"Ytterst handlar det om politik"

Från Origo 2013-11-26 15:08

Foto: Olivia Jeczmyk

I undervisning kring hållbar utveckling finns det inte alltid några givna svar, menar didaktikforskaren Iann Lundegård. Det kan vara en särskild utmaning just inom NO-ämnena.

Att undervisa kring hållbar utveckling är skolans absolut viktigaste uppgift, menar Iann Lundegård som är lektor i didaktik med inriktning mot naturvetenskap vid Stockholms universitet.

– Det handlar ju om mänsklighetens överlevnad. Ska vi inte lära eleverna hur de ska kunna fungera som medborgare i ett samhälle i enorm accelererande förändring, vet jag inte vad skolan ska undervisa om. Därför borde alla ämnen lägga sin emfas i detta, säger han.

För NO-lärarkårens del, där Iann Lunde­gård själv har sin bakgrund som högstadie- och gymnasielärare i biologi, kemi och  natur­vetenskap, tycker han att kompetensen om vad hållbar utveckling innehåller
är god. Utmaningen är att det inte alltid finns givna svar på hur mänskligheten ska hantera frågorna.

– Vi vet inte hur framtiden kommer att te sig. Inte heller kan vi svara på vilka kunskaper dagens elever faktiskt behöver. Det kan vara svårt att hantera för ämnestradi­tioner som länge byggt på detaljkunskaper och fakta.

Den slutsatsen fick Iann Lundegård att ägna sin avhandling åt att forska kring didaktik i undervisning inom just hållbar utveckling och hur den kan organiseras. År 2007 lade han fram På väg mot pluralism: Elever i situerade samtal kring hållbar utveckling där han även ger exempel på åtta didaktiska spelregler.

– Det viktiga är att undervisningen utgår från elevernas sammanhang och erfarenheter. Det ska själva ges chans att komma underfund med vilka värden de tycker är viktiga att värna.

En trend som länge färgade miljö­under­visningen i den svenska skolan var tanken att bara man tog ut eleverna i naturen skulle en positiv inställning och ett engagemang komma av sig självt. Iann Lundegård säger att han själv representerade den synen, han var bland annat anställd vid en naturskola under många år. Han är fortfarande en stark anhängare av utomhusdidaktik, men vill också betona att undervisning om hållbar utveckling är komplex.

– Det handlar om såväl miljö som ekonomi och rättvisa. I och mellan dessa fält uppstår ideligen konflikter. Ytterst handlar undervisningen därför om politik och detta måste göras tydligt för eleverna.

Ett sätt att komma åt det är att starta undervisningen i autentiska, aktuella fall. Dagstidningen kan därför vara en bra utgångspunkt i mötet med eleverna, säger Iann Lundegård.

– Om man till exempel ska möta en hög­stadieklass kan man ta med en tid­­nings­artikel om den trendiga bantningsdieten LCHF. Det kan vara starten till under­visning om såväl hälsa som miljö och jor­dens resurser.

Till ett sådant autentiskt exempel går det sedan att koppla alltifrån kemilaborationer till kunskaper om biologiska processer. Och eleverna kan dra egna slutsatser och göra självständiga ställningstaganden utifrån
sina nya lärdomar.

– Inom samhällsvetenskap och religion har man länge visat på flera partier, system och religioner, utan att peka på vilken som är den rätta vägen att gå. Men i NO-undervisningen har man i stället gett givna svar. Jag tror att man måste tänka om.

Iann Lundegård menar att det finns gott om stöd för detta sätt att arbeta i de nya styrdokumenten som han delvis själv har varit med om att utforma.

– Förmågor som argumentation, reflektion och kritiskt tänkande betonas särskilt i mål- och syftningsskrivningar.

Hållbar utveckling är också ett utmärkt tema att arbeta ämnesövergripande med, tycker Iann Lundegård. Men det kräver en skolorganisation och ledning som möjliggör det, samt fungerande personkemi mellan de lärarkollegor som ska samarbeta.

– De omständigheterna finns inte alltid, men det är värt att försöka i alla fall.

Orsaken till att många NO-lärare ändå  kan känna en uppförsbacke inför ämnesövergripande projekt tror Iann Lundegård till en del har att göra med bedömningsfrågan.

– Ibland kan lärare känna sig pressade av att de uppfattar det som att de nya kunskapskraven går mot ökad detaljkunskap. Men lärarna ska inte bara bedöma detaljkunskaper utan även förmågorna till argumentation, reflektion och kritiskt tänkande, som jag nämnde tidigare. Det är tydligt i de nya skrivningarna. I det kan man hämta stöd.

Förutom de lärarstudenter Iann Lunde­gård träffar i sitt arbete på universitetet, reser han ofta runt i Sverige och stödjer yrkesverksamma i deras didaktik. Och ny­ligen har han varit med och skrivit ett praktiskt material för Skolverket om så kallade ekosystemtjänster, alltså naturliga funktioner i ekosystemet som människan
kan dra nytta av.

– Det handlar bland annat om att få eleverna att se bortom det så kallade ”ur-väggen-­samhället”. Förstå varifrån vattnet i kranen kommer och vart det tar vägen.

För det där med att se sambanden och motsättningarna utifrån den egna vardagen, det är kärnan enligt Iann Lundegårds synsätt. Men nu måste vi runda av intervjun. Iann Lundegård behöver tid att packa sina väskor inför en av sina återkommande resor till Vietnam, där han är del i ett forskningsprojekt och en seminarieverksamhet för vietnamesiska gymnasielärare om undervisning i klimatfrågor.

– Klimatfrågorna kräver globalt samarbete. Kanske kan nyfikenhet på varandras levnadsvillkor vara en utgångspunkt i undervisning om hållbar utveckling.

Iann Lundegård är universitetslektor vid Stockholms universitet. Hans avhandling, från 2007, heter På väg mot pluralism. Elever i situerade samtal kring hållbar utveckling.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter