En kompis i räknestugan

Från Origo 2013-05-06 19:34

Foto: Viktor Gårdsäter

Johan Wendt lämnade ett högavlönat ingenjörsjobb för att han ville göra skillnad.
I dag driver han den ideella organisationen Mattecentrum, som ger gratis läxhjälp
till 4 000 svenska skolelever.
– Jag hade föräldrar som alltid fanns där för att hjälpa mig med skolarbetet. Alla har det inte så lätt, säger han.

Johan Wendt minns väl när idén föddes. 19 år gammal flyttade han till Lund för att läsa till civilingenjör. Två år senare köpte han sin första lägenhet i staden. En dag ringde grannfamiljens femtonåriga dotter på dörrklockan. Hon var ett av fem barn i familjen, och hon var förtvivlad. Om två dagar hade hon matteprov i skolan. Varken föräldrarna eller syskonen hade tid att hjälpa henne, så kunde Johan tänka sig att ställa upp?

De två slog sig ned vid köksbordet och började räkna tillsammans. Ett par timmar senare var kvällens uppgifter avklarade. Men dagen efter kom granndottern tillbaka, nu med ett av syskonen i släptåg. Ett par veckor senare dök en hel grupp tonåringar upp utanför lägenheten.

– Det gick upp för mig hur roligt det var. Hur bra jag mådde av att hjälpa någon annan. Jag gjorde nytta, i stället för att titta på tv eller sitta framför datorn, säger Johan Wendt.

Vi sitter på Mattecentrums kontor på Östermalm i Stockholm. Det är en liten, ombonad lägenhet där sju anställda trängs om utrymmet. Johan Wendt sitter uppflugen på en pinnstol och dricker kaffe. Vi pratar om Sverige.

– Det vackraste jag vet med det här landet är tanken om att alla människor ska ha samma möjligheter i livet. Men i praktiken fungerar det inte så. Man kan gå på en väldigt stökig skola, man kan ha föräldrar som struntar fullständigt i ens utbildning. Jag vill försöka göra skillnad där.

Johan Wendt startade Mattecentrum för drygt fem år sedan. Idén var lika enkel då som nu: Mattecentrum ska hjälpa svenska skolelever att bli bättre på att räkna. I dag besöker mer än 4 000 elever regelbundet föreningens räknestugor – kvällsöppna klassrum dit vem som helst kan vända sig för att få hjälp med pluggandet. På nätet finns sajten matteboken.se, med mer än 120 000 användare.

Det har gått bra, med andra ord. I fjol utnämndes Johan Wendt till årets samhällsentreprenör av tidningen Veckans Affärer. I början var ambitionerna mer blygsamma. Efter ett par år som ingenjör på Vattenfall sa Johan Wendt upp sig. Han var deprimerad och ville göra någonting annat av sitt liv.

Någonting som ”inte bara handlade om högre lön och en större lägenhet”. Han sökte kontakt med skolor i Stockholmsområdet och frågade om han fick låna deras lokaler under kvällstid. Planen var att erbjuda gratis läxhjälp för matteelever. Till en början gick det inget vidare.

– De första tre skolorna sa blankt nej. Någon ringde utbildningsförvaltningen och varnade för mig. De trodde jag kom från en religiös sekt, säger han.

Stockholms Fria Gymnasium var först att säga ja. Inför den första träffen var Johan Wendt nervös.

– Det kom en ensam kille. Men han var jäkligt nöjd, så dagen efter tog han med sig en kompis. Ganska snart hade jag fulla klassrum, säger Johan Wendt.

Alla Mattecentrums räknestugor – i år finns de på nitton orter – följer samma upplägg. Mellan 20 och 60 elever träffas och fördelas i klassrum. För varje fem elever finns en handledare på plats – alla är volontärer och ofta studenter vid högskolan. Mellan klockan 17 och 19 står dörrarna öppna.

– Vissa elever kommer klockan fem, sätter på sig hörlurar och är sen knäpptysta i två timmar. Andra ställer hundra frågor, säger Johan Wendt.

– Vi är extremt liberala med vad som gäller. Vill man ha macka, cola och kepsen bak och fram så går det jättebra. Det enda vi inte hjälper till med är uppenbara inlämningsuppgifter.

Då plockar vi ut teorin i stället och går igenom den. Johan Wendt säger sig aldrig ha upplevt problem med elever som bråkar, för oväsen och inte lyssnar. Nyckeln är att de väljer själva, säger han. Ingen är tvingad att besöka Mattecentrum, och den som gör det kommer för att räkna.

– De som kommer dit är säkert inga änglar. Men de vet att vill de inte vara där så får de gå.

Foto: Viktor GårdsäterTill en början möttes Mattecentrum av skeptiska blickar från lärarkåren. Inte förvånande, säger Johan Wendt.

– Ett fel jag gjorde i början var att säga att vi undervisade. Det stämmer inte, vi ger läxhjälp. Jag kallade oss för extralärare. Det är också fel, vi är kompisar som delar med oss av kunskap.

Till saken hör hur Mattecentrum får in sina pengar. Organisationen har inget vinstintresse, men finansieras till stor del av sponsorer ur näringslivet. PWC, ABB, NCC och Danske Bank är huvudpartners. Det är en gråzon, medger Johan Wendt.

– Alla räknestugor är helt reklamfria. I övrigt tror jag det handlar om fingertoppskänsla, säger han.

Han fingrar på en linjal med texten ”Mattecentrum + PWC = Sant”. Sådant är okej, tycker han. PWC har ingen produkt att sälja till skolbarnen, däremot ett intresse av att främja ungas mattekunskaper. Det är i linje med hans egna ambitioner. Annat har fungerat mindre bra.

– Vid en av våra stora räknestugor var Red Bull med och delade ut dryck. Då skakade de andra på huvudet och sa stopp. Det blev märkligt.

Skolornas stöd är viktigt för Johan Wendt, av flera anledningar. En av dem är marknadsföring: kännedomen om hans räknestugor sprids till stor del via lärare som tipsar sina elever. En annan tycks vara respekt. Johan Wendt påpekar flera gånger skillnaden mellan sitt eget jobb och vad en mattelärare gör.

– Samhället lägger fruktansvärt mycket ansvar på skolan. Lärarna förväntas inte bara lära ut, utan också bidra med uppfostran. De ska vara psykologer, kuratorer och ibland till och med föräldrar. Man har enorma förväntningar, utan att förstå förutsättningarna, säger han.

Frågan är hur man då ska tolka framgångarna med Mattecentrum. Matteresultaten i den svenska skolan sjunker. Samtidigt köar fyra tusen elever för att få plats i Johan Wendts räknestugor. Ett underkännande av den svenska matteundervisningen?

– Det vore som att underkänna idrottsundervisningen bara för att ungdomarna spelar fotboll och hockey efter skolan, säger Johan Wendt.

– Vissa som kommer till oss ser matte som ett fritidsintresse. Det har många vuxna svårt att acceptera. En kille berättade för mig att han frågat sin lärare varför han behövde kunna derivera. Läraren svarade ”jo, för att det ingår i C-kursen i matematik”. Det är det sämsta man kan säga till en obstinat 16-åring.

Är det någon kritik Johan Wendt vill rikta mot skolväsendet är det den här: Sverige har misslyckats med att få unga att förstå varför matematik är viktigt. Han påpekar att Google, Facebook, Spotify och andra IT-företag år efter år rankas som de mest attraktiva arbetsgivarna bland unga.

– Problemet är att de inte förstår att de måste kunna matte för att få jobba på Spotify. Det måste vi bli bättre på att förklara.

Strax före årsskiftet blev Mattecentrum nyhetsstoff i de stora dagstidningarna. Johan Wendt hade ansökt hos utbildningsförvaltningen i Stockholm om ekonomiskt stöd för sin organisation. Under hösten exploderade debatten om läxhjälpsavdrag i medierna. Kort därefter nåddes Johan Wendt av besked från utbildningsförvaltningen: Mattecentrum nekades bidrag, då organisationen ansågs konkurrera med kommersiella läxläsningsföretag.

Johan Wendt gick i taket och kontaktade tidningarna. Skolborgarrådet Lotta Edholm dementerade kort därefter beslutet i en artikel i DN. Mattecentrum fick sina pengar.

I dag tror Johan Wendt att det rörde sig om ett missförstånd. Men händelsen sätter fingret på en öm punkt. Vad tycker han själv om vinstdrivande läxhjälpsföretag?

– I början tyckte jag det var oerhört provocerande. I dag har jag svängt lite. Problemet är inte att några har råd att köpa läxhjälp, problemet är att andra inte har det. Så länge det finns kostnadsfria alternativ är det okej.

Finns då risken att Mattecentrum reduceras till ett sämre gratisalternativ, för dem som inte har råd att betala? Johan Wendt skakar på huvudet.

– Läxhjälpsföretagens problem är att de inte når ut. Skolorna gillar dem inte, och elever som varit hos dem känner sig lurade när de kommer till oss och får samma sak gratis. Vi ser det som att vi lever i symbios med skolvärlden. Det tror jag är svårt att göra om ens intresse är att tjäna pengar.

Johan Wendt
Ålder 34
Bor Skanstull, Stockholm
Familj Flickvän
Bakgrund Utbildad civilingenjör. Arbetade tidigare som avloppsingenjör i Södertälje (”Det handlar om vatten som rinner från en punkt till en annan. Tekniken utvecklades för 3 000 år sedan. Det är inte världens mest spännande bransch”) och som riskanalytiker på Vattenfall.
Favoritbok Freakonomics av Steven Levitt och Stephen J. Dubner. ”Jag håller inte med om allt i den, men den väcker tankar”.
Favoritmusik Ingen. Jag älskar när det är tyst omkring mig.
På fritiden Jag spelar datorspel för att koppla av. Gärna strategispel som Civilization. Det blir en mental paus.
På nätet Mattecentrum finns på Facebook, Youtube, Twitter och Linkedin. ”Själv använder jag mest Facebook. Jag har samlat hela mitt nätverk där.”
Om tre år I dag har vi 4 000 elever som besöker oss. Ingenting säger att det inte kunde vara 40 000.

Fler artiklar om

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter