Vägen till grönskan går över gatan

Från Lärarnas tidning 2015-08-19 10:04

Foto: Sten Arndt

Barnen ska ut på rast. Det är högljutt i hallen på Norrtullsgatan 5, där runt hundra elever F—2 går i skolan i ett vanligt hyreshus.

För att få ur sig springet i benen krävs en hel del.

Först stå på rad innanför ytter­dörren, sedan gå i raka led ut på trottoaren, korsa en trafikerad gata för att komma fram till Observatorielunden, den närmaste parken som eleverna får dela med stadens övriga befolkning.

Där får de leka, men mest organiserade lekar och alltid under full uppsikt.

På de korta rasterna hinner de knappt dit innan det är dags att vända.

— Man måste vara med hela tiden, på ett helt annat sätt än på en vanlig skolgård, säger Metin Catir, en av resurs­pedagogerna som jobbar på fritids.

Både han och skolans rektor, Karin Nord, säger att de har fått anpassa sig efter situationen och försöker göra det bästa av den, även om det kräver en del.

— Eftersom skolgården är en allmän park behövs mer personal för att garantera tryggheten. Självklart kostar det mer, säger Karin Nord.

Personalen saknar också tillgången till en egen gård.

— Om det är kort om personal och vi inte kan ha rast ute, då stannar vi inne och kan hamna i en högljudd miljö som påverkar både barn och personal, säger Metin Catir.

Är det då rimligt att en kommunal skola i Stockholm saknar skolgård, trots lagens krav?

— Ja, det är den typen av speciallösningar man får göra här. Man måste helt enkelt vara pragmatisk och laga efter läge, säger Olle Burell, (S), skolborgarråd i Stockholm.

Att säga nej till nya skolor i innerstaden är inte aktuellt, enligt Olle Burell, som hän­visar till att många barn, föräldrar och anställda trivs bra med befintliga skolor — även de med bristfällig skolgård.

— Bor man i innerstan är det förknippat med vissa nackdelar, och det här kan vara en av dem. Det är också möjligt för föräldrarna att välja andra skolor, säger Olle Burell.

Stockholms stad ska nu införa riktlinjer för skolgårdar, i och med Boverkets nya allmänna råd. Men några specifika ytmått för gårdarna, som i Göteborg och Malmö, blir det inte. I Stockholm finns inte de förutsättningarna, enligt skolborgarrådet.

För Observatorielundens skola finns det hopp om en lösning, genom att en del av parken avgränsas som egen skolgård. Men fortfarande ligger den en trafikerad gata bort för de hundra eleverna på Norrtullsgatan.

Stora skillnader i krav på yta

10 av 27 kommuner har egna riktlinjer för skolgårdars storlek, visar en ny undersökning från Sveriges lantbruksuniversitet.

Kommun Skolgård Förskolegård
Göteborg 20 kvm/barn 35 kvm/barn
Helsingborg 25 kvm/barn 25 kvm/barn
Huddinge 20 kvm/barn 50 kvm/barn
Höganäs 40 kvm/barn 40 kvm/barn
Höör 40 kvm/barn 40 kvm/barn
Lerum 10 kvm/barn 35 kvm/barn
Lund 40 kvm/barn 40 kvm/barn
Malmö Mått saknas 30 kvm/barn
Uppsala 30 kvm/barn 40 kvm/barn
Vetlanda 30 kvm/barn 30 kvm/barn

17 kommuner i undersökningen saknar riktlinjer: Enköping, Eskilstuna, Gotland, Hörby, Kävlinge, Norrtälje, Nynäshamn, Sjöbo, Staffanstorp, Stockholm, Strömsund, Svenljunga, Söderköping, Trollhättan, Uppvidinge, Vansbro, Åre.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter