Dagen börjar med en lugn samling. Efter ett samtal om den stundande helgen är det dags för matte. Klass 2 i Byskolan i Södra Sandby utanför Lund har 46 elever som arbetar i grupper med olika lärare. I dag ska Koalabjörnarna arbeta med digitala mattespel.

Matematiklärare Ulrika Ryan klickar fram en sida med fyra gamla och ett nytt spel på den interaktiva skrivtavlan. De går igenom dem och diskuterar vad de går ut på. Ett handlar om division, något klassen inte arbetat med ännu, men som kanske någon vill testa, föreslår hon.

Rasmus vet att sex delat med tre är lika med två. Ulrika Ryan visar på tavlan hur man kan skriva det. Det nya spelet heter ”Add like mad”. Här gäller det att lägga ihop talen fort.

– Vad roligt! säger Linus.

Nu är koalorna ordentligt matematiskt uppvärmda och ivriga att få börja. Deras lärare delar in dem i par och påminner om att det inte bara handlar om att spela. Lika viktigt är att fundera på vilka av målen, som sitter på väggen, som de tränar på och om de tycker att spelen är bra för det.

Ulrika Ryan sätter sig längst fram. Eleverna turas om att bli ”förhörda” på läxan. Just nu handlar temat om klockan. Någon tränar på hel- och halvtimmar, någon på digital tid och ytterligare en annan på hur många timmar det är mellan 12.00 och 16.00.

– Att ha läxor är ju lite kontroversiellt. Men alla har uppgifter som svarar mot målen i den individuella utvecklingsplanen. De tycker det är roligt att visa att de kan.

I svenska är det självklart att ha individuella läxor. Men samma tradition finns inte i matematiken, påpekar hon.

– Det här är ett bra sätt för mig att stämma av och se vad de kan och eventuellt behöver träna mer på.

När alla hemuppgifter är redovisade cirkulerar Ulrika Ryan mellan borden och utmanar paren att prova nya spel. Att de i dag får arbeta med ett nytt räknesätt är ett experiment.

– När de spelar datorspel hemma gör de saker de inte kan och måste prova sig fram. Jag vill se om det fungerar i skolan också.

Dags för diskussion. Eleverna fäller ner locken och riktar uppmärksamheten mot sin lärare. De är helt överens om att de arbetat med målet ”Du kan räkna addition och subtraktion med tal mellan noll och tio”. Viggo påpekar att de faktiskt arbetat med större talområden.

– Har vi stött på andra räknesätt? undrar Ulrika Ryan.

– Delat, säger någon.

Gruppen tycker att de flesta av spelen är bra och ser fördelar med att träna på att räkna fort och att, som i Math Man, få träna på att använda höga tal.

– Ja, och när man har två alternativ så kan man räkna ut vad som är rimligt, säger Ulrika Ryan.

Hon uppmanar eleverna att hämta sina frukter och två laborativa spel. Paren slår sig ned på golvet. Doften av clementin och ett lågmält samtalande fyller rummet.

Ulrika Ryan har tre grundpelare i matematikundervisningen: digitala verktyg, laborativt material och utomhuspedagogik.

– Jag är chef över matteundervisningen och kan inte lämna över ansvaret till boken. Ska jag bedöma eleverna och se till att de når sina mål måste jag styra. Författaren vet inte vad de har för behov.

Dagens uppgifter hade gått att göra i en bok. Men intresset är betydligt större när de använder digitala mattespel, anser hon.

– Eleverna får omedelbar respons. Det blir inte fel på samma sätt som när läraren rättar. En annan fördel är att det är lätt att individanpassa.

Foto: Jens LennartssonUlrika Ryan har följt eleverna sedan förskoleklass. När sexåringarna började med metoden Att skriva sig till läsning, där elever lär sig läsa genom att skriva på dator, tänkte hon att det även måste gälla matematiken.

En anledning till att hon fastnade för metoden var erfarenhet av elever som tycker att det är svårt att skriva siffror ”sida upp och sida ner”. Men det är ju inte att skriva siffror på ett papper som är det primära, utan att behärska matematiken, påpekar hon.

Ulrika Ryan valde att vänta med att introducera addition och subtraktion och lät i stället eleverna börja arbeta med talpar i klass 1. De arbetade också mycket med likhetstecknets betydelse.

Många elever kan ha svårt att förstå sambandet mellan räknesätten. Många tycker också att subtraktion är svårare än addition. Men kan de talparen borde inte det ena vara svårare än det andra, resonerade hon.

– Det traditionella hade varit att dela ut en stencil. Så ville jag inte göra!

I stället fick eleverna, som arbetade i par, i uppgift att förklara sambandet genom att göra en kort film på Ipad. De skulle använda konkret material, berätta samt skriva med symbolspråk.

Nästa steg var en kamratbedömning.

Nu fick två par arbeta tillsammans och visa sina filmer för varandra. Eleverna hade en checklista och kunde lätt kolla om begreppen var med och om de använt rätt material.

– Det är så enkelt när man har tillgång till Ipad! Det tekniska tog två minuter. Det är sällan något bekymmer för eleverna. De är uppvuxna med den.

Arbetssättet har flera fördelar, tycker Ulrika Ryan. Eleverna arbetar med många representationsformer och blir bra på att förklara vad de gör. Hon tycker också att det är lätt att bedöma olika förmågor.

Hon tycker att det är självklart med digitala verktyg i matematiken, men betonar att det gäller att vara säker på mål och syften och att synliggöra dem för eleverna.

– Ibland finns en övertro på digitala verktyg. Undervisningen blir inte bättre bara för att de införs. Det måste finnas en pedagogisk tanke bakom.

Ulrika Ryan är med i projektet Matematik för den digitala generationen (se faktaruta till vänster). Hennes uppgift är att utveckla metoder med digitala verktyg som redskap.

Att vara med i projektet har inneburit tillgång till ett vetenskapligt bollplank. Hon har också kommit i kontakt med lärare med liknande tankar. Att flera arbetar på gymnasiet ser hon som en fördel.

– Ofta missar vi som arbetar med yngre år att fundera över vad kunskaperna ska leda till.

För Ulrika Ryan är fördelarna uppenbara. Men hon ser också att många lärare möter svårigheter. Ofta är tekniken det största hindret. Det gäller att ha en viss digital kompetens.

– Man måste vara beredd på att saker kan gå fel, det ingår. Inloggningen verkar vara ett nationellt problem. Vi har varit lite obstinata och använder inte kommunens plattform.

Själv har hon en stöttande och intresserad rektor. Dessutom har skolan en datatekniker, något som är ovärderligt.

– Jag är inte intresserad av tekniken. Jag är pedagog och vill kunna ägna mig åt det.

Ulrika Ryans tips på bra spel för lektionen

Det finns gott om enkla, bra mattespel på nätet. Mina elever arbetar med spel som tydligt övar något eller några mål.

Det kan vara klokt att organisera länkarna så att det blir lätt för eleverna att hitta det spel de ska använda, till exempel på en sida i ett ordbehandlingsprogram eller i Notebook-programmet som hör till smartboard. Jag brukar samla spel som syftar till ett mål på en sida.

Först fotograferar jag spelet på datorskärmen med skärmklippsfunktionen. Sedan lägger jag bilden på sidan och länkar till adressen där spelet finns. På Lunds kommuns inspirationssajt för pedagoger finns ett filmklipp som visar hur det går till, se sidan här.

 

Det digitala klassrummet
  • Projektet Matematik för den digitala generationen är ett samarbete mellan tre gymnasieskolor, två grundskolor och forskare vid Malmö högskola och Lunds universitet. Syftet är att stödja lärarna att göra systematiska undervisningsexperiment med IKT och att förbättra elevernas matematiklärande.
     
  • Metoden Att skriva sig till läsning är utvecklad av den norske forskaren Arne Trageton. Han anser att det är lättare att lära sig skriva än läsa och att barns motorik inte är tillräckligt utvecklad för att forma bokstäver i förskoleklassen och klass 1. Om man, istället för att bokstavsträna för hand, låter dem skriva bokstäver på datorn sparar man tid och kan ägna sig åt språkutveckling och samtal om texter.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Digitala matteresurser och annat...

Det är ju aldrig fel att ha digitala resurser på svenska. Kolla därför på Matteknep nivå 1 & 2 som följer läroplanen i matematik för grundskolan. Finns även som web-tjänst. Finns även appar, t.ex Räkneknep med över 3000 övningar för åldrarna 5-8 år.
Se även det banbrytande lästräningsprogrammet Läsflyt.
Produkterna är skapade av Guldäpplet vinnaren 2004 Katarina Öhman som har utvecklat digitala läromedel sedan 1986.
www.softogram.se

Annons

Fler nyheter