Ökad puls ska höja resultatet

Från miVida 2016-03-07 11:34

Foto: Peter Holgersson

Daglig pulsträning tränar inte bara hjärtat. Forskning visar att det också är bra för hjärnan. På Vammarskolan har det lett till att fler elever får godkända betyg.

Foto: Peter Holgersson

Åttorna i Valdermarsviks enda högstadieskola är tidigt ute trots att det är måndag morgon. Med vana händer spänner de på sig sändaren som ska bäras under pulspasset. Idrottsläraren Mike Andersson laddar upp rätt klass på sin surfplatta och snart kan alla se på skärmen vilken puls de ligger på.

– I dag kommer vi att jobba med ett valfritt pass, säger Mike Andersson till gruppen.

Snart löps det koordinationsbanor, spelas badminton, basket och fotboll. Alla elever vet precis vad det handlar om; att ligga på en puls över 65 procent av sin maximala kapacitet. Det är då signalproteinet BDNF bildas i hjärnan och man får effekter som att fler hjärnsynapser bildas, nya hjärnceller byggs upp och man får ett ökat skydd av existerande celler.

– Vi började med den här träningen i höstas, säger eleven Molly Karlsson i en minipaus under badmintonspelandet. Nu är vi mer som en grupp och känner bättre sammanhållning. Jag tror också jag kommer ha nytta av träningen som vuxen.

När klassen började i höstas gjorde Mike och hans kollegor ett beep-test på eleverna för att kunna hitta var och ens maximala puls. Dessa värden har sedan matats in i dataprogrammet och under lektionerna ser eleverna vilken belastningsnivå de ligger på i realtid.

– Det är väldigt rättvist, förklarar Mike Andersson. Träningen är oberoende av om man är lite överviktig eller en vältränad hockeyspelare. Jag kan följa varje elevs historik över en längre tid och se vilka olika pulszoner han eller hon befunnit sig i. Eleverna har också inlogg till sina egna uppgifter och kan se dem tillsammans med sina föräldrar.

Foto: Peter HolgerssonSpråkläraren Daniel Hermansson har tagit plats uppe på en plint och matar ut bollar i en variant av rundbadminton. Tempot ska vara högt och eleverna som köar för att komma i spel hoppar eller springer på stället. Dataprogrammet är utformat så att eleven får en digital medalj efter tio minuters arbete på en nivå över 65 procent.

I slutet av lektionen får de som valt att spela fotboll extra gnuggning på en repstege som är till för koordinationsövningar.

Så är det dags för utvärdering efter fyrtio intensiva minuter.

– Det kanske inte är så att ni som spelat bad­minton når rätt pulszon i dag, säger Daniel Hermansson. Då måste ni själva ta initiativ och till exempel köra knäböj under den vila som uppstår. Glöm heller inte att det ligger hopprep utlagda!

Idén föddes i löparspåret. Daniel Hermansson var ute och joggade tillsammans med kollegan Mats Nahlbom och började diskutera John J. Rateys bok Spark! Han är en amerikansk professor i psykiatri och känd för sin forskning kring hjärnan som en muskel som kräver träning för att fungera väl.

– Idén var att börja med en klass för att sedan bygga ut, berättar Mats Nahlbom. Just nu deltar en årskurs 7, två årskurs 8 och en frivillig grupp i årskurs 9. Men vi vill egentligen inte ha frivillighet. Då händer det att de som har störst behov väljer bort träningen.

Lärarna i Valdemarsvik har valt att fokusera på den akademiska framgången genom pulsträning. Det går också att fokusera på förbättrad hälsa.

Foto: Peter Holgersson

– I den årskurs som lämnade oss i våras gick samtliga ut med fullständiga betyg i alla ämnen förutom en elev i ett ämne, säger Mats Nahlbom. Det är unikt i en så liten ort med brukskaraktär och stor utflyttning.

Lärarteamet i Valdemarsvik samarbetar bland annat med GIH i Stockholm. Där arbetar Maria Ekblom som är docent och forskare i neurovetenskap.

– Det finns studier som tyder på att ungdomar får bättre mentala förmågor när de tränar, säger hon.

Ett exempel är en forskningsstudie från Naperville i USA som visar att elevernas resultat i matematik och engelska ökar med upp till 40 procent efter pulsträning.

Varför och hur den mentala förmågan ökar är dock mer oklart, förklarar Maria Ekblom. Det kan vara allt från att eleven får en positivare självbild till att hjärnans anatomi och fysiologi verkligen påverkas. Djurförsök tyder på att det handlar om en indirekt effekt av att man förbättrar kärlhälsan, men även på att konditionsträning tycks trigga frisättning av så kallade neurotrofiska substanser. Dessa påverkar hjärnans benägenhet att lära nytt, enligt henne.

Den som lever i tron att svenska skolungdomar helst blippar på mobilen och gräver i chipspåsen verkar ha fel. Eleverna har varit väldigt positiva, fortsätter Mats Nahlbom. Kollegan Daniel Hermansson fyller i:

Foto: Peter Holgersson– När vi började projektet hade vi ett föräldramöte där vi rustat oss till tänderna med argument mot tveksamma föräldrar. Inte en enda kom med ett motargument till vår idé.

Klass 8B förpassar sig till språksalen där Daniel Hermansson tar emot för engelska. Nu är det en bra tid för inlärning. Hjärnan anses som mest elastisk och mottaglig inom två timmar efter fysisk aktivitet.

– Vi ska jobba med att göra en summary av den text ni skrev förra lektionen. Ta bort onödiga ord och korta ned, jobba två och två, instruerar han.

Men innan det jobbet börjar är det dags för en liten ”brain break” som helt enkelt är koordinationsövningar i olika former för att riktigt vässa hjärnan.

Det nya arbetssättet på Vammarskolan har också skapat ett stort intresse hos andra skolor.

– Jag tror säkert att vi haft 30–40 olika skolor här på studiebesök, säger Daniel Hermansson. Ibland får vi säga nej för att skapa arbetsro för våra elever. 

Hur påverkar pulsträningen ditt skolarbete?

Maja Nilsson, årskurs 8:

– Jag är mycket piggare nu och blir mer fokuserad. Man kommer ihåg saker man lär sig bättre och över längre tid.

Ludwig Sjölander, årskurs 8:

– Det går bättre och bättre i skolan. Betygen påverkas positivt och det är kul att få träna.

Molly Karlsson, årskurs 8:

– Det blir lättare att koncentrera sig och att komma ihåg saker eftersom man är mer aktiv under de kommande lektionerna. Jag känner att min kropp mår bra av det här.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter