Grön grundsyn

Från Lärarnas tidning 2015-10-29 12:22

Foto: Johan Bävman

Malmö latinskola har blivit en modellskola för hållbar utveckling. Tanken är att det ska genomsyra all undervisning.
– Du skulle ha varit med mot slutet. Vi drog över med en kvart när vi diskuterade om det är staten eller individen som ska lösa problemet.

Det säger läraren David Gelebo när han kommer in i personalrummet på Malmö latin­skola. Problemet som skulle lösas var inget mindre än klimathotet. Tidigare under dagen har hans elever individuellt fått redovisa vad de kommit fram till utifrån olika aspekter.

Eleven Rebecca Gellert fokuserade på klimat­förändringarnas ekonomiska och ­sociala följder.

— Det är lätt att tro att i-länderna inte kommer att påverkas så mycket. Men det påverkar oss ekonomiskt, och genom att det kommer hit många fler flyktingar, säger hon efter sin redovisning.

Det är ingen slump att det var just klimathotet som tvåorna på samhällsvetenskapsprogrammet diskuterade denna dag. Malmö latinskola kallar sig sedan några år tillbaka för en modellskola för hållbar utveckling. Projektet pågår från 2013 till 2016 och är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen, Malmö stad och Malmö högskola.

Tanken är att hållbar utveckling ska ­genomsyra all pedagogisk verksamhet.

— Vår utgångspunkt är läroplanen, säger skolans rektor Maria Jarlsdotter och hänvisar till olika formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan om hållbar utveckling, etiska perspektiv och globala samband.

Foto: Johan Bävman

En av ambitionerna i projektet är att utveckla kontakterna med världen utanför skolan. I ett klassrum en trappa upp för­bereder engelskläraren Clara Lindberg sina elever på naturvetenskapsprogrammet inför den kommande helgens Power Shift, en årligen återkommande ungdomskonferens om hållbarhet. I år hålls konferensen på Malmö latinskola med temat klimaträttvisa.

— Who wants to represent Kenya? frågar Clara Lindberg och får några hummanden till svar av sina elever som sitter indelade i smågrupper med var sin bärbar dator framför sig.

Eleverna ska under lektionen förbereda en debatt på konferensen. Varje liten grupp ska argumentera för var sitt land i debatten. Australien var populärast.

Clara Lindberg tycker att hållbar utveckling är en naturlig del av ämnet engelska.

— Ja, jag utgår från naturvetenskapsprogrammets examensmål om det vetenskapliga språket. Eleverna ska kunna läsa och skriva om naturvetenskap på engelska och kunna argumentera kring det, säger hon efter lektionen.

— Jag vill att de får med sig ett helhets­perspektiv och att de kan se sig själva som handlingskompetenta individer som kan påverka sin närmiljö och samhället. Och att klimathotet inte får dem att känna sig handfallna och utan hopp, säger Clara Lindberg.

Projektet har ställt nya krav på lärarna både när det gäller ämneskunskaper och arbetsmetoder. Hållbar utveckling är tvärvetenskapligt till sin karaktär och kräver att lärarna arbetar ännu mer över ämnesgränserna än tidigare.

Foto: Johan BävmanLärarna har fått fortbildning om hållbar utveckling, bland annat i form av deltagande i forskningscirklar. Skolan har också arbetat med att få i gång en delakultur, att lärarna delar med sig till varandra av vad de kommit fram till.

— Vi har teach meets där lärare berättar om sina projekt, eller så kan jag prata med en kollega om hur han eller hon gör. Man slipper uppfinna hjulet en gång till, säger David Gelebo.

Men satsningen på att skapa en skola för hållbar utveckling är inte helt gnisselfri. Det framgår inte minst av den senaste utvärderingen från Karen Ask, en forskare vid Malmö högskola som följer projektet.

— En del lärare har kommit väldigt långt i sitt arbete medan andra inte har gjort det, säger hon.

Karen Ask lyfter också fram delakulturen, men det finns även behov av ett mer strukturerat förhållningssätt från skolledningen, till exempel när det gäller det kollegiala lärandet. Det har dessutom kommit signaler från kollegiet om att skolans organisation inte är hållbar för lärarna — stress och utbrändhet anges som en konsekvens av det höga arbets- och utvecklingstempot. Samtidigt framhåller Karen Ask att det finns tecken på att skolan allt mer kommer in på rätt spår.

Rektor Maria Jarlsdotter håller med om att det finns flera områden som behöver utvecklas. Hon nämner tjänstefördelning, scheman, kompetensutveckling och kvalitetssäkring som några sådana områden.

— Det är en utmaning att få organisationen så välfungerande som vi vill ha den. Vi har inte kommit ända dit än, säger hon.

Malmö latinskola har anor från 1400-talet, men i sin nuvarande form nystartade skolan så sent som 2013. I en modern tillbyggnad har skolrestaurangen flyttat in och blivit lite av ett nav för hela skolan där elever och lärare passerar mellan entrén och klassrummen. Ljussättning, möblering och en vägg täckt av växter skapar en inbjudande miljö för att äta lunch eller ta en fika.

En stor ljusskylt vid ingången upplyser om hur mycket mat som slängs varje dag. Även restaurangen har tagit uppdraget om hållbar utveckling på allvar, och arbetar för att öka andelen ekologisk mat och att minska svinnet.

— Rent generellt slängs det alltför mycket mat i skolorna. Det är negativt för miljön och kostar också mycket pengar, säger köks­chefen Peter Haeggblom.

Foto: Johan Bävman

Restaurangen erbjuder fem olika rätter som tillagas efterhand utifrån efterfrågan. Råvaror som blir över får ingå i morgondagens rätter. Eleverna uppmuntras att smaka på maten först för att inte ta mat de sedan slänger. Svinnet har nu närapå halverats jämfört med tidigare.

— Men jag ser gärna att fler lärare engagerar sig och att mentorerna pratar med sina elever om det här ämnet, säger Peter Haeggblom.

Att vara en modellskola för hållbar utveckling kan också ta sig mer oväntade uttryck. I ett av klassrummen visar latinläraren Joanna Engstedt eleverna på humanistiska programmet hur den antika litteraturen kan återanvändas, med utgångspunkt i Fredmans epistel nr. 25 av Carl Michael Bellman.

— Texten är riktad till gudinnan Venus. Men egentligen handlar den om Ulla Winblad, förklarar hon och ger eleverna i uppdrag att göra en egen framställning utifrån valfri passage i Ovidius Metamorfoser.

Uppe på taket till den nya delen av skolan ligger det visuellt mest konkreta tecknet på att Malmö latinskola är en skola för hållbar utveckling: en trädgårdsodling. Det här läsåret tog eleverna i gymnasiesärskolan över skötseln, och nu måste de börja med att rensa bort ogräset från de stenlagda planteringslådorna denna småkyliga höstdag. Med fasta grepp om spade och grep gräver eleverna Malte Anstrin och Isabelle Svensson fram några potatisar ur jorden intill krassen. Ett oväntat fynd dyker plötsligt upp.

— Det är en valnöt, slår Isabelle Svensson fast.

En diskussion utbryter om hur valnöten har hamnat i jorden. En ekorre? Kanske en duva som har tappat den?

— Det här är ett bra sätt att lära sig på. Eleverna får en personlig upplevelse av hur det är att odla, som ju faktiskt är något grundläggande för all mänsklig tillvaro. Det blir lätt att koppla det här till det vi sedan pratar om i klass­rummet, säger specialpedagogen Karin Beijer Hagman.

Foto: Johan BävmanGymnasiesärskolans arbete med hållbar utveckling skiljer sig lite från den övriga skolan.

— Vi tar inte upp det lika teoretiskt. Det blir mer praktiska frågor och konkreta exempel när det gäller till exempel återvinning och maten, säger Karin Beijer Hagman.

Gående i korridoren kommer Naturskyddsföreningens projektledare Sophie Nordström som tillbringar en del av sin arbetstid på skolan. Det var Naturskydds­föreningen som tog initiativ till satsningen på Malmö latinskola som modellskola för ­hållbar utveckling.

Ett syfte med projektet är att undersöka hur väl läroplaner och andra styrdokument är anpassade till en skola för hållbar utveckling och ett annat är att utveckla pedagogiska metoder. Målsättningen är att erfarenheterna från Malmö latinskola ska spridas vidare till andra skolor. Tidigare utvärderingar visar att det har varit svårt att få in perspektivet hållbar utveckling i skolan på ett genomgripande sätt.

— Om det verkligen ska bli en skola för hållbar utveckling räcker det inte med undervisning om hållbar utveckling. Det krävs något utöver undervisning om naturvetenskapliga fakta. Ett holistiskt och tvärvetenskapligt synsätt för att skolan ska bli en del av bygget av ett hållbart samhälle, säger Sophie Nordström.

Och i korridoren utanför klassrummet till samhällskunskapen framhåller eleven Rebecca Gellert hur angeläget hon tycker att skolans arbete med hållbar utveckling är.

— För att förhindra klimatförändringarna måste man veta hur de fungerar och vad man kan göra åt dem. Det behövs utbildning och det är viktigt att vi som är unga får del av den, säger hon. 

Om hållbarhet i läroplanen

  • Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna.
  • Det är skolans ansvar att varje elev kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.
  • Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Källa: Läroplan för gymnasieskolan

Grundad år 1406

  • Malmö latinskola grundades ursprungligen 1406 och har under åren existerat i olika skepnader. Nuvarande Malmö latinskola startade 2013.
  • Skolans stora utbildningar är naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet samt de estetiska och humanistiska programmen.
  • Skolan har en stark estetisk profil och erbjuder bland annat en spets­utbildning i musik.

Källor: NE, Wikipedia

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter