Elevernas rätt till IT-kunskap slarvas bort

Från Origo 2013-01-30 18:15

Att köpa in datorer är en sak. Att se till att de används rätt är någonting helt annat. Många skolor har inte lyckats lyfta in it-verktygen i undervisningen. – Man har köpt dyra instrument men inte lärt orkestern att spela på dem, säger Arne Lund som är projektledare på Skolinspektionen.
De senaste åren har datorer, surfplattor och andra it-verktyg för miljarder kronor levererats till svenska skolor. En-till-en-satsningar, där varje elev får en egen dator eller surfplatta, pågår i dag i mer än 200 kommuner. I genomsnitt går det sju datorer på tio elever i den svenska skolan, mer än tre gånger så mycket som EU-genomsnittet.

Men i en uppmärksammad rapport riktar nu Skolinspektionen skarp kritik mot it-satsningarna i de svenska klassrummen. Få inköp har följts upp med pedagogiska initiativ. På många håll används datorerna i bästa fall som glorifierade miniräknare eller anteckningsblock, i värsta fall inte alls.

Utvecklingen är oroande, säger Skolinspektionens projektledare Arne Lund:  

Illustration: Tyra von Zweigbergk– Kommunpolitikerna borde bli bättre på att fråga hur de här miljonerna används, säger han.

Lena Lindegren projektledde Skolinspektionens granskning av NO-undervisningen i årskurs ett till tre. Hon observerade ett hundratal lektioner på trettio skolor runt om i Sverige, men såg mycket få exempel på IT-verktyg som faktiskt spelade en konkret roll i pedagogiken.

– Ofta användes datorerna bara som ordbehandlare. Vi såg smarta skrivtavlor som inte var monterade. Andra var klara att användas, men läraren visste inte hur de fungerade, säger hon.   

Många rektorer pekar på bristfällig support och närmast obefintlig hjälp med att få tekniken att fungera.

– Flera upplevde de bakomliggande systemen som väldigt tungrodda. Det tog tid att få hjälp med krångel, och då blev sakerna stående i stället, säger Lena Lindegren.

Läget är likadant oavsett ämnesområde, konstaterar Skolinspektionen. Förutom NO-eleverna granskades hur IT-verktygen användes i idrott- och hälsa för årskurs 4–6, läsundervisning i årskurs 7–9 samt religionskunskap på gymnasieskolan.

Skolinspektionen lägger ansvaret att lösa problemet på de enskilda skolorna och kommunerna. Skolorna måste ge sina lärare pedagogisk utbildning, kommunerna måste utveckla sin support och sitt IT-stöd. Annars finns en risk att alla de pengar som investerats visar sig vara bortkastade.

Andra bedömare efterfrågar stöd från statligt håll. Peter Becker är ordförande i stiftelsen Datorn i Utbildningen, som varje år delar ut priset Guldäpplet till lärare som utvecklat skolan med hjälp av IT. Att ställa högre krav på de enskilda skolorna är fel väg, menar han. I stället behöver politikerna och Skolverket en nationell strategi för att hjälpa lärarkåren och skolorna i deras utveckling.

– Skolinspektionens kritik är delvis befogad. Men har inte staten och utbildningsdepartementet en skyldighet att stötta den här utvecklingen?

Med priset Guldäpplet vill han inspirera lärare till nya sätt att använda IT-verktyg. Det finns gott om eldsjälar i lärarkåren, menar Peter Becker. För att de inte ska tröttna behövs hjälp uppifrån.

– Om de lyckade exemplen ska bli varaktiga så krävs det att erfarenheterna kan delas och spridas. Lärarna måste få tid och utrymme att jobba med de här sakerna.

Som exempel pekar han på svårigheterna att hitta bra undervisningsmaterial för datorplattor. Allt fler elever, även i förskolan och årskurs 1–3, får egna datorplattor av skolan.

– Men alla lärare förväntas hitta egna appar att jobba med och värdera det som finns på nätet. Exempel behöver lyftas, liksom sajter där lärare kan dela erfarenheter med varandra.

Sådana initiativ måste ske på nationell nivå, menar Peter Becker. En nationell IT-strategi för skolan skulle kunna jämna ut förutsättningarna i landet och ge Skolverket ett tydligt uppdrag att stötta enskilda skolor och lärare.

– Kommunerna förväntas lösa det här helt själva. Det är inte en rimlig hållning, säger Peter Becker.

Tomas Kroksmark är professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i Jönköping. Han har skrivit boken Den trådlösa pedagogiken, som publiceras under våren 2013. Den följer tio en-till-en-satsningar på skolor runt om i Sverige. Nyckeln för en lyckad IT-satsning är engagemang hos enskilda lärare, säger han.

– Det måste finnas en grupp som tycker att projektet är spännande och roligt. Jag har träffat lärare som sagt till mig att ”när datorerna kommer in i mitt klassrum så slutar jag”. Med för många sådana på en skola så kommer det aldrig att fungera, säger han.

Illustration: Tyra von Zweigbergk

Av samma anledning är han osäker på om högre krav på kommunen kan lösa de problem Skolinspektionen pekar på.

– I Jönköping där jag jobbar hör jag att man pratar om ”teknikmänniskorna på kommunen”. Lärarna och skolledningarna upplever att någon annan bestämmer hur utrustningen ska se ut och fungera. Det är helt ödesdigert. Man måste se till den enskilda skolans behov.

– Det finns elever i årskurs sju som aldrig haft en dator hemma. På andra håll fnyser eleverna åt att skolans datorer har för små hårddiskar. Skillnaderna är kolossala, säger han.

På Skolverket är man väl medveten om kritiken. Där pågår just nu projektet IT i förskola, skola och vuxenutbildning. Det är en studie av hur IT används i skolor runtom i Sverige, baserad på intervjuer och observationer. Resultaten ska redovisas i april 2013 och Peter Karlberg, IT-expert på Skolverket, förväntar sig liknande svar som i Skolinspektionens granskning.

– Deras slutsatser bekräftar i stora drag den bild vi har, säger han.

Han påpekar att Skolverket redan driver utbildningsprojekt inom IT för lärarkåren – närmare 140 000 lärare har tagit del av verkets utbildning i praktisk IT- och mediekompetens. Samtidigt är han positiv till fler gemensamma insatser av den typ Peter Becker efterfrågar. Problemet stavas tid och resurser:

– Som det ser ut i dag har vi ett uppdrag att stödja IT-utvecklingen i skolan, men inga pengar avsatta för det. Tycker man att vi borde göra mer så måste det komma ettuppdrag från Utbildningsdepartementet, säger han.

Skolinspektionens kritik

I rapporten IT i undervisningen, som publicerades under hösten, riktar Skolinspektionen hård kritik mot skolornas användning av IT. Få skolor använder tekniken på ett sätt som gynnar undervisningen. Här är en sammanfattning:

  • Skolornas inköp av IT-utrustning har inte följts av satsningar på att utveckla pedagogiken. Tekniken används bara för administration och organisation, inte för att lära ut.
     
  • Skolorna saknar en strategi för IT-verktygen i det pedagogiska arbetet. Ofta beror resultatet helt på individuella lärares intresse.  
     
  • Lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IT-verktygen har inte tillgodosetts.
     
  • Vissa skolor saknar helt eller har bara för- åldrad IT-utrustning. I många fall saknas även IT-support i det dagliga arbetet.

Källa: Skolinspektionens rapport IT i undervisningen.

Fler artiklar om

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter