Så hittar eleverna rätt i kökslådan

Från miVida 2016-03-07 12:50

Illustration: Valero Doval

En liten lapp att fylla i gör eleverna mer motiverade. Det hävdar två lärare som granskat olika sätt att undervisa om köksredskap.

Illustration: Valero Doval

Hur bör lärare i hem- och konsumentkunskap undervisa för att eleverna på bästa sätt ska lära sig använda köksredskap – så att de kan laga mat på ett effektivt sätt? Det är frågan i en forskningsstudie gjord av Carole Pardue och Eva Mårtensson, hem- och konsumentkunskapslärare på Mariaskolan respektive Sofiaskolan i Stockholm.

– Som lärare måste man vara medveten om hur elever i olika åldrar agerar och hur de reagerar på olika typer av information, säger Carole Pardue.

– Ofta förstår de inte vad vi menar, eftersom vi inte ger dem instruktioner på rätt nivå. Mycket vi tar för självklart är nytt för många elever, som att en viss slags kniv är bättre än andra för att hacka och skära. De har ingen vana hem­ifrån att laga mat från grunden, vissa har bara varit i köket för att värma en pizza i mikron.

Hon och Eva Mårtensson lät fyra klasser i sexan testa var sitt sätt att lära sig laga grönsakssoppa, för att se vad som fungerar bäst. Den första lektionen fick eleverna ett recept och uppmanades läsa det och komma överens i gruppen om hur de skulle göra.

– De var så ivriga att laga soppan att de inte fokuserade på vare sig recept, redskap eller diskussion. De tog första bästa kniv i lådan och sopporna blev väldigt olika, för alla visste inte skillnaden mellan tekniska ord som riva och tärna, säger Carole Pardue.

Den andra lektionen inleddes med en muntlig genomgång av recepten, där de olika teknikerna kopplades till redskap.

– De sopporna blev lite bättre, men när eleverna började arbeta i köken hade ganska många redan glömt vad vi berättat och tog små grönsaksknivar till att skära.

Foto: privat Den tredje lektionen fick eleverna ett papper med en ”redskapsruta”. Efter genomgången av receptet och teknikerna fick de gå in i köken, plocka fram alla behövliga prylar och tillsammans fylla i rutan enligt formeln ”Jag tog fram en … och använde den för att …”.

– Det var jättebra. Eleverna fick en förstärkt koppling mellan redskapen och teknikerna. De blev mer engagerade och diskuterade mycket i grupperna om vilka saker som skulle användas till vad.

Den fjärde lektionen visade lärarna först de olika momenten i sopplagande och sedan fick eleverna göra efter.

– Efteråt märkte vi att de direkt glömt hälften av det vi lärt dem. Det fungerade inte att servera alla kunskaper på en platta, säger Carole Pardue.

Resultatet av hennes och Eva Mårtenssons studie var uppenbart; lektion tre med redskapsrutan var det bästa sättet att undervisa.

– För att förstå och lära behöver eleverna – förutom begripliga och utförliga instruktioner – vara delaktiga och få testa själva. Redskapsrutan är bra när eleverna börjar med hem- och konsumentkunskap i sexan, så att alla så snabbt som möjligt når en lägstanivå där de behärskar teknikerna och redskapen. Sedan kan den vara bra även i inledningen av nya skolår, för kunskaperna glöms lätt bort.

Carole Pardue och Eva Mårtensson har genomfört sin studie inom ramen för ett skolutvecklingsprojekt där forskare vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet samarbetar med kollegor i Tanzania. Yrkesverksamma lärare i de båda länderna får i uppgift att försöka förbättra undervisningen genom att jämföra olika sätt att förmedla kunskap. Tanken är att de, trots att förutsättningarna och ämnesinnehållet kan vara mycket olika i de båda länderna, på sikt ska kunna lära av varandra.

– Det handlar inte om att eleverna ska bli bättre, utan om att vi lärare och vår undervisning ska bli det. Det har varit fantastiskt att få fundera på sådana saker och att kunna diskutera med en kollega. Vi hem- och konsumentkunskapslärare jobbar ju oftast ensamma. Jag är den enda på Mariaskolan; Eva har en kollega men han är aldrig närvarande på hennes lektioner.

Under projektet filmade Carole Pardue och Eva Mårtensson varandras lektioner.

– Det var guld värt. I vanliga fall springer man runt i köket för att hinna hjälpa alla elever, men det är omöjligt att lägga märke till allt som pågår. Nu kunde Eva och jag i lugn och ro titta på filmerna flera gånger och upptäcka när det blev missförstånd och problem – och prata om vad vi kan göra annorlunda. Vi fick syn på vår egen undervisning på ett helt nytt sätt.

Foto: privat

Det blev också intressanta samtal om hur olika sätt att undervisa förhåller sig till styrdokumenten.

– Vi läste läroplanen och kursplanen och funderade mycket på sådant som det centrala innehållet och kunskapskraven. Det var bra att gå igenom allt det igen. När läroplanen kom diskuterade vi prest-lärare på skolan ganska mycket och kände oss rätt väl förberedda, men sedan fokuserar man på vissa saker och glömmer andra. Nu – när läroplanen funnits ett tag och allt har satt sig – är det bra att titta på den en gång till och diskutera hur det egna arbetet kan göras bättre.

Den typ av jämförande lektionsstudier som Carole Pardue och Eva Mårtensson genomfört kallas learning studies. Carole Pardue konstaterar att det inte görs så många sådana – eller för den delen knappt någon forskning alls – i ämnet hem- och konsumentkunskap.

– Skolorna verkar prioritera teoretiska ämnen, särskilt matematik och NO. Men det finns inga metodiska skillnader mellan olika ämnen. Alla som gör en learning study tittar på ett problem, testar olika saker och kommer fram till en slutsats om vad som är bäst. Det fungerar väldigt bra även i praktiskt-estetiska ämnen.

Carole Pardue uppmanar därför alla kollegor att kontakta varandra och göra fler studier.

– Det vore toppen! Vi kan dela kunskap med varandra, så att inte var och en behöver uppfinna hjulet själv. Det finns hur mycket som helst att skriva om och det är väl värt allt arbete. Man växer som lärare när man försöker göra undervisningen bättre.

– Och det är viktigt att den fungerar i hem- och konsumentkunskap, för det är ett ämne där elever som inte skiner på teoretiska lektioner kan känna att de faktiskt förstår saker. Samhället behöver även deras förmågor och kunskaper, säger Carole Pardue.  

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter