Vad ska det vara bra för?

Från miVida 2016-03-01 17:22

En mänsklig rättighet och en övning i demokrati. Samtidigt kan elevinflytande både höja och sänka elevers kunskaper, visar forskning.

Illustration: Pia Koskela Varför ska en lärare som är expert på att lära ut sitt ämne ge eleverna inflytande över undervisningen? Hen är tvungen, lyder det korta svaret. Enligt läroplanen är det lärarens ansvar att eleverna får ett ”reellt inflytande” på arbetssätt, arbetsformer och innehåll. Men varför finns det ett sådant krav?

I motiven till skollagen framgår tre huvudsyften. Det mest grundläggande hittar man i FN:s barnkonvention som slår fast att varje barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som rör barnet. Vuxna ska inte bara lyssna på barnets åsikter utan också beakta dem i förhållande till barnets ålder. Inflytande är med andra ord en mänsklig rättighet för eleverna.

För det andra har skolan ett demo­krati­uppdrag. Och tanken är att eleverna ska få förståelse för demokratiska arbetsformer genom att praktisera elev­inflytande, till exempel i klassråd och elevråd. Det ska göra dem till aktiva samhällsmedborgare i framtiden.

De vuxna i skolan betonar gärna det här framåtsyftande perspektivet när de talar om elevdemokrati. Eleverna där­emot vill vara med och bestämma här och nu i sin skolvardag. Det menar Per-Åke Rosvall. Han är universitetslektor vid Umeå universitet och har forskat om elevinflytande.

– Eleverna behöver snabb respons på att deras försök till inflytande ger resultat. Annars svalnar intresset, förklarar han.

Slutligen har elevinflytande ett syfte att fylla i skolans kunskapsuppdrag. Med ökat inflytande ökar också lärandet, är tanken. Men finns det något stöd för det antagandet? Delvis beror det på vad man lägger in i begreppet elevinflytande.

I boken Utmärkt undervisning beskriver Jan Håkansson och Daniel Sundberg internationell forskning på området. Den forskningen visar att elever lär sig mer om läraren involverar dem i strukturering och val av aktiviteter i klassen. Att elever ges möjlighet att ta ansvar lyfts också som en framgångsfaktor.

Men vad säger svensk forskning? Tyvärr är det tunnsått med svenska studier som kopplar graden av elevinflytande till elevers kunskapsresultat.

En av de få studier som finns är Ellen Almgrens avhandling Att fostra demokrater. I den såg hon att högstadieelever som upplevde stort inflytande över undervisning, schema och val av läromedel hade sämre kunskaper än elever med mindre inflytande. Studien byggde på en stor internationell undersökning som mätte elevers kunskaper om samhälle, politik och demokrati.

– Det känns helt sjukt att komma och säga det här! Men helt klart finns ett nedslående samband som inte går att bortse ifrån, kommenterade Ellen Almgren sitt resultat i Lärarnas tidning.

Hon gav också en möjlig förklaring.

– Man kan fråga sig om de som är fjorton–femton år har samma mål med skolan som läroplanen? Om de får välja lärobok kanske de inte tar den som lär dem mest, utan den som är lättast att läsa.

Det är fler som har pekat på risker med elevinflytande. Per-Åke Rosvall har beskrivit fall där gymnasieelever använt sitt inflytande till att förhandla bort lektionstid. Och Skolverket varnar för att elever kan göra enklare uppgifter i stället för mer utmanande om de själva får välja.

De negativa effekter av elevinflytande som Ellen Almgren såg i sin avhandling gällde fall där eleverna hade direkt påverkan på undervisningen. Samtidigt kunde hon se positiva effekter av andra former av delaktighet. Det handlade om deliberativa samtal eller samtalsdemokrati där elever till exempel fick diskutera politiska frågor ur flera synvinklar. Ju öppnare klassrumsklimat desto kunnigare elever, visade hennes forskning.

Björn Ahlström har undersökt effekterna av en liknande form av delaktighet i studien Student Participation and School Success. På skolor där eleverna gavs möjlighet att ge uttryck åt sina egna åsikter och lyssna på andras, arbeta i demokratiska former och delta aktivt i konfliktlösning hade eleverna också större chans att få höga betyg, enligt studien. 

Vad betyder ordet? 

Elevinflytande = möjlighet att påverka viss utveckling.

Källa: Nationalencyklopedin

 

Två former av elevinflytande

Formellt. Klassråd, elevråd och individuella val av kurser.

Informellt. Delaktighet i planeringen, genomförande och utvärdering av den dagliga undervisningen.

 

Så säger skollagen

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stim­uleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem (4 kap. 9 § skollagen).

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter