Pappa och jag brukar fiska på sommaren. Det har vi gjort, i vår vik i Stockholms södra skärgård, sedan jag var liten flicka. Då, precis som nu, fick vi mest abborre och rödspätta. Men även gädda, sik, lax, torsk, piggvar, mört, braxen och den fula men fascinerande hornsimpan.
Numera är arterna – och antalet individer – betydligt färre. Men ändå är det inte nattsvart, den här säsongen har nämligen torsken kommit tillbaka. Vi gläds åt detta goda tecken.
Det är på ön och i det omgivande vattnet som jag klarast ser naturens skiftningar, som sammanhangen blir tydligast och som miljöförstöringens konsekvenser verkligen drabbar mig i hjärtat. Det är biologi, från artbestämning till klimatfunderingar, på samma gång väldigt enkelt och oerhört komplext. Och så svårt att förmedla utan att själv uppleva.
Välkommen till höstens första nummer av Origo, med temat ”Biologi – de svåra frågornas ämne”. Jag hoppas att du läser och – trots allt som är knepigt – blir peppad inför höstens undervisning. Som vanligt blir jag glad för alla tips och kommentarer. Mejla mig gärna!
Skriv ut
