De talar om trianglarna

Från Origo 2015-05-11 18:10

Foto: Andreas Andersson

I Susanne Jönssons klassrum har matematik och språk alltid varit en självklar mix. En kurs i genrepedagogik tog arbetet vidare.
– Det har blivit tydligare hur språket bär matematikkunskaperna.

Foto: Andreas AnderssonDe runda borden fylls av trianglar, kvadrater, rektanglar och cirklar i olika färger. Det är en ivrig samling som letar rätt på trianglarna och håller upp dem i luften. Matematiklärare Susanne Jönsson delar ut skrivtavlor till eleverna, som ska arbeta i par, och betonar att det inte spelar någon roll hur texten ser ut, den ska snart suddas ut och ersättas av ny.

Tvåorna i Drottninghögskolan i Hel­singborg har precis börjat med de geometriska formerna. I går fick de ”känna” på materialet. I dag ska de sätta språk på det.

Susanne Jönsson startar varje område med ett konkret material som ger en gemensam upplevelse att prata om. I nästa steg utmanar hon eleverna, som i går, när hon bad dem att beskriva en rektangel. Någon sa att den har fyra sidor. Då ritade hon en romb och frågade om det var en rektangel.

Arbetet med geometri påbörjades i förskolan och förskoleklassen. Nu ska de lyfta det en nivå och föra in nya ord och börja generalisera. Det finns fyra frågor som gör att det går att säkerställa vilken figur det är: Hur många hörn har den? Hur många sidor har den? Hur ser hörnen ut? Hur ser sidorna ut?

Susanne Jönsson ber eleverna att sortera trianglarna och påminner om den ”hemliga regeln”. Vad betyder tri?

Foto: Andreas Andersson– Tre! vet någon.

– Hur känner vi igen en triangel?

– Tre kanter, säger en pojke.

– Det är rätt, men vad heter det?

– Sidor, vet en annan.

Susanne Jönsson skriver ”triangel” och ”3 sidor” i sin modelltext på vita tavlan och eleverna hjälps åt att göra samma sak på sina skrivtavlor. Diskussionen går över till nästa kännetecken. En flicka, som inte var med på förra lektionen, säger att det finns spetsar. Någon kommer ihåg att det kallas hörn.

– Det är viktigt att beskriva skillnaderna med ord. Vi försöker hela tiden att bli mer specifika så att eleverna inte bara säger ”den där”, utan närmar sig det matematiska språket.

Susanne Jönsson tar med sig en rätvinklig triangel och letar rätt på olika hörn i klassrummet som de jämför med. Hon påpekar att det finns olika sorters trianglar, ritar en liksidig och en rätvinklig och undrar om det är någon som minns vad de kallas. Eleverna letar bland formerna.

– Ord och begrepp måste befästas hela tiden. Någon sa att man måste höra ett ord tusen gånger innan det blivit ditt. För en nyanländ blir det många ord, många gånger.

När triangeln är genomarbetad går klassen över till att beskriva och skriva om kvadraten och rektangeln. Cirkeln rundar av lektionen. Alla avslutar med att skriva att cirkeln har ”0 sidor”.

Eftersom andra halvan av klassen inte är riktigt klar med sin bildlektion passar det bra med en pausdans.

– Ja! ropar eleverna och flockas framför filmen.

Det märks att eleverna är vana att pausa med rörelse. Drottninghögskolan har genrepedagogik, hälsa och IKT som prioriterade områden och alla har minst tre moment med rörelse om dagen.

Arbetslag Vit består av 50 elever i årskurs 2, varav omkring 85 procent är andraspråks­elever, berättar Susanne Jönsson som är en av tre lärare som undervisar i olika ämnen.

– Att vara tre är en stor fördel. Alla är behöriga i alla ämnen. Det gör att bedömningen säkerställs.

I dag är även Vlatka Glumac, certifierad genrepedagog, med i klassrummet. I hennes tjänst ingår, förutom att utbilda kollegorna i genrepedagogik, också att handleda dem.

Det började för sex år sedan när hon fick en årskurs 4 som hade dåliga resultat på de nationella proven i trean. Av 38 elever var två godkända i matematik och fyra i svenska.

– Det var en stor utmaning för mig som pedagog och det gällde att tänka om.

Hon vände sig till den senaste forskningen och tog reda på hur kollegor som arbetar på liknande skolor gör. Det ledde till flera kurser i genrepedagogik. För ett år sedan blev hon certifierad i London.

Under utbildningstiden arbetade Vlatka Glumac enligt cirkelmodellen. Efter tre år var det dags för sexorna att ha nationella prov och få betyg.

– Resultaten var strålande. Alla blev godkända!

Den genrepedagogiska modellen innebär att ämneskunskaper och språk integreras. När eleverna kommer till skolan har de med sig ett vardagsspråk. Det kan tolkas som att de är bra på svenska, men det är inte det språket som bedöms. För att klara målen i läroplanen måste de lära sig skolspråket, förklarar hon.

Det är viktigt att arbeta med höga förväntningar och mycket stöttning.

– Jag har själv, när vi skulle läsa texter i läromedel, tyckt att de varit för svåra och förenklat dem för eleverna. Nu hjälper vi dem att behärska skolspråket. Därför pratar vi mycket om språket och hittar ett som är gemensamt i klassrummet.

Det goda resultatet gjorde att fler kollegor fick upp ögonen för det språkutvecklande arbetssättet. Vlatka Glumac startade en studiecirkel i genrepedagogik för dem som var intresserade. Nu arbetar hela skolan efter modellen. Syftet är att höja målupp­fyllelsen hos alla elever.

– Ju tidigare vi börjar med målmedveten språkutveckling, desto bättre resultat. Därför har vi också en stor satsning på det i förskoleklassen.

Foto: Andreas AnderssonSusanne Jönsson har arbetat i 20 år som lärare och har matematik som specialintresse. När hon för ett år sedan var med på en kurs i genrepedagogik så tänkte hon först att ”så här har jag alltid jobbat”.

– Jag har med mig från utbildningen att alla lärare är språklärare. Men när jag började tränga in i genrepedagogiken så hittade jag en struktur som hjälpte mig att foga samman olika bitar av min undervisning. Det blev ännu tydligare hur språket bär matematikkunskaperna.

Varje vecka har klassen också olika språkmål. Just nu talen mellan 10 och 20, något många andraspråkselever har svårt med. På klassbloggen kan man följa hur eleverna, på olika sätt, arbetar med ”Veckans tal”. Då kommer även begrepp som dubbelt, tio- och ental in.

Susanne Jönsson använder aldrig lärobok. I stället producerar lärare och elever mycket eget material tillsammans.

– Boken är aldrig där eleverna är. Jag har försökt i tjugo år och aldrig lyckats.

Den största utmaningen är att få eleverna att själva formulera sina framsteg, som när de upptäckte att kvadrater och rektanglar inte är lika. En skillnad som de ska formulera både muntligt och skriftligt på det nationella provet, påpekar hon.

– När de upptäcker hur duktiga de är så växer självförtroendet. De jobbar med glädje. Det är ett roligt och varierande arbetssätt.

Modellen går i cirklar

I genrepedagogik arbetar läraren parallellt med språkutveckling och ämnesundervisning. Tanken är att eleverna ska bli medvetna om olika text­typers strukturer. I skolan finns sex olika basgenrer: återgivande, ­berättande, beskrivande, instruerande, förklarande och argumenterande texter. Cirkelmodellen delas upp i fyra faser. Den första handlar om att bygga kunskap om ämnesområdet. I den andra fasen studerar eleverna texter inom genren. I den tredje skriver klassen en gemensam klasstext som fungerar som förebild. Först i sista fasen skriver eleverna egna texter. Mycket tid läggs på att eleverna studerar textföre­bilder och blir medvetna om hur texter används i läromedel.

Läs mer

Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken av Britt Johansson och Anniqa Sandell.
Lyft språket – lyft tänkandet av Pauline Gibbons, Skriva läsa lära av David Rose & J. R Martin. Samtliga utgivna av Hallgren & Fallgren.

Rapporten Utvärdering av Knutbyprojektet. Genrebaserad undervisning i en F–6-skola går att ladda ner. Fler lästips finns på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, www.andrasprak.su.se.

Kolla in klassens arbete på arbetslagvit.se! Susanne Jönsson bloggar om sitt arbete på pedagogskanenordvast.se/author/susanne, twittrar på @ses1549 och finns på Facebook som Susanne Jönsson pedagog.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter