Rickard vill hjälpa elever med dyskalkyli

Från Origo 2014-01-20 11:53

Foto: Susanne Lundbäck

Rickard Östergren har undersökt orsaker till matematiska inlärningssvårigheter hos barn. Hans förhoppning är att lärare ska bli mer uppmärksamma på att svårigheterna finns.
– Det är ungefär lika vanligt som läs- och skrivsvårigheter, säger han.

Vanliga beräkningsuppgifter i de fyra räknesätten kan vara svåra för barn med matematiska inlärningssvårigheter. Att lära sig klockan, hålla koll på siffrornas storleksordning, skapa minnesbilder av enkla uträkningar eller koppla ihop siffror med rätt mängder, är andra uppgifter som kan ställa till stora problem.

– Barnet kan till exempel ha svårt att uppfatta att siffran fyra kan representeras av fyra prickar. Däremot är det möjligt att ett område som geometri fungerar bättre, berättar Rickard Östergren.

Förutom att vara forskare arbetar Rickard Östergren deltid som skolpsykolog. Det är hans uppdrag på skolor som väckt intresset för barn med inlärningssvårigheter. Men han har hittills inte fått några frågor från lärare kring elever med matematiska inlärningssvårigheter, eller dyskalkyli som det även kallas. Rickard Östergren använder begreppen synonymt i sin avhandling och i stället för att fokusera på diagnoserna vill han lyfta fram att det finns barn som har onormalt svårt att tillgodogöra sig vanlig matematikundervisning.

Mellan tre och sex procent av alla elever beräknas ha dyskalkyli – ungefär lika många som har dyslexi.

– Okunskapen kring dyskalkyli är stor och forskningen ligger långt efter dyslexiforskningen. Man kan spekulera i att det handlar om att läs- och skrivkunskaper har ansetts som basfärdigheter i skolan, medan matematiken haft en svagare ställning.

I sin avhandling har Rickard Östergren testat olika hypoteser som finns beskrivna i forskningslitteraturen om vad som kan orsaka dyskalkyli. Totalt har drygt 400 barn mellan 6 och 13 år ingått i studien som pågått under fyra år.

– Att förstå vad matematiska inlärningssvårigheter beror på kan vara viktigt för att utforma åtgärderna i undervisningen på rätt sätt.

En hypotes handlar om att svårig­heterna orsakas av problem med arbetsminnet. Rickard Östergren förklarar att nedsättningar i arbetsminnet kan göra att barnet får svårt att automatisera enkla uträkningar.

– Kan man inte ta fram en minnesbild av att exempelvis sju plus två är nio, blir beräkningen mer komplicerad och tar längre tid.

Andra hypoteser som testats är att svårigheter med antalsuppfattning och antalskodning kan ge upphov till dyskalkyli. Antalsuppfattning är en medfödd förmåga som handlar om att kunna skilja mellan olika antal. Rickard Östergren förklarar att människor oftast uppskattar antal automatiskt, till exempel genom att intuitivt avgöra vilket antal som är flest av nio och femton prickar. För en person med matematiska inlärningssvårigheter kan antalsuppfattningen bli osäkrare.

Vid antalskodning handlar det i stället om att snabbt kunna avgöra vilken skriven siffra som är störst eller minst.

En fjärde hypotes som Rickard Östergren har testat handlar om att förstå vad de skrivna siffrorna representerar. Den femte och sista hypotesen innebär att det är flera sårbarheter i olika system som leder fram till inlärningssvårigheterna. Det är framförallt den hypotesen som får stöd i avhandlingen.

– De olika förmågorna kan även samverka och kompensera för varandra. Till exempel kan ett bra arbetsminne delvis kompensera för en svag antalsuppfattning och barnet kan därför klara av att göra beräkningar bättre än förväntat.

Han anser att det är viktigt att skolans stöd utformas efter barnets individuella behov. Elever med dyskalkyli ska inte betraktas som en enhetlig grupp, utan svårigheterna skiljer sig mycket från person till person. Rickard Östergren anser inte att det alltid behövs en utredning som fastställer diagnosen dyskalkyli. Om en utredning görs så tycker han att den tidigast ska göras när barnet gått ut lågstadiet.

– Det är inte meningen att barnet ska låsas till en diagnos som kan hämma den fortsatta utvecklingen. Ju tidigare diagnosen ställs desto större är osäkerheten kring vilka faktorer som orsakar inlärningssvårigheterna.

Rickard Östergren betraktar sin avhandling som psykologisk grundforskning och menar att det behövs mer forskning kring vilken typ av träning som behövs beroende på svårigheter.

– Generellt kan man säga att barn med matematiska inlärningssvårigheter be­höver tydliga instruktioner som noga beskriver hur de ska gå tillväga för att lösa en uppgift. Det är också viktigt att använda visuella hjälpmedel, till exempel att räkna med klossar och att barnet får se mängder uppritade.

Hur ska en lärare som misstänker att en elev har dyskalkyli gå tillväga? Rickard Östergrens uppfattning är att stödet som ges skiljer sig åt. På vissa skolor görs en kartläggning av svårigheterna i samarbete med skolpsykolog, specialpedagog och logoped. Men på många skolor saknas fortfarande en medvetenhet om att det finns barn med specifika matematiska inlärningssvårigheter.

– Just nu handlar det om att lärarna måste få upp ögonen för att problemet finns, i stället för att exempelvis skylla på allmän låg förmåga, koncentrationssvårigheter eller lathet hos barnet.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter