"Ämnet får kämpa för att få plats"

Från Origo 2012-08-28 13:47

Foto: Olivia Jeczmyk

Elever har mycket erfarenheter och kunskap om teknik. Skolan måste ge dem möjlighet att utveckla kunskaperna, anser forskaren Eva Björkholm.
Teknik behöver få samma plats som andra ämnen i de lägre åldrarna. Det låter som en självklarhet, men så är det inte i dag, säger Eva Björkholm, lärarutbildare på KTH och doktorand på Stockholms universitet.

Många lärare som arbetar med de yngre eleverna saknar utbildning eller har lite erfarenhet av teknikämnet. Att undervisa i ett ämne man inte har utbildning i är svårt, konstaterar hon och jämför att undervisa i spanska utan utbildning.

– Förhoppningsvis finns det kollegor på skolan som har kunskap i ämnet. Det är viktigt med kollegiala samtal och att hjälpa varandra.

Ett annat bekymmer är, tycker Eva Björkholm, att lärarstudenter som ska arbeta med år 1–3 och 4–6 får för lite teknik i sin utbildning. Ofta samläser de NO och teknik.

– Vi får kämpa för att få plats.

Själv utbildar och fortbildar hon lärare och möter både barn och vuxna som har vaga begrepp om ämnet. Det gäller att fundera på vad teknik är.

– Både elever och vuxna associerar ofta till modern högteknologi och tänker inte på att teknik funnits så länge människan funnits.

Att arbeta med teman som stenåldern där man bygger en by, pratar om transporter, klädsel och matlagning är vanligt i undervisningen och innehåller mycket teknik, påpekar hon.

– Det är lätt att integrera teknik med de flesta andra ämnen, men det kräver medvetenhet om vad teknik är och att man har fokus på vad det tekniska perspektivet kan tillföra.

Elever har med sig mycket erfarenheter och kunskaper som lärare kan använda sig av.

– Det gäller att få upp ögonen för vad teknik kan vara. Det finns ju precis överallt runt omkring oss. Då är det inte svårt att hitta innehåll.

Den största förändringen i de nya kursplanerna är att innehållet blivit tydligare och att det finns en tydlig progression genom hela grundskolan. En annan viktig skillnad är att det finns kommentarmaterial och att det satsats mycket på implementeringsarbetet, anser Eva Björkholm.

– Det är viktigt inte minst i teknik eftersom ämnet, efter 30 år, fortfarande inte är riktigt etablerat i skolorna.

Ett problem är att det saknas kunskapskrav i teknik för årskurs 1–3, tycker hon.

– Det kan innebära en risk för att man inte arbetar med ämnet i de lägre åldrarna. Kunskapskrav hade tryckt på utvecklingen ytterligare.

I sin forskning intresserar sig Eva Björkholm för hur teknik undervisas i grundskolans tidigare år. Förra läsåret genomförde hon, tillsammans med fyra lärare, en learning study som handlade om att analysera tekniska lösningars ändamålsenlighet, en förmåga som tas upp i Lgr11.

Lärarna i studien, som arbetade i årskurs 1 och 2, hade olika utbildning och erfarenhet av ämnet.

– Det speglar hur det brukar se ut och hur våra diskussioner blev.

I årskurs 1–3 handlar det centrala innehållet bland annat om att elever ska utforska hur olika vardagsföremål är utformade och kan förbättras. De ska göra egna konstruktioner och, på ett enkelt sätt, dokumentera dem. Lärare ska också ta upp enkla ord och begrepp som används när man pratar om tekniska lösningar.

En av lärarna, som hade erfarenhet av teknik, upplevde att eleverna hade svårt för att värdera sina tekniska lösningar när de arbetade med konstruktioner vid problemlösning. Ofta nöjde de sig med den första lösningen och hade svårt att reflektera över alternativ.

De bestämde sig för att arbeta med det innehållet och avgränsa det till öppnings- och stängningsfunktionen. På första lektionen fick eleverna i uppdrag att bygga ett bo till en fantasifigur. Eleverna tyckte att det var roligt att göra något som de kunde leka med, men mekanismerna för att öppna och stänga blev snarast ett hinder för leken.

Det visade sig att innehållet var alldeles för omfattande, berättar Eva Björkholm.

– Vi lärde oss att fokusera mer på lärandeobjektet och de kritiska aspekterna.

De flyttade fokus till tillverkarperspektivet. Men sammanhanget var fortfarande för långt ifrån elevernas erfarenheter. Att rita sina konstruktioner visade sig också vara svårt.

Till slut kom Eva Björkholm och lärarna fram till att eleverna skulle konstruera något som de kunde förvara sin matsäck i. Det skulle gå att öppna och stänga lådan eller flaskan flera gånger.

– Då började vi närma oss det vi var ute efter. Eleverna var tvungna att tänka kring funktion och konstruktion och konstruktionens olika delar.

Eva Björkholm konstaterar att det inte var så lätt att göra en learning study i teknik. Att avgränsa lärandeobjektet var svårt och tog mycket tid. En annan komplikation var att lärarna hade begränsad erfarenhet av ämnet, vilket gjorde det besvärligt att se vad eleverna hade svårt för.

– Vi ville för mycket och fokuserade på för många delar.

Den stora behållningen, tycker hon, var att de lärde sig mycket om lärandeobjektet när de mejslade ut de kritiska aspekterna.

– När man preciserar ett lärandeobjekt måste man diskutera vad det innebär att kunna analysera tekniska lösningars ändamålsenlighet.

Men trots svårigheterna är learning study ett bra sätt att utveckla kunskap om lärande och undervisning i ett visst ämne. Lärare får ett redskap att diskutera teknikämnets innehåll och hur de kan utveckla det eleverna har svårt för, anser hon.

– Det var roligt att se vilket intresse och hur mycket kunskap eleverna hade. Skolan måste erbjuda tillfällen så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper.

Learning Study

Learning Study är en variant
av den japanska modellen Lesson Study. Modellen, som både kan fungera som en forskningsmetod och en kompetensutvecklingsmodell, är ett sätt att systematiskt undersöka och utveckla undervisningen. Syftet är att förbättra elevernas lärande. Lärare tränar sig i att använda variationsteorin och får strategier för planering och undervisning och fördjupade ämneskunskaper.

En learning study innehåller flera steg och brukar beskrivas som en cykel av planering och utvärdering. Det börjar med att lärare och forskare tillsammans formulerar ett lärandeobjekt, det vill säga något som de har upplevt att deras elever har svårt att lära sig. I en learning study försöker lärarna identifiera kritiska aspekter för elevernas lärande av en specifik förmåga.

Eva Björkholm är lärarutbildare på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och doktorand på Stockholms Universitet.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter