De har kastat boken

Nedim Zeljokovic vänder på det gröna timglaset. Under en minut ska han och klasskompisarna Julia Stenborg och Linus Larsson studsa varsin boll i grupprummet. Nedim räknar studsarna högt för sig själv:
   – … 24, 25. Åh, nej!
        Nedims boll far iväg och landar i en papperskorg. Han måste börja om och räkna från noll varje gång han tappar bollen. När minuten har gått adderar de ihop sina studsar. Det blir 89 stycken. Deras nästa uppgift blir att studsa bollarna under tre minuter. Det visar sig vara svårare att hålla bollarna i studs under längre tid. Den här gången blir resultatet 40 studsar.
   –  Vad kasst, utbrister Linda när hon jämför summorna.
        De 26 eleverna i klass 3A är indelade i smågrupper. Den här lektionen finns det åtta stationer som grupperna ska besöka i klassrummet. Barbro Mårdbrink och klassläraren Katarina Eliasson startar lektionen med några korta instruktioner om vad varje station innehåller. Därefter låter de eleverna utforska övningarna och stöttar dem när de får svårigheter.
   –  Dialogen är viktig. Genom att lyssna på barnens funderingar kan vi ta reda på vad de har svårt för och hjälpa dem vidare. Det kanske vi inte hade upptäckt om de jobbat på egen hand i en bok, säger Barbro Mårdbrink.  
 
Ronja Stenborg, Hanna Selnert och William Lager ska lösa ett problem som handlar om hur gammal hunden Eja är. Till sin hjälp har de småkort med ledtrådar. Hanna räknar snabbt ut att Eja är sex år.
   –  Gissar eller tänker du? undrar Ronja.
        Hanna förklarar hur hon har löst uppgiften. När William och Ronja läst igenom ledtrådarna på nytt och funderat, ser de också att det stämmer.
   –  Det är inte jättesvårt att räkna utan böcker men man får nog tänka mer, berättar William.
        Matteprojektet i Landvetter handlar om att ta reda på om det går att höja kunskaps­nivån i matematik genom att utesluta matte­böcker. Projektet pågår under ett läsår och leds av Barbro Mårdbrink. Tillsammans med klasslärarna Katarina Eliasson och Martin Bäck som har varsin klass i årskurs tre, genomförs samtliga matematiklektioner utan läroböcker. Till grund för arbetet finns en noggrann pedagogisk planering.
   –  Planeringen tar två och en halv timme extra i veckan, men det är värt det. Samtidigt slipper jag arbetet med att rätta böcker, säger Katarina Eliasson.
        Hon och Martin Bäck kan se att den praktiska matten ger resultat. Inte minst bland de svagare eleverna.
   –  Det finns inte rätt eller fel på samma sätt som i en mattebok. Självförtroendet ökar när eleverna märker att de kan lära sig matte på olika sätt. Någon lär sig bäst genom att skriva talen på sin whiteboard, en annan elev kanske använder kuber eller räknar i huvudet, säger Martin Bäck.

I varje klassrum finns en klassuppsättning med hjälpmedel som eleverna kan hämta när de behöver, till exempel digitala och analoga klockor, bråkcirklar, miniräknare, vita tavlor, multilinkklossar, geobräden, tärningar, stickor och tallinjer. På skolan finns också en matematikverkstad, Mattestugan, med övningar, spel och hjälpmedel som kan lånas till klassrummen.
   –  Utan Barbros kunskaper och resurserna i Mattestugan, hade jag nog inte vågat släppa böckerna, säger Katarina Eliasson.
        Varannan vecka skickar lärarna hem en pedagogisk planering till föräldrarna för kommande mattelektioner.
   –  Föräldrarna har blivit mer aktiva och ställer frågor om hur de kan resonera om matte med sina barn. De berättar till exempel att deras barn har börjat jämföra priser när de är och handlar. Det verkar som att matten har blivit en del av vardagen.
        Tanken finns att fortsätta matteprojektet med stöd av Barbro Mårdbrink även under nästa läsår. Men först ska projektet utvärderas. De båda treornas nationella prov ska jämföras med en annan tredjeklass i Härryda kommun som har haft traditionell undervisning med läroböcker i matematik.
   –  Min tro är att våra elever har utvecklat en större kunskap i matematik. Än så länge har vi inte så mycket tid och pengar att vi har kunnat satsa på att göra en större jämförelse med fler klasser. Men om vi ser positiva resultat, skulle det kunna vara värt att försöka få mer resurser till en mer omfattande studie och börja sprida kunskapen till fler skolor, säger Barbro Mårdbrink.

Efter lektionen sätter sig Katarina, Martin och Barbro i Mattestugan och gör en pedagogisk planering för temat längd. Under läsåret har de tidigare haft teman som geometri, klocka, bråk och taluppfattning.
   –  Ska eleverna kunna omvandla längder från meter till decimeter, centimeter och millimeter och omvänt i årskurs tre? undrar Katarina när hon ska skriva in den pedagogiska planeringen på datorn.
   –  Nej, det är först i årskurs fem som de ska kunna omvandla åt båda hållen. Jag har alla målen för årskurs tre spikade i bakhuvudet, svarar Barbro och skrattar.
        Under planeringen går de igenom hur de ska kunna konkretisera läroplanens mål med matteövningar.
   –  Tänk på att öva barnen både muntligt, skriftligt och i handling! uppmanar Barbro.
        Martin och Katarina diskuterar övningar med varandra och bestämmer sig för att eleverna ska få mäta avståndet från klassrummet till ”bamba.” En annan övning blir att hitta sin egen meterpunkt på kroppen. När de får slut på idéer fyller Barbro på med fler.
   –  Jag tycker att vi ska satsa på utomhusmatematik. Mäta omkrets på träd, räkna division med kottar och bygga geometriska mönster av pinnar, säger Barbro.
   –  Det finns så många roliga matteuppgifter att upptäcka. På fler ställen än man tror.