Har förmågorna reducerats till en fråga om bedömning?

Från Origo 2016-03-14 20:06

Foto: Nicke JohanssonLöntagarfonder är ett jävla skit. Men nu har vi baxat dem ända hit. Så skaldade dåvarande finansminister Kjell-Olof Feldt den 21 december 1983, sittandes i sin bänk i riksdagen. En pressfotograf dokumenterade hans nedkrafsade text med ett teleobjektiv från läktaren. Detta var bara minuter innan Feldt var med och röstade igenom förslaget som han själv också varit delaktig i att ta fram.

Jag har ännu inte skrivit något liknande om kursplanens förmågor. I själva verket är jag på många sätt snarare en fundamentalistisk förmågeanhängare. Jag tror exempelvis inte alls att man först måste lära sig mate­matik innan man kan resonera om den.

I förskolans läroplan beskrivs att man ska urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematik. Och jag tror att man mycket väl kan använda matematiska begrepp och metoder innan man formellt har urskilt att de existerar.

Både barns matematikutveckling och matematikhistorien indikerar att jag har rätt. Hela min grundsyn på matematik och matematikundervisning stämmer helt enkelt väl ihop med de idéer som ligger bakom förmågorna.

Jag kan dock inte uttala mig om huruvida min tolkning av förmågornas didaktiska potential överensstämmer med matematikkursplanens intentioner. Det jag har förstått om kurs-planearbetet indikerar att olika inblandade mycket väl kan ha haft helt olika uppfattning om förmågornas syfte och roll i matematikutbildningen. Det är alltså inte uppenbart att man ens kan prata om en samlad intention. Bara om retrospektiva tolkningar.

Sådan otydlighet är alltid en möjlighet, men också en fara. För att återvända till Kjell-Olof Feldt, så fortsätter hans dikt: Sen ska de fyllas med varenda pamp, som stött oss så starkt i våran kamp. Tanken var att fonderna skulle administreras av facken. Så blev det inte, men man kan ana att en del av finansministerns tveksamhet handlade om i vilken riktning fonderna skulle utvecklas efter att de beslutats.

Även om man är nöjd med de principer som en reform bygger på, vet man inget om effekten förrän man har utvärderat både de önskade och oönskade följderna av reformen. Det kan vara ångestfyllt att lämna
över sitt arbete till intressen man inte har kontroll över.

När det gäller förmågorna får jag intrycket att de i hög grad har kommit att handla om bedömning. Vilken förmåga testar den här uppgiften? hör man ibland lärare fråga. Detta är för mig en lite märklig twist på de idéer som jag menar ligger bakom förmågebegreppet. Ur ett kursplanetolkningsperspektiv är det inte fel. Men de flesta ramverk som är föregångare till våra förmågor tar sin utgångspunkt i en specifik syn på undervisning, snarare än i bedömning.

Jag vill hävda att potentialen i förmågorna handlar om att erbjuda en matematiskt rik miljö där elever, genom att använda och utveckla en flora av beteenden som karaktäriserar ändamålsenligt matematiskt arbete, stimuleras att bli fullvärdiga deltagare. Och om förmågorna huvudsakligen blir en fråga om vad som ska bedömas i stället för vad undervisningen ska erbjuda eleverna har vi kanske baxat dem till fel ställe

Namn Ola Helenius.
Titel Biträdande föreståndare för NCM.
Plats Göteborg.
Åsikt Låt förmågorna styra undervisningen snarare än bedömningen.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter