Svårt göra rätt med prov i trean

Från Origo 2016-03-14 18:28

Foto: Casper Hedberg

I varje klass finns någon elev som inte lyckas visa sina kunskaper på nationella provet i matematik i årskurs 3. Det är problematiskt ur likvärdighetssynpunkt, anser Anette Bagger som har undersökt hur testandet ser ut.

Hur rättar man ett sönderrivet prov? Det frågade en lärare som Anette Bagger mötte under sitt avhandlingsarbete, och sedan dess har hon funderat mycket över det. Vad hände? Vad illustrerar det?

– Jag tycker att mycket av utmaningarna som lärare möter i provsituationen manifesterar sig där. Att provet revs kan förstås som ett slags resultat som kan betyda att provsituationen inte blev bra för den eleven.

Men det visar också hur lärare är satta i en testgivarroll där det viktigaste är att ta reda på poängen, samtidigt som de själva sätts på prov, eftersom resultatet används som ett mått på utbildningens kvalitet. Det är nyttigt att fundera på varför det blev som det blev, anser hon.

Anette Bagger är matematik- och NO-lärare och specialpedagog. I sin avhandling, som är en del av ett forskningsprojekt som följt implementeringen av det nationella provet i matematik i årskurs 3, har hon intresserat sig för elever som är i behov av stöd. Det handlar mer om elevers upplevelser av skolsituationen än om bedömningsredskapet eller prestationerna.

Att elever inte lyckas visa sina kunskaper kan ha många orsaker och till exempel bero på att de har ett stödbehov som inte möts. De kan också ha en dålig dag eller livssituation. Det handlar alltså även om elever som klarar matematiken väl, men inte förmår att visa det på prov. Sådana behov är svåra för läraren att upptäcka, betonar hon.

De nationella proven i årskurs 3 infördes 2010 och Anette Bagger var nyfiken på hur de skulle bli och vad de innebär. Hon hade själv, som klasslärare och specialpedagog, testat elever och varit råd­givare när nationella prov skulle anpassas så att alla kan visa sina kunskaper.

– Läraren har ett väldigt komplicerat uppdrag i att skapa förutsättningar för att alla elever ska kunna delta i prov­situationen. Därför är det viktigt med kunskap om hur man konstruerar, genomför och använder provet och hur det påverkar eleven.

Lärare hamnar många gånger i ett dilemma när de ska genomföra en bra provsituation, konstaterar hon.

– Som lärare är du ofta ensam i klassrummet. Du ska samtidigt trösta och stödja samt disciplinera och kontrollera. Båda rollerna behövs, men ibland kolliderar de.

Det blir tydligt att lärare är både test­givare och testtagare och att provet har ett dubbelt syfte. Det handlar om att ta reda på undervisningens kvalitet genom att ta reda på vad barnen kan prestera.

Elever kan uttrycka förvåning över att deras lärare plötsligt nekar dem hjälp. Men om en lärare hjälper en elev för mycket så kan inte provet visa vilken kvalitet undervisningen haft. Elevernas likvärdighet ställs mot provets.

En av anledningarna till att provet infördes var att identifiera elever i behov av stöd så att de tidigt kan få hjälp.

– Ett viktigt fynd är att lärare redan vet vilka de barnen är. Däremot vet de inte alltid hur de ska stödja dem eller vad i matematiken som är svårt.

Så på ett sätt innebär inte resultatet någon ny kunskap, utan det sorterar och etiketterar eleverna, understryker hon.

– Jag är kritisk till ett överdrivet fokus på poäng som ett mått på kvalitet. Det finns så många andra kvalitetsaspekter i undervisning och lärande som då hamnar i bakgrunden.

Avhandlingens titel Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje skolåret är vald med omsorg. Anette Bagger menar att testet prövar kunskap och undervisning, men att även andra saker sätts på prov.

Förutom att läraren sätts på prov under provsituationen, så handlar det om elevers förmåga att förstå hur man gör när man är en testtagare. Men även själva provet sätts på prov.

– Vi har en lång tradition av en skola för alla i Sverige. Något som, flera rapporter har visat, utmanas i dag. Elever ska få undervisning och stöd efter sina behov och förutsättningar. Men om proven inte fungerar bra för elever med olika typer av behov så sätts värdeorden på prov.

Hon påpekar att det som händer efter proven, med rankinglistor och jämförelser mellan kommuner, skolor, barn och lärare, gör att en kartbild växer fram som visar att det inte är lika för alla. Det finns grupper som i högre grad undantas från proven, till exempel barn till föräldrar som är födda utomlands. Elever i behov av stöd och elever med annat modersmål än svenska berättar oftare att de upplever stress. För elever med annat modersmål är det varannan elev.

Det behövs samtal om hur proven ska påverka verksamheten och hur man kan göra provsituationen så att alla elever kan visa sin kunskap, anser hon.

– Jag vill diskutera provet som en arena för likvärdighetsfrågor.

Lärare gör redan som det står i instruktionerna och avdramatiserar provet. Men det finns en risk med att göra det för ”vardagligt”. Om det uppstår otydlighet kring genomförande, villkor eller följder kan det skapa otrygghet och osäkerhet, påpekar hon.

Intervjuer med elever visar att vissa kan uppleva att något står på spel och kan oroa sig för att behöva gå om en klass om de inte klarar provet.

– Oavsett vad lärarna säger så lever berättelserna genom äldre elever och syskon.

Det är viktigt att bemöta nioåringar som legitima provtagare och hjälpa dem att få mer kunskap om provet så att oro och stress kan undvikas, poängterar Anette Bagger.

Att ha prov i trean är fortfarande nytt för lärare. Därför skulle det vara bra om det ingick bemötandefrågor och någon form av provetik i instruktionerna, anser hon.

– Jag tycker också att man ska fundera över vilka resurser som behövs. Under provperioden går det vardagliga speciallärarstödet och modersmålsstödet åt till provsituationerna. Det gör att det blir mindre stöd de månader proven pågår.

Anette Baggers avhandling Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje skolåret, Umeå universitet, är en del av projektet Vad gör testandet med eleverna? En studie kring nationella prov i matematik.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter