Tyst i klassen

Från Lärarnas tidning 2015-05-06 14:33

Foto: Sanna Dolck

Bra ljudmiljö får både lärare och elever att må bättre. På Västervångskolan i Landskrona har flera klassrum byggts om för att minska stress och tröttande buller.

Som i en bunker, ett vakuum eller en bubbla. Det är ord som lärare och elever använder för att beskriva känslan i de fyra ombyggda akustik- och ljusanpassade klassrummen i korridor O på Västervångskolan.

Det är lätt att förstå vad de menar när vi följer med in. Efter att dörren stängts tonar korridorens oväsen bort och alla ljud mjuknar. När eleverna talar med varandra är det som om ­orden inte fortplantar sig längre än till mottagarens öra.

Foto: Sanna Dolck

Och ljuset? Minst lika viktigt, enligt SO-läraren Åse Godsk Matanovic, som lägger handen på dimmerknappen.

— Det är en lyx varje dag att få använda den här dimmern. Vi ställer in den tillsammans efter det att jag har frågat eleverna vad som känns behagligt för stunden.

Det är måndag morgon och tonåringarna i 9A ser tacksamma ut över att slippa det skarpa ljuset. De är försjunkna i sina arbeten, några med både luva över huvudet och hör­lurar i öronen. När lektionen är över vill flera av dem berätta om sina upplevelser av de tysta klassrummen.

— Det är stor skillnad mot tidigare. Då hörde man så tydligt vad alla sa. Nu är det lugnare och bättre arbetsro. Sedan är det också roligare att sitta i det här klassrummet, för att det känns hemtrevligare med färgerna och hur lamporna hänger, säger Fabian Hast.

När eleverna lämnat klassrummet kommer matteläraren Sabina Nuhanovic in, för att ha nästa lektion. Hon delar också gärna med sig av sina erfarenheter och pekar mot taket.

Foto: Sanna Dolck

— Det är olika typer av ljudabsorbenter i olika delar av taket, vilket gör att ljudet studsar på ett särskilt sätt. Det är bra för oss som står här framme och pratar. Jag behöver inte höja rösten längre för att eleverna där bak ska höra.

Sabina Nuhanovic vill också lyfta fram vins­ten med mer koncentrerade elever.

— Det är lättare att undervisa för de blir inte lika trötta mot slutet av skoldagen. Det blir en helt annan aktivitet när de orkar hålla fokuset uppe.

Vi går ut i den bullriga korridoren. Här ­ studsar ljudet mot hårt material av sten och glas.

Först i personalrummet, med rektorerna, får vi lugn igen. De börjar berätta historien bakom att fyra klassrum för årskurserna 7—9 har fått detta lyft.

Två företag som arbetar med ljud- och ljusmiljö kontaktade skolan och ville få tillgång till visningsrum för sina produkter. Rektorerna tackade ja till erbjudandet och fick då fyra klassrum ombyggda på olika sätt, mot att de öppnade dörrarna för studie­besök ­under en begränsad tid.

Ljusmiljön skapades i samarbete med Tekniska hög­skolan i Jön­köping, men är inte kopplad till något forskningsprojekt.

Nu finns ett års beprövad erfarenhet på Västervång­skolan.

Foto: Sanna DolckMattias Adolfsson, rektor för årskurserna 7—9, har haft samtal med samtliga ­lärare om de ombyggda klassrummen:

— Flera lärare har blivit av med huvud­värken och mår generellt bättre. De flesta som undervisar i de nya klassrummen märker en stor skillnad.

På Västervångskolan ser det olika ut i olika klassrum. Hur är då situationen i övriga ­landet? Skillnaderna är stora — om än inte inom samma skola. Det syns tydligt i resultatet från inspektionen av 1 100 skolor som hittills betats av inom ramen för Arbets­miljöverkets nationella skolöversyn som pågår 2013—16.

Buller är ett av skolans största arbets­miljöproblem, och var tredje skola har fått krav på sig inom detta område, konstaterar Adam Jansson, projektledaren på Arbets­miljöverket.

— En vanlig brist är att man inte har gjort någon riskbedömning och helt enkelt inte har koll, trots att man ofta anar att bullret orsakar problem. Vi har också sett att det ofta uppstår en oacceptabelt dålig miljö i skolmatsalar, säger han.

I Stockholm har Special­pedagogiska skolmyndigheten (SPSM) nyligen presenterat en undersökning där de följt 85 elever med hörsel­nedsättning för att se hur skol­miljön har anpassats till deras behov. SPSM konstaterar att 80 procent av de undersökta klassrummen, där dessa elever vistas, inte ens uppnår minimi­nivån som Bo­verket ställer på ljudmiljö i klassrum.

Så visst låter det för mycket ute i skolorna, i var och vartannat klassrum, korridor och fritidshem. Bullret får också tydliga hälso­effekter både på ­lärare och elever, visar forskningsstudier.

En undersökning i Uppsala län där 3 800 ­lärare deltog visar att även buller som inte ger hörselnedsättning kan ge stressreaktioner, mental trötthet, huvudvärk, vantvisel och minskande produktivitet.

Men det finns hopp om en ljusning. Troligen får långt fler skolor än Västervångskolan bättre ljudmiljö de närmaste åren. Regeringen har avsatt en miljard kronor till bland annat ombyggnad av skollokaler. Och utbildningsminister Gustav Fridolin är tydlig med att de akustiska för­hållandena ska ingå i denna satsning. Kommunerna kan söka pengarna från våren 2016.

Men Västervångskolan behöver inte vänta på statens pengar. Här är det redan bestämt att alla klassrum ska rustas upp.

— Det här är fram­tidens melodi, säger rektor ­Mattias Adolfsson glatt och skjuter fram ett papper på bordet.

Foto: Sanna Dolck

Landskrona kommun har just beviljat ­skolan 1,2 miljoner kronor för att bygga om de övriga 22 klass­rummen enligt samma höga standard — ett besked som Mattias Adolfsson kan ge personalen samma dag som Lärarnas tidning är på besök.

— Vi hade så goda argument utifrån de effek­ter vi sett på hälsa och resultat att de väljer att investera i det här på vår skola. Det känns jättebra att alla elever och lärare får arbe­ta i samma miljö, säger Mattias Adolfsson.

Rektorerna hoppas att på sikt även få ­medel till att bygga om rasthallar och korri­dorer.

Innan vi lämnar skolan vill vi även besöka ett klassrum med äldre standard. Vi får stega vida­re i korridor O och kliva in i ett rum där 9C just har lektion. I stället för det vita, dämpade ljuset är det ett gult sken som slår emot oss. Det är högre i tak och här hörs prassel, skrap av stolsben och ekon av röster på ett tydligare sätt.

Men särskilt högljutt är det inte, i alla fall inte på den här lektionen. Efteråt träffar vi två elever som inte alls vill ha någon ny miljö.

— Jag gillar detta mer — de ombyggda klassrummen är så väldigt tysta. Där känns det som att taket trycks ner. Här hör man klockans tickande och ljudet från någon som skriver. Men visst, det kan handla om att vi är en väldigt tyst klass, säger Cornelia Ekdahl.

Och just detta är något som rektorer, ­lärare och elever återkommer till. För ombyggnad i all ära, en hel del hänger trots allt på pedagogiken. Det går att underlätta i den fysiska miljön för att minska buller, men till slut finns många andra aspek­ter som påverkar ljudnivån i en klass: elev­sammansättning, placering av elever, lärarens pedagogiska förmåga, elevgruppens storlek. Listan är lång.

En elev sätter sina egna ord på det:

— I vissa klassrum måste man lyssna på musik för att kunna koncentrera sig, men inte i andra. Fast mycket handlar också om hur lärarna är. Några är helt enkelt för snälla och ställer inga krav på oss.

Minska bullret — gör så här:

  • Gör en ljudmiljöanalys — anlita en akustikkonsult för analys och lösningar.
  • Sätt in akustiktak och ljudabsorbenter. Tänk också på ljuddämpande golv/mattor.
  • Ljudsmart inredning — textilier har ljuddämpande effekt och det finns också ljuddämpande möbler. En enkel lösning är tassar på stolar.
  • Ljudsmart verksamhet — mindre grupper och placering av elever kan påverka ljudnivån avsevärt.

Källa: HRF/Göteborgs universitet

Läs vidare

Läs mer om bättre ljudmiljö: hrf.se  Sök på »Kakofonien«

Anställda har rätt att påverka

  • Arbetsgivaren ska bedöma riskerna med buller.
  • En sakkunnig person ska mäta bullret.
  • Arbetstagarna ska få möjlighet att medverka i de frågor som ­omfattas av föreskrifterna och i synnerhet i riskbedömning och åtgärder.
  • Mer om vad som gäller finns i föreskriften: AFS 2005:16

Källa: Arbetsmiljöverket

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter