Här sitter förmågorna på väggarna

Från Origo 2015-01-19 18:21

Foto: Karl Nilsson

Jämföra olika tal, välja en bra strategi, förstå begrepp och berätta hur tal kan delas upp. Triangel, rektangel, kvadrat. Udda och jämnt. Väggarna i tvåornas klassrum är fullspäckade av det de ska lära sig.

Malin Carlssons klassrum badar i begrepp, mål och konkretiseringar av vad eleverna ska lära sig i matematik. Ja, här finns också spår av arbetet med svenska, engelska och NO, men det är matten som dominerar.

På väggen med den pedagogiska planeringen, PP-väggen som hon kallar den, kan klassen se vilket område de arbetar med, vad det innebär att kunna något och exempel på hur de kan visa det. På väggen intill finns, förutom olika begrepp, beskrivningar av förmågorna.

– Jag försöker ha saker vi använder i undervisningen inne i klassrummet. Elevernas egna arbeten sitter i korridoren, då får de fler läsare.

Idén med PP-väggen fick Malin Carlsson, klasslärare i årskurs 2 på Lindblomskolan i Hultsfred, från en
kollega som arbetar i särskolan.

– Pedagogiska planeringar blir gärna liggande i en låda. Jag vill skapa en förutsättning för att förtydliga för eleverna vad de ska kunna och hur de kan visa det. Vad innebär olika mål och förmågor?

Här sitter allt som klassen arbetar med i matematik. När ett nytt moment introduceras gör hon en inledning som handlar om varför man ska kunna något och varför det behövs.

– Eleverna ska veta att vi har en läroplan som bestämmer vad vi ska kunna, sedan konkretiserar jag det och ger exempel. Eleverna får vara med och ge förslag på hur vi ska lära oss något.

Här finns en lång rad med förslag. Klassen vill till exempel arbeta själva, i grupper, göra tester och diagnoser, ha både utomhus- och vardagsmatematik.

Väggarna och arbetssättet förändras hela tiden, betonar Malin Carlsson.

– Vi utvecklas tillsammans. Jag måste våga testa, misslyckas och göra om.

Just nu håller klassen på med taluppfattning och tals användning. Ett mål med arbetsområdet är att kunna välja strategi. Så på PP-väggen finns också det som i klassen går under benämningen ”fuskisar”, till exempel tio-kamraterna, tvillingarna, räkna uppåt och neråt och att tänka bort nollan.

– Jag utgår från vad mina elever behöver. Behöver de träna sig på att inte räkna på fingrarna jobbar vi med olika strategier för det.

Klassen kvillrar in efter lunchrasten och slår sig ner parvis. Malin Carlsson tar lappen med målet för dagens lektion och lappar med olika begrepp från väggarna och placerar på vita tavlan.

I dag ska eleverna arbeta med ental och tiotal upp till hundra och träna sig på att välja strategier. De ska även repetera begrepp som udda och jämnt, större än och mindre än samt storleksord.

– Vi har arbetat med det ett tag, men det sitter inte riktigt än.

Hon delar ut små plastpåsar med olikfärgade pärlor och ger paren i uppdrag att räkna hur många det är. Det räknas och räknas och räknas. Maya och Matesia räknar ner dem i påsen och landar på 74.

Elias tog två och två, berättar han.

– Tvåskutt, bekräftar hans lärare.

– 75! säger Oliver och Rigon.

– Hur gjorde ni? undrar Malin Carlsson.

– Först tänkte vi färger, men sedan räknade vi en och en.

Nästa uppgift är att lägga pärlorna i högar om tio. Hur många tio-grupper och ental blir det? När paren är klara övergår deras lärare till att, på tavlan, visualisera hur talet kan grupperas.

Hon samlar in påsarna och delar ut nya. Nu innehåller de olika många makaroner och eleverna uppmanas att använda samma strategi som de nyss jobbat med. När paren är klara ska de skriva talet på en lapp.

Under tiden har Malin Carlsson spänt ett snöre över klassrummet. Eleverna vet att det kallas tallinjen. Noll är i ena ändan och hundra i den andra.

Alicia hänger upp sin och Lorenz siffra. Yassin förklarar varför han hänger sin 27:a en bit ifrån. Redan vid 63 upptäcker eleverna att de inte ryms fler på tallinjen. Hur kan man tänka om det?

– 50 måste vara i mitten, säger Elias.

Malin Carlsson påminner om att de pratat om nyckeltalen 25, 50 och 75 och att 50 ligger mittemellan 0 och 100. De hjälps åt att flytta siffrorna så att även de högsta talen får plats.

När tallinjen är klar är det några begrepp kvar att prata om. Malin Carlsson hämtar nya lappar från begreppsväggen.

– Vilken siffra ska man titta på om man vill veta om det är ett udda eller jämnt tal?

Det uppstår en diskussion om skillnaden mellan 13 och 31, när en av de nyanlända eleverna frågar om skillnaden. Eleverna hjälps åt att förklara och förtydliga.

Det pratas mycket matematik och blir många repetitioner av olika moment, något som är nödvändigt för de nyanlända och bra för alla, poängterar Malin Carlsson.

– Att prata matte är jätteviktigt. Det blir inte alls på samma sätt om man bara arbetar i boken.

Dags att runda av och sammanfatta. Malin Carlsson flyttar sig till begreppsväggen och pekar på några av djuren i ”The Big Five” och påminner om vad de hjälper till med.

– Med leoparden tränade ni på att föreslå och jämföra lösningar. Ni har också berättat för andra hur ni gjort.

Att förklara förmågor och mål för åttaåringar är inte alltid så lätt. Djuren hjälper henne att tydliggöra vilken förmåga de arbetar med. Det skulle lika gärna kunna vara färger, men djuren är lite enklare och festligare, tycker hon.

Lektionen avslutas med en snabb självbedömning. Alla får en liten lapp där de ska skriva hur säkra de känner sig på målen och kryssar för om de har förstått, om de förstår ungefär eller inte fattar alls. De får också skriva vad de behöver arbeta mer med.

Nästan alla kryssar för att de förstår. En flicka skyndar över till en kompis som inte varit i klassen så länge och översätter till arabiska.

Eleverna är vana att bedöma sig själva. Alla har en egen målbok där de fyller i hur de kan konkretisera målen. För egen del har Malin Carlsson gjort en matris där hon brutit ner vad de olika nivåerna innebär. Allt finns åskådligt på PP-väggen.

Det handlar om att hela tiden göra det enkelt och lyfta fram det som är viktigt, anser hon.

– Det kämpar jag fortfarande med. Ibland blir det som att eleverna gör något för min skull. Jag vill att de ska känna att de gör det för sin egen skull.

De fem stora

Begreppet The Big 5 är myntat av universitetslektor Göran Svanelid som gått igenom alla kursplaner i Lgr11 och hittat de fem vanligaste/viktigaste förmågorna som är gemensamma för alla ämnen: analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, procedurförmåga samt begreppslig förmåga.

Läs Göran Svanelids artikel på www.pedagogiskamagasinet.se, sök på Lägg krutet på the big 5.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter