Hon vill absolut inte svara på arabiska och bli översatt, utan svarar på svenska. Här på skolan hjälper hon även till med engelska, inte bara för nyanlända utan även för elever som har växt upp i Sverige.

Med så lång erfarenhet av matematikundervisning kan hon så klart jämföra var svenska och syriska elever befinner sig i ämnet. Hon drar på svaret och tystnaden leder till skratt.

– Som lärare i Syrien förklarade jag mer. Ingen skulle sitta och inte förstå. Det fanns inga tekniska hjälpmedel, och ingen av mina elever fick särskilt mycket hjälp hemma. Så jag var tvungen att ta fram mängder av övningar hela tiden, säger hon.

– Här får eleven leta själv till större del. Det är mer individuellt, och eleverna är på olika nivåer. Men så slipper också läraren lägga tid på att hitta olika anpassade övningar, eftersom den svenska matematikboken är upplagd på ett sätt som täcker det.

Hennes kontaktlärare på Rebbelberga, Margareta Hovmöller, berättar att det märks att Somayya Sabaawi är matematiklärare.

– Det är hennes ämne. Det glänser om henne när hon får lära ut matematik. Sedan har vi också fått SO- och NO-hjälp på köpet. Ytterligare en fördel med att ha Somayya som praktikant är den kulturella kunskapen, säger Margareta Hovmöller.

Foto: Anders AnderssonTill syvende og sidst är det rektor Stig Hasselgård som ansvarar för de tre praktikanterna. Den viktigaste frågan för hans del var att de hade pedagogisk bakgrund och att de hade arabiska som modersmål. Utifrån den grunden var det också viktigt att veta hur skolan kunde använda dem, alltså i vilka ämnen de kunde gå in och stötta eleverna.

Det spelade också in när på dagen de hade möjlighet att ha sin praktik. Samir Saleh har arbetat med yngre barn i olika ämnen, och då passade han bättre in på eftermiddagen, då han också gör praktik på fritids.

– Jag tycker inte att praktikanterna ska ersätta studiehandledare. Detta är ett komplement. Praktikplatsen kostar oss inte i pengar, men det är viktigt att bygga ett system runt om. Det tar tid från kontakt­lärarna, säger Stig Hasselgård.

Ingen av praktikanterna är officiellt legitimerade lärare enligt vårt svenska system. När det gäller behörigheter ser Stig Hasselgård till det cv han har fått. Dessutom räknar han praktikanterna som resurs­personer. Facket har inte heller haft något att invända.

– Många har frågat mig hur anställningsintervjun går till. ”De pratar ju inte perfekt svenska, Stig!” De har sagt till mig att jag inte vet vad lärarna säger till eleverna, vilka värderingar de ger eleverna på arabiska. Men för mig är det själva mötet som är det viktiga, säger Stig Hasselgård.

– Så är det även med svenska lärare. Många lärare jag träffar för jobbintervju har en bra bakgrund, men det viktiga är att träffa dem och stämma av. Det är då jag känner om det kommer att fungera eller inte. Sedan är det viktigt med en tät uppföljning under praktik­perioden med kontaktlärare, lärare i arbetslagen och med Arbetsförmedlingen.

Tillbaka till Hussein Khalayli. Han sitter inne i klassrummet bredvid Omid Gholami, ensamkommande från Afghanistan, som med hjälp av ett förstoringsglas försöker läsa den svenska texten. Hans syn är kraftigt nedsatt, men trots det har han kunnat ta sig till Sverige på egen hand. Hussein ber honom ta på sig glasögonen också, för att den redan stora svenska texten ska bli än tydligare. Sakta förvandlar han de nya bokstäverna till ljud och ord.

Hussein Khalaylis uppgift är att hjälpa till även under alla de andra ämneslektionerna och i kontakten med familjerna. Där kommer hans arabiska till nytta. Men Omid Gholami pratar dari och förstår inte arabiska. Mellan dem fungerar svenska bäst. Hussein Khalaylis erfarenhet av att förstå situationen som många av familjerna har hjälper också till: att byta samhälle, att byta skolregler, tala ett annat språk.

– Han är som en bro, förklarar Ingar van Hees.

På grund av det stora antalet flyktingbarn har verksamheten fått flytta in i vad som egentligen är ett kök. Men den typen av pragmatiska, något kaotiska lösningar bekymrar inte Hussein Khalayli.

– Jag skapade mitt första outplånliga intryck av skolan när jag kom hit och lämnade mina barn på morgonen. Jag kände mig genast hemma.

Så söker utländsk lärare behörighet

  • Ansökan skickas till Skolverket, det behövs kopia på utländsk examen samt dokumenterade kunskaper i svenska.
  • Skolverket ber Universitets- och högskolerådet (UHR) validera de utländska handlingarna. Det tar cirka fyra månader.
  • UHR skickar ett yttrande till Skol­verket, som återigen tar över ärendet. Komplettering kan begäras, därefter fattas beslut.

    Källa: Skolverket

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter