»Vi ska inte berätta hur lärare ska arbeta«

Från Lärarnas tidning 2015-10-02 09:55

Foto: Dan Hansson

Ge lärarna mer inflytande över forskningen om det egna yrket. Det vill Skolforskningsinstitutets nytillträdda chef Lena Adamson verka för.

I ett kontorshus i ett trist företagsområde i Solna passerar hissen Rymdstyrelsens huvudkontor innan det plingar till på översta våningen. Här har en helt ny myndighet som ska visa vägen till framtiden flyttat in: Skolforskningsinstitutet. 

Lena Adamson tar emot och visar vägen till kaffeautomaten. Det är hennes tredje vecka som chef för det vid senaste årsskiftet inrättade Skolforskningsinstitutet.

— Utbildningsfrågor ligger väldigt nära mitt hjärta. Och så är jag nördigt intresserad av metodfrågor, ger hon som svar på frågan varför hon tog jobbet.

Det nördiga metodintresset kommer väl till pass på denna myndighet som har två huvudsakliga uppgifter. En är att ta initiativ till och finansiera praktiknära forskning om förskola, skola och vuxenutbildning. 

Vem ska forska?

— Vi vill gärna att lärare ska vara med i grupperna tillsammans med forskare från universitet och högskola. Arbetet ska bedrivas med samma höga vetenskapliga kvalitet som annan forskning, men det ska vara forskning för och med lärare snarare än om lärare.

Varför är det viktigt att lärarna är med och forskar?

— Lärarna har mycket av det vi kallar beprövad erfarenhet och tyst kunskap. Om lärarna är med och formulerar frågeställningarna kan vi få tillgång till den kunskapen och utifrån den få fram forskningsbaserad kunskap. 

Vad ska forskningen handla om?

— I vårt uppdrag ingår att identifiera områden där det saknas forskning och att utlysa och fördela forskningsmedel dit. Det är i första hand den ämnesdidaktiska forskningen som saknas. Det används många olika undervisningsmetoder i skolan men vi kan säga ganska lite med säkerhet om hur de förändrar lärandet. 

— Men vi har inte så mycket pengar att fördela, det är ett bekymmer över huvud taget för utbildningsvetenskaplig forskning.

En annan och mer omfattande uppgift för Skolforskningsinstitutet är att sammanställa den kunskap som redan finns inom den praktiknära forskningen, främst genom så kallade systematiska översikter. Målet är att redovisa vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt och som kan bidra till elevernas utveckling och lärande. 

Hur ska det gå till?

— Vi ska ta fram den bästa tillgängliga kunskapen som finns inom ett specifikt område. Av kvantitativ forskning kan vi göra synteser som kallas metaanalyser. Men en stor del av den utbildningsvetenskapliga forskningen är utförd med kvalitativa metoder, och utifrån de studierna blir det en utmaning att skapa bra sammanfattningar och synteser över vad också den forskningen kommit fram till. Det är ett utvecklingsområde för oss.

Foto: Dan HanssonDet pågår en debatt om evidensbasering inom skolforskningen. Idén med evidensbasering är att läraren ska använda vetenskapligt underbyggda metoder och fatta sina beslut i klassrummet utifrån bästa tillgängliga kunskap. Begreppet kommer från medicinen och en del forskare ifrågasätter om det verkligen går att överföra till skolan område. 

Finns inte risken att era rapporter blir en sorts manualer och att lärarens egna erfarenheter därmed tappar i betydelse?

— Nej, jag vill skilja på evidensbasering och lärarens evidensinformerade praktik. Läraren har egna erfarenheter och ett professionellt omdöme och måste väga in den kunskap vi tar fram i det sammanhanget. 

Kan du utveckla det lite?

— Som lärare vill man ju alltid åstadkomma att eleverna har utvecklats och lärt sig något mer i slutet på terminen än vad de kunde i början, precis som en läkare vill att en sjuk patient ska bli frisk efter behandlingen. 

— En del säger att undervisning är en konstart, men undervisning är också en intervention, en påverkan av eleverna. Det krävs att läraren använder sig av den bästa kunskapen som är tillgänglig, men också av sina erfarenheter och sitt professionella omdöme.

Hur avgör ni vilken forskning som ni ska göra översikter om och ge pengar till? 

— Vi har haft fokusgrupper med många lärare, skolledare och representanter från organisationer för att få reda på vilka områden som det finns behov av att få mer kunskap om. Utifrån det gör vi förstudier till våra systematiska översikter. Kommer vi då fram till att det finns för lite forskning för en översikt kan det bli aktuellt att utlysa medel till ny forskning inom området. Genom att visa var det finns behov av mer forskning kan vi också verka som inspiratörer till andra forskare.

Kan du ge något konkret exempel?

— Ett exempel kan vara en-till-en-satsningar på datorer och läsplattor. Det pågår stora satsningar men jag tror inte att jag har sett studier om hur det påverkar elevernas lärande. Det är ett bra exempel också på att man kan göra ekonomiska beräkningar för att avgöra hur väl olika metoder fungerar i förhållande till vad de kostar. Det är något som sällan görs inom utbildningsvetenskapen. 

Hur ska kunskapen ni producerar nå lärarna?

— Det blir ett stort uppdrag för oss. Vi måste översätta våra rapporter till ett mindre tekniskt språk och ge ut dem i kortform. Vi kan ha konferenser och seminarier och kanske filmer på nätet. Jag skulle gärna vilja bygga upp en lärarpool som tar del av vår kunskap och använder den i sin egen undervisning och sedan återför sina erfarenheter till oss. 

Så ni kommer att lyssna mycket på lärarna?

— Ja, vi ska inte vara en myndighet som talar om för lärarna hur de ska arbeta. Vi vill ha en dialog med lärare. Jag skulle vilja att fler lärare känner sig mer som ägare av de här frågorna, och att de är med och formulerar problemställningar.

Hur ser du på utvecklingen inom svensk skola?

— Det finns många faktorer som är oroande. En är den bristande likvärdigheten och en annan är de tecken vi ser på elevernas bristande motivation. Vi kan utveckla hur bra metoder som helst utan att komma någon vart om eleverna inte är motiverade. Svenska elever ligger högt när det gäller att komma försent och skolka, och det som verkligen oroar mig är att det finns rapportering om att många skolledare inte anser att det har en stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling.

Det måste väl finnas något positivt också?

— Ja, att det finns så många lärare som är så djupt engagerade i sina elever. Det är den starka kraften vi har i skolan.

In på livet med Lena Adamson

Aktuell Nyutnämnd chef för Skolforskningsinstitutet.

Bakgrund Docent i psykologi vid Stockholms universitet. Prefekt på Lärarhögskolan i Stockholm. Huvud­sekreterare på Högskoleverket. Yrkesverksamhet bland annat inom missbruksvård och som skolkurator. 

Ålder 62.

Bor Lägenhet i Stockholms inner­stad.

Familj Ensamstående.

Film Casablanca. »När jag såg om den nyligen upptäckte jag att den fortfarande håller och att den har ett intressant flyktingtema«.

Promenad Till jobbet. 45 minuter längs vattnet.

Personligt Alexander. »Mitt första barnbarn. Han bor i Singapore med sina föräldrar men vi har kontakt via video­telefon«.

Nytt institut för skolan

  • Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet. Myndigheten inrättades den 1 januari 2015. 
  • Budgeten är på drygt 40 miljoner kronor från 2016.
  • Institutet har 14 anställda.

Nämnd och råd

  • Regeringen har utsett en nämnd och ett råd som är knutna till institutet. 
  • Skolforskningsnämnden beslutar om vilka översikter som institutet ska göra och till vilka områden forskningspengarna ska gå. I nämnden ingår bland annat verksamma lärare.
  • Det vetenskapliga rådet granskar översikternas vetenskapliga ­underlag och fördelar forskningspengar.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter