Ett rum fyllt av inspiration

Väggarna i matematikverkstaden är fulla av lådor med laborativt material. Här tar Berit Bergius, Lena Trygg och Elisabeth Rystedt emot lärargrupper för olika kurser.
  – Många besökare håller på att bygga upp en egen verkstad och vill gå på upptäcktsfärd bland materialet, berättar Elisabeth Rystedt.
     I verkstaden hålls också studiecirkelledarkurser för lärare som i sin tur håller kurser i den egna kommunen. Det är ett bra sätt att nå många. Lärarna på NCM brukar rekommendera att minst två personer går kursen så att
de har någon att diskutera med.
     Elisabeth Rystedt och hennes kollegor får många förfrågningar om att hålla utbildningar ute i landet, men har inte möjlighet att svara upp mot efterfrågan. Att några är ansvariga för utvecklingen av den laborativa matematikundervisningen ger bättre effekt i den ordinarie undervisningen. Dessutom blir det billigare, påpekar hon.
– Det finns ett stort intresse hos lärare att utveckla sin undervisning och en längtan efter att gå på djupet. Att arbeta laborativt kan ge en kick.

En matematikverkstad är inte bara en fysisk plats utan även ett begrepp för laborativt matematikarbete. Arbetssättet är under utveckling i många skolor. Om man har en matematikverkstad, mobila vagnar eller material i varje klassrum spelar ingen roll. Allt handlar om förhållningssättet. Lärarens roll är central, poängterar Elisabeth Rystedt.
  – Det räcker inte med att ha en massa roligt material. Det handlar om i vilket syfte man använder det.
På Matematikbiennalen 2010 presenterade Elisabeth Rystedt och Lena Trygg en kunskapsöversikt om laborativ matematikundervisning. De har bland annat hittat exempel som visar att lärare kan använda samma material, men få olika resultat beroende på syfte. Det gäller att kunna svara på de didaktiska frågorna Vad? Hur? och Varför?
  – Det räcker inte med att plocka fram material. Läraren måste lyfta fram matematiken i aktiviteterna.