Var tog lärarna vägen?
Det är brist på ingenjörer i Sverige. Därför ska teknikdelegationen arbeta för att öka ungdomars intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IT. Men i delegationen, som satts ihop av högskoleminister Lars Leijonborg, sitter inga lärare.
Varför är det inga lärare med i delegationen?
– Det här är ett samarbetsorgan. När frågor som metodfrågor blir aktuella kommer säkert lärarorganisationer och enskilda lärare att bli engagerade. Experter på skilda områden kommer in i det löpande arbetet. Så det tror jag inte kommer att vara något stort problem.
Vad behöver hända för att intresset för utbildningarna ska öka?
– Väldigt mycket sannolikt. Det handlar om utbildningarnas upplägg och bättre information om vilka yrken utbildningarna leder till. Men på ett djupare plan är det också någon sorts kulturfråga. I många länder i västerlandet har det växt fram ett slags teknikskepsis. Delvis kanske i miljöproblemens spår. Det är viktigt att klargöra att ingenjörer har ett medansvar för miljöovänlig teknik, som till exempel förbränningsmotorn. Men ingenjörerna är också nödvändiga för att vi ska kunna ta oss ur miljöproblemen. Allt tyder på, oavsett hög- eller lågkonjunktur, att Sverige kommer att ha ett behov av fler duktiga ingenjörer, tekniker och naturvetare framöver.
Hur ser du på skolans roll i delegationen?
– Skolan är definitivt en av de faktorer som kommer att påverka intresset för att välja de här yrkena. Lyssnar man till ungdomar och äldre så återkommer det att de här ämnena inte alltid har haft en utformning som gjort dem lockande. Det finns ofta ett intresse bland mindre barn för experiment och att lära sig naturvetenskap. Men en bit upp i grundskolan verkar det intresset avta. Det beror förmodligen på att det är en del metodfrågor som vi inte har jobbat tillräckligt med.
Hur kan lärare hjälpa teknikdelegationen att lyckas med uppdraget?
– I själva verket finns redan tänkbara vägar. Det finns projekt om hur man utvecklar undervisning i de här ämnena. Men jag föreslår att man som lärare tar kontakt med delegationens kansli. Jag kan tänka mig att teknikdelegationen så småningom kommer att ha intresse av ett sådant samarbete och även av tips på vad som kan göras.
Du nämnde liknande satsningar. Vad får dig att tro att just teknikdelegationen kommer att lyckas?
– Det är en bra fråga. Om man går igenom vad som redan skett så är sanningen att det har hänt väldigt mycket. Men jag tycker att vi har fått fram en hel del pengar. Jag är också glad över att Leif Johansson har åtagit sig att leda detta. Är det någon som brinner för betydelsen av duktiga civilingenjörer så är det han. Det har också väckts en insikt ute i samhället att det här är något av en ödesfråga. Jag kan inte garantera resultatet men jag hoppas för Sveriges skull att det lyckas bättre än tidigare försök.
Men hur lämplig är Leif Johansson som ansikte utåt med tanke på alla Volvovarsel?
– Jag tycker inte att det förändrar någonting. Volvo är ett framgångsrikt industriföretag som är mycket ingenjörstungt. Att de som alla andra har problem i konjunkturnedgången förändrar ingenting. Jag läste just en intervju med chefen för deras forskningsavdelning och de satsar och bygger ut. Det kommer att finnas ett behov av ingenjörer på Volvo också i framtiden.




Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.

































