Maxar pulsen med Super Mario

Från miVida 2012-12-07 14:10

När Daniel Gomejzon började använda tv-spel på idrottslektionerna i gymnasieskolan i Upplands Väsby gav det genast många positiva effekter. Och plötsligt fick han med sig de elever som tidigare inte ens dök upp.

Foto Anders G Warne

 

Musiken dundrar ur högtalarna medan eleverna hjälps åt att göra i ordning en hinderbana i den stora, ljusa idrottssalen. Fast just i dag är det faktiskt en egen Super Mario-värld som de bygger upp, med bommar, tjocka mattor, romerska ringar, koner, en trampett och en plint. Läraren Daniel Gomejzon sänker volymen och samlar ihop gruppen för en genomgång av spelreglerna. Eleverna som är på plats går andra och tredje året i gymnasiet och har idrott och hälsa som individuellt val. Dagens lektion ska fokusera på pulsen.
– Vi kommer att köra högintensiv träning och då gäller det att komma upp i så hög puls som möjligt, säger Daniel Gomejzon och passar på att slänga ut några frågor om vad puls är, vad som menas med maxpuls och ungefär hur högt den ska ligga i deras ålder.

Efter några trevande förslag och en del hjälp på traven ringas de rätta svaren in. För det här gänget ska pulsen ligga runt 170 och uppåt när de tar ut sig ordentligt. Samtidigt som Daniel Gomejzon går igenom detalj­erna kring ”spelet” och poängsystemet sätter eleverna på sig pulsklockor och plockar fram sina mobiler. I dag behöver de använda en särskild app i mobilen.

– Vi ska köra tre nivåer: hiphop, house och hårdrock, och vara två i varje team. Ni väljer själva vilka karaktärer ni vill vara, Mario, Luigi eller prinsessan. För att gå vidare till nästa ”level” måste man ha samlat ihop ett visst antal poäng, säger Daniel Gomejzon.
 

Foto Anders G Warne I spelet får man poäng för hur hög puls man har – ju högre desto bättre – och för hur många varv man hinner springa på de tre minuter som varje omgång är. Systemet ska vara så rättvist som möjligt. De vältränade kommer inte så lätt upp i maxpuls men kan springa fler varv. De som inte är i lika bra form får snabbare hög puls men hinner inte lika många varv. Det gäller att göra sitt bästa utifrån sina egna förutsättningar för att nå målet med lektionen helt enkelt.

På en stång ovanför trappan av inbyggda bänkar har Daniel Gomejzon hängt upp en rad med inplast­ade ”taggar” (QR-koder) som han själv har gjort och som de kan springa upp och skanna av med mobilerna för att få bonuspoäng. Precis som en ”warp” i tv-spelet, förklarar han.
– Ni får springa upp dit en gång per level. En av taggarna där ger 500 poäng, några ger 100 och en ger minus 100, så det är en chansning man tar, säger Daniel Gomejzon och säger att det går bra att låna hans mobil om det behövs.

Spelarna i de olika lagen ska göra banan en i sänder: en springer och en sitter på bänken och räknar varv. Efter varje omgång ska de föra in poängen i ett kalkyldokument i laptopen, som Daniel Gomejzon har ställt fram på bänken.
Han drar detaljerna en gång till och springer ett demonstrationsvarv innan det är dags att köra igång. Eleverna som är ”player one” sprider ut sig över salen. Volymen skruvas upp och nu syns Mario-gubben på den stora vita filmduken som hänger på väggen.
– Kör!

Nu blir det full fart runt banan. Spelarna springer bredbent över rockringarna på golvet, sicksackar mellan några koner, svingar sig fram med de romerska ringarna och springer med tunga steg över tjocka mattor. Sedan ska de åla sig under en bom och klättra över en annan och avsluta med ett hopp över plinten innan nästa varv tar vid. Musiken och Daniel Gomejzon peppar:
– Bra. Kom igen! En halv minut kvar!
En särskild Super Mario-trudelutt signalerar att omgången är slut.
– Fundera över om det här är maxpuls eller om ni kan lite mer, säger Daniel Gomejzon när det är dags för omgång två.

Lagkompisarna byter av varandra men det blir en del krångel när poängen ska skrivas in i dokumentet.
– Det är inte så himla noga. Vi kan fixa det där sedan, säger Daniel Gomejzon.
Fast alla håller inte med honom. Det känns viktigt att få rätt poäng när man har ansträngt sig.
– Jag är för kort för att nå upp till de där taggarna, klagar en av tjejerna och pekar på stången.
– Det är meningen att man ska hoppa upp som Mario gör i spelet, säger Daniel Gomejzon och klappar sig själv uppe på huvudet för att demonstrera.

När alla har sprungit två varv är flåset tungt och lektionstiden börjar rinna ut. Ingen nappar på erbjud­andet att testa sista nivån.
– Okej. Ni är trötta. Vad kom ni upp i för puls?
”203”…”190” …”198”…
– Jag tror att ni alla har tagit reda på er maxpuls i dag, som ni kan använda i fortsättningen när ni jämför med annan träning.

Under stretchen säger Daniel Gomejzon att det ringde en alarmklocka i hans huvud när han märkte hur dålig koll eleverna har på kunskaperna om pulsen.
–Det ska ni kunna vid det här laget. Nu får ni gå hem och läsa på om ni ska nå upp till E-nivå, säger han.

Efter att ha plockat undan och sagt hej försvinner eleverna ut ur salen.
– Så här hög puls kommer de aldrig upp i vid annan fysisk träning, konstaterar Daniel Gomejzon.
– De blir rätt uppjagade och stirriga och vill så gärna slå high score att de nästan glömmer att det är jobbigt.

Foto Anders G WarneIdén om att börja använda tv-spel i undervisningen väcktes när han hade ett gäng elever som inte bytte om eller inte ens kom till lektionerna om han inte gick och hämtade dem.
– De var väldigt intresserade av just tv-spel och jag spelar lite själv, så jag tänkte att jag skulle kunna sporra dem och få dem mer aktiva genom att utgå från spelen och reglerna som de känner igen där ifrån. Och det blev väldigt uppskattat, faktiskt.

Han utgår från gamla lekar, som indiansmyg, men lägger till ljud, bild, film och musik från olika spel för att ”hotta” upp dem och har vanlig idrottsutrustning som rekvisita. Förutom Super Mario har de spelat Counter-strike och Metal Gear Solid. Det blir ganska spännande när salen släcks ner och eleverna ska vara agenter med uppdraget att hämta hemliga dokument (sandpåsar) utan att bli upptäckta.
– Eftersom ämnet idrott- och hälsa numera innehåller så mycket teori är det viktigt att få ha kul också. Men just Counter Strike kan bli ganska våldsamt så det kan man inte köra med alla grupper, säger Daniel Gomejzon.
Innan de flyttade in i de nybyggda lokalerna fanns ingen filmduk i salen så då fick han nöja sig med att använda ljud från spelen.

Vi går runt på nedervåningen på det nybyggda huset, där idrottslokalerna är inrymda. Strax intill den stora gymnastiksalen ligger ett gym, fyllt med moderna träningsmaskiner, och en dansstudio med en stor spegel utmed ena väggen. En perfekt lokal för yoga, dans, pilates och cirkelträning. Skolans förra rektor som var med och startade Väsby Nya Gymnasium och utformade lokalerna, är själv idrottslärare, berättar Daniel Gomejzon.

Det var också han som anställde Daniel Gomejzon och gav honom fria händer att utforma ämnet. Något som han lyckades så bra med att han, tillsammans med två andra lärare, belönades med Innovativa lär­ar­priset 2012 och fick åka till Portugal för att tävla om Europatiteln.
– Man kan använda i princip vilken fysisk aktivitet som helst, så länge man utgår från läroplanen. Men sporter, som fotboll, däremot är inte så lätta att koppla ihop till läroplanens mål eftersom var och en ska bedömas utifrån egna förutsättningar.
– Har man ett konditionsmål för lektionen och spelar fotboll så kanske 3–4 elever i klassen kommer att uppfylla målet eftersom det är en boll inblandad och regler som bara vissa har koll på.

Istället försöker han och kollegan Andreas Rönnbäck ta efter de stora träningskedjornas breda utbud av olika träningsformer. Och de utnyttjar mycket digital teknik, både under lektioner och för redovisningar. IKT är ett av de prioriterade områdena på skolan.
– Jag har suttit en hel del på fritiden och försökt lära mig olika program och ta fram egna lösningar med inspiration från spel, film och andra ärare som arbetar på liknande sätt, säger Daniel Gomejzon.
– Även om det tar tid så tycker jag att jag har mycket att vinna på det i efterhand och kan se många fördelar. Men vissa lärare ser det bara som betungande med tekniken.

Förutom tv-spelslekarna så brukar de använda tv-spelet Kinnect när de dansar. En vinst med det är att många tycker att det känns mindre jobbigt att dansa i grupp när alla tittar på filmduken istället för på varandra. De har också QR-orientering med mobiler ute på stan. Daniel Gomejzon har tillverkat egna digitala ”taggar” som eleverna ska söka upp med hjälp av kartor och instruktioner i mobilerna. När de hittat en ”tagg” och håller mobilen mot den så spelas det upp en tecknad filmsnutt med ledtrådar för att ta sig vidare.

Fysisk aktivitet kopplas alltid till teori. Det kan handla om att eleven ska lägga upp en individuell träningsplan för att förbättra kondition och styrka. Eller beskriva fördelar och syfte med högintensiv och lågintensiv träning och ge exempel på vad det kan vara. Eftersom det är omöjligt att hinna se vad varje enskild elev presterar under lektionerna får de använda film till sina redovisningar, som görs med programmet Moviemaker.

Han spelar upp en film som två killar har gjort, om Tai Chi, med fakta om bakgrund, teknik och syfte. De har lagt på musik och visar upp hur några rörelser ser ut. Daniel Gomejzon och kollegan Andreas Rönnbäck håller så gott som alltid i idrottslektionerna tillsammans.
– Det är roligare och leder till rättvisare bedömningar och bättre kvalitet på undervisningen, tycker vi.
– Vi dukar upp olika alternativ som eleverna kan välja mellan. Målet är att alla ska kunna hitta en träningsform som de gillar och som de kan fortsätta med efter att skoltiden är slut för att ta hand om sin hälsa.

Fakta: QR-koder
QR-koder ser ut ungefär som fyrkantiga, svarvita labyrinter. Man ser dem ofta i annonser och tidskrifter numera. De innehåller länkar till exempelvis bilder och videoklipp, som kan läsas av med hjälp av en särskild app som laddas ner till mobilen. På nätet finns en hel del information om hur man skapar egna koder. Ett exempel hittar du här.

Foto Anders G Warne

Väsby Nya Gymnasium
Startår:
2010. Flyttade in i nya lokalerna i Kulturhuset 2011.
Driftsform: Kommunal gymnasieskola
Antal elever: Cirka 500
Program: Natur, teknik, samhälle, ekonomi, barn- och fritid.
Anställda idrottslärare: 2

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter