För få förstelärare — pengar fryser inne

Från Lärarnas tidning 2016-03-02 08:00
Skolans huvudmän har varit dåliga på att använda statsbidraget till förstelärarlöner. Hundratals miljoner kronor är outnyttjade. 1.688 fler tjänster hade kunnat inrättas.
Kommande läsår ska förstelärarreformen, enligt planerna, vara fullt utbyggd med 17.000 tjänster — men frågan är om det målet kan nås. 

Lärarnas tidnings granskning visar att hundratals miljoner kronor och tusentals tjänster aldrig utnyttjats av skolhuvudmännen sedan reformen infördes 2013. 

Inför läsåret 2015/16 fanns stats­bidrag att söka för sammanlagt 16.202 förstelärartjänster. Men i höstas begärde skolhuvudmännen ut pengar för endast 14.514 tjänster. Det betyder att statsbidrag motsvarande 1.688 förstelärartjänster är outnyttjade.

Under läsåret 2013/14 var det drygt 75 miljoner kronor som inte utnyttjades, läsåret därpå var det 74 miljoner kronor.

Det finns inga helårssiffror för innevarande läsår eftersom kommunerna rekvirerar pengar två gånger under perioden. Först i slutet av maj, efter att huvudmännen begärt ut pengar för vårens tjänster, blir det klart hur mycket som skolhuvud­männen kommer att rekvirera för 2015/16.

Men mycket tyder på att det även i år kommer att gå tillbaka åtskilliga miljoner till statskassan i outnyttjade statsbidrag.

Karin Hahn, projektledare för karriärlärartjänsterna på Skolverket, säger att bortfallet på hösten delvis kan förklaras med att vissa skolhuvudmän kommer i gång sent med sina rekryteringar. Det kan också bero på att en del förstelärare börjar arbeta deltid eller tar tjänstledigt, blir sjukskrivna under en längre period eller avslutar sina tjänster.

– Då kan skolhuvudmännen inte begära hela bidraget, säger Karin Hahn.

För majoriteten av skol­huvudmännen finns ett uträknat antal tjänster att söka. I vilken utsträckning man fyllt sin förstelärarkvot skiljer sig stort över landet, visar Lärarnas tidnings granskning. Fyra kommuner hade i december 2015 inte tillsatt några förste­lärare alls (se faktaruta). Men det är fler fristående skolhuvudmän än kommunala som valt att inte utnyttja statsbidraget. 

Lärarnas tidning har ringt ett tiotal kommuner för få en bild av hur skolhuvudmännen resonerar. En del förklarar att de har haft problem att rekrytera förstelärare. Flera skolchefer, som har utnyttjat hela stats­bidraget, säger att de haft svårt att ge specifika uppdrag till enskilda förstelärare och lektorer när reformen utökats.

Men det finns även skol­huvudmän som medvetet valt att skynda långsamt och inte rekrytera alla tjänster som de haft rätt till. En sådan är Hudiksvalls kommun och skolchefen Ingela Rauhala. Under detta läsår har man 18 förstelärare och en lektor anställda trots att man kunde begärt statbidrag för ­ytterligare 39 förstelärare.

– Vi vill säkerställa att det är kvalitet i uppdragen till förstelärarna och transparens kring rekryteringen. Det har gjort att vi inte har någon diskussion alls i vår kommun om vad en förstelärare ska göra eller varför den utsetts. Vår ambition är att bli upplyfta som det goda exemplet, säger Ingela Rauhala. 

Här finns inga förstelärare

Fyra kommuner i landet hade i december 2015 inga förstelärare alls, enligt statistik från Skolverket.

Dorotea

Antal förstelärare i dag: 0

Antal förstelärare man skulle kunna ha: 1

Älvdalen

Antal förstelärare i dag: 0

Antal förstelärare man skulle kunna ha: 9

Skinnskatteberg

Antal förstelärare i dag: 0 

Antal förstelärare man skulle kunna ha: 4

Degerfors

Antal förstelärare i dag: 0

Antal förstelärare man skulle kunna ha: 13

 

Hur ser det ut i din kommun? 

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter