Fridolin beredd justera förstelärarreformen

Från Lärarnas tidning 2016-02-05 17:44

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kan tänka sig att justera reformen med karriärtjänster efter den massiva kritiken från landets lärare.
– Absolut, säger han till Lärarnas tidning.

Som Lärarnas tidning har rapporterat sågar många lärare reformen med förstelärare och lektorer. Mer än hälften anser att förstelärartjänsten bara är till nytta för den som själv blir förstelärare och att det är oklart vad som krävs för att någon ska få en karriärtjänst. Det visar en enkät som Statskontoret har gjort bland 6.000 lärare.
– Jag är inte förvånad över kritiken. Det här är det vi hör när vi pratar med lärare och med lärarfacken, säger Gustav Fridolin.
 
I ett brev till utbildningsministern har Lärarförbundet föreslagit att regeringen ska ge Skolverket i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer om hur rekryteringsprocessen ska gå till och om hur uppdraget för tjänsterna kan förtydligas.
– Jag tycker att det är bra förslag. Det kan behövas justeringar i regelverket. Karriärtjänstreformen landade rakt i knät på huvudmännen och det kan vara en anledning till att den inte fungerat så bra som den skulle kunna göra.
 
Det låter som att du är öppen för de förändringar som Lärarförbundet föreslår?
– Absolut. Tydliga nationella riktlinjer framtagna tillsammans med lärarfacken och arbetsgivarna är en sak som borde ha funnits med från början, precis som det nu kommer att bli med lärarlönelyftet. Inom ramen för den nationella samlingen för skolan har vi just nu sådana samtal med facken och arbetsgivarna.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Lärarförbundets makt

Bra för lärarförbundet med en minister som kan styras. Dåligt för resten av samhället då degenereringen av skolan kommer att fortsätta. Lärarförbundet verkar ha mer makt än vad som vore lämpligt. Statsministern tyckte för att tag sedan att mobiltelefoner inte borde få förekomma i klassrummet och att lärare borde få rättigheten att samla in dessa. Han stödde sig på en undersökning från UK. Då klev lärarförbundet fram och ondgjorde sig över vilken frustration hos lärarna detta skulle skapa! Det fick utrymme i media och Löven sågades. Det var en maktdemonstration det. Resultatet blev att ungarna sitter och petar på telefonerna precis som tidigare, bra eller dåligt? Han gör inte mycket Fridolin, och då han försöker är någon där och trycker in käppen i hjulet.

Det här hör egentligen inte hit men jag ger min bild ungarnas skolgång och hoppas att någon kan besvara ett par frågor längst ner.

Mitt intryck som förälder är att förskolepedagogiken har tagit över. Det ska sökas egen kunskap, hittas på egna frågor, hittas på egna fantasidjur, tittas på film, diskuteras, vara mysigt, etc. Matte får inte vara matte för då blir den för jobbig. I fysiken förekommer inga siffror. Grupparbeten och projekt går alltid före lärarledd undervisning. Faktafel vid redovisningar av projekt rättas inte. Skrivfel i egna berättelser rättas inte. Varför? Är det för kränkande? Tempot är lojt. Läxor förekommer sällan och när de förekommer så är det med luddiga instruktioner av typen "ni behöver bara..." Allt anpassas till de som inget kan därför att andelen godkända är det överordnade målet. Allt ska diskuteras, ifrågasättas och motiveras. Läraren vågar inte säga "nej, det är fel". Grupparbeten gynnar de med de rätta personliga egenskaperna. Inåtvända genier är chanslösa. Pojkar som behöver tydliga krav och instruktioner sitter av tiden. Betygen ska sättas utifrån trams som motiveringar och djupare förståelse istället för kunskaper. Mail från läraren i svenska är fulla med skrivfel. Mobiler samlas inte in därför att läraren vill sitta och peta på sin. OSV.

En av mina telningar har intresse och talanger för t.ex. matte, NO, och historia. Varje gång ett nytt avsnitt ska dras i gång i historia blir det alltid samma besvikelse. Till exempel: istället för att få undervisning om medeltiden måste han jobba i grupp med att bygga en by av papper. I matten har 3:ans matte repeterats varje höst t.o.m. 7:an, därför att matten aldrig nöts in, och att nöta in något (alltså plugg, någon som minns?) finns ju inte längre i pedagogiken. Dessutom finns det alltid några som inte lär sig oavsett förutsättningarna och nu anpassas undervisningen till dessa. Med lite tur har inte skolan tagit död på all gnista innan han tar sig ut ur det här landet och kan skaffa sig en riktig utbildning.

Vad är felet med katederundervisning: plugga: prov?
Vad var felet med den skola jag gick i under 70- och 80-talen då svensk skola var världsledande? Kan någon förklara?

Annons

Fler nyheter