Läshjälp — ett hundgöra

Från Lärarnas tidning 2015-03-06 14:27

Foto: Christel Lind

En hund, en bok, en elev. Det är grunden för ett försök i Falkenberg där bokhundar ger stöd till elever med lässvårigheter.

Hej Bettan. Vad fin du är, utbrister nioåriga William Angel och ler brett samtidigt som han sjunker ned på knä och borrar in näsan i labradoren Bettans mjuka päls. Det är en vecka sedan de senast sågs i läsprojektet med bokhundar på Fajansskolan i Falken­berg.

Bettan och golden retrievern Rockie är två av sex specialutbildade hundar som nu gör sin skolpraktik för att bli diplomerade bokhundar. Deras ägare läraren Sara Johansson och specialpedagogen Britt-Marie Aldén arbetar på Fajansskolan som är en F—5-skola.

Foto: Christel Lind

Hundarna används som pedagogiska verktyg för att främst barn med lässvårigheter ska få i gång sin läslust. De deltar i ett treårigt läsprojekt med Linnéuniversitetet.

När William och Bettan hälsat ordentligt går William till en stor brun koffert i konst­läder i en avgränsad del av klassrummet:

— Ska du hjälpa till Bettan? Kom! säger han och öppnar locket till kistan som är fylld med böcker.

Bettan ställer sig bredvid William och ­nosar runt bland böckerna till dess att William hittat vikingaäventyret »Forsens Drottning« av Martin Widmark. De går gemensamt tillbaka och William sjunker ned i en stor grå saccosäck.

— Ligg Bettan. Vi ska läsa mer om Halvdan i dag (vikingahjälten i boken), förklarar han för hunden medan den lägger sig till rätta med huvudet i hans knä.

William läser koncentrerat och med bra flyt. Hans lärare Sara Johansson sitter någon meter bort. Hon avbryter bara vid ett tillfälle för att fråga om William vet vad skalda betyder. Det vet han.

Vid fem tillfällen har han läst för Bettan och nu återstår bara två gånger. Hans fingrar snurrar runt, runt i Bettans päls. Då och då stannar William upp läsningen för att visa Bettan bilder i boken.

— Ska du kolla på Halvdan? säger han och sätter boken framför Bettan.

Hunden lyfter upp huvudet och tittar först i boken och sedan på William som om den bekräftar att den ser Halvdan på bilden. William är inne i läsningen och verkar inte ha en tanke på att fotografen från Lärarnas tidning kryper omkring på golvet framför honom. Han läser helt enkelt för Bettan. När en ringklocka ljuder efter 15 minuter finns det fem minuter kvar för boksamtal eftersom varje läspass är på 20 minuter.

Bettans ägare Sara Johansson kallar på sin hund. De går ut i den angränsande entrén där hunden Rockie ligger och vilar i väntan på sin elev. Bettan kommer tillbaka med en tygpåse med gummidjur. William placerar ut djuren som har siffror under sig på den röda mattan. Och Sara frågar hur William upplevt lässtunden.

— Jag tycker att det kändes bra. Jag tyckte faktiskt att jag läste bättre än någonsin, säger William med stolthet i rösten.

Bettan springer omkring en stund och ­lyfter sedan upp en grön groda i munnen som hon ger till William. Det står en etta ­under. William går fram till de tio frågorna som ­sitter på väggen intill och läser första frågan: »Var det något speciellt du gillade i boken?«

William svarar direkt:

— Det var spännande med Meja när hon fick följa med på vikingaskeppet.

Foto: Christel Lind

Bettan hämtar ett par gummidjur till och William svarar på fler frågor kring boken. Jag frågar William vad som är det bästa med att läsa för Bettan i jämförelse med att läsa för läraren eller klasskompisarna.

— Man lär sig. Det blir mer att man vill läsa. När Bettan ligger i knät så läser jag bäst. Det känns som fredagsmys, förklarar William.

När lässtunden är över och William gått tar Bettan sin gosedjurshund och lägger sig ned.

— Att arbeta 20 minuter med ett barn är ett ordentligt lydnadspass — hundarna måste vila emellan. Men jag ser att hundarna verkligen uppskattar sitt arbete. De börjar automatiskt göra saker som vi lärt dem, säger Sara Johansson.

På Fajansskolan testas eleverna i läsning varje år. Vissa elever som är med i projektet har olika former av lässvårigheter. För andra används hundarna för att öka motivationen eller så kan det vara mer av socioemotionella skäl, förklarar specialpedagogen Britt-Marie Aldén.

— Hundarna måste kunna läsa av barnen och anpassa sig till deras olika behov.

Det finns också elever som ännu inte har någon uttalad diagnos. De är bara i behov av lästräning. Läsningen med hunden upplevs generellt som positiv och kravlös av eleverna, enligt lärarna.

Bettan och Rockie ska kunna följa ett barns finger med blicken. De ska ha fokus på eleven genom att titta upp på den, lägga huvudet i knät, sitta upp eller ligga intill barnet. Om eleven slutar läsa ska de kunna puffa uppmuntrande på barnet med nosen.

— Kan vi med hundarnas hjälp rädda ett enda barn från att bli hemmasittare eller tappa läsningen är det värt allt, säger Britt-Marie Aldén.

Sara Johansson, som arbetat som lärare i 15 år, har alltid varit intresserad av hur man kan använda djur som en pedagogisk resurs, i synnerhet för barn med särskilda behov.

Hon berättar att eleven blir lugn och avslappnad när lugn- och ro-hormonet ­oxytocin aktiveras vid samvaron med ­hunden. Kolleger till Sara har observerat att den lugnande effek­ten håller i sig även på följande lektioner.

Hon hoppas att erfarenheterna i bokhundsprojektet ska kunna leda till framtida forskning i Sverige. I Kanada har Lori Freisen på University of Alberta forskat kring hundar och läsning. I hennes avhandling, där hon intervjuat barn som fått läsa med hundar, har hon kommit fram till att hundarna främst ökar motivationen när barnen läser.

Britt-Marie och Sara arbetar alltid tillsammans när eleverna läser. De dokumenterar läsningen och filmar eleven vid första tillfället, i mitten och vid sista passet. Det är viktigt både för att de själva ska kunna se barnets progression och för framtida forskning på Linnéuniversitetet.

— För mig som lärare är detta en helt fantastisk möjlighet att hitta andra vägar att arbeta med barnen. Men det krävs daglig träning med hundarna så att de inte tappar det vi har lärt dem, säger Sara.

Foto: Christel Lind

Projektet »Bokhunden och Astrid Lindgren«, som startade för ett år sedan, pågår i tre år och finansieras med ett stöd på 8 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden. Syftet är förutom arbetet med bokhundarna att lyfta fram Astrid Lindgrens författarskap och hennes syn på barn, djur och litteratur.

Den som samordnar utbildningarna av människor och hundar i projektet är Anna Nilsson, gymnasielärare och hundinstruktör, den här dagen på besök på Fajansskolan tillsammans med Lotta Vedin, också med i bokhundsprojektet och handledare för autism­verksamheten.

— Det är viktigt att hundföraren är en peda­gog som kan läsa både hunden och elevens reaktioner, säger Lotta Vedin.

Därför får bara lärare och bibliotekarier delta i projektet.

Nästa uttagning av hundar sker i april i år. Men det är inte vilken hund som helst som passerar lämplighetstesterna. Hundarna måste ha en grundlydnad och vara trygga för att kunna genomföra testerna och tränas vidare till bokhundar.

— Vid första uttagningen då Sara och Britt-Marie sökte till projektet testades 18 hundar men bara fem klarade de olika testerna och av dem är tre kvar, säger Anna Nilsson.

Nu utbildas ytterligare tre hundar.

Foto: Christel Lind

Det är mycket att tänka på när en hund ska arbeta på en skola. Den ettåriga bokhundsutbildningen är kostnadsfri men det krävs att skolan där praktiken genomförs ställer upp med en lämplig lokal. Elever med astma eller allergi får till exempel inte komma i kontakt med hundarna. På Fajansskolan har man skärmat av en mindre del av ett klassrum. Hundarna går dit genom en särskild entré. När hundarna arbetar får inga andra barn än de som lästränar vara i klassrummet. Efteråt städas utrymmet grundligt.

Fajansskolans rektor Amorina Berg kommer förbi klassrummet för att berätta om sina erfarenheter av projektet. Hon har varit positiv redan från start.

— Jag var beredd på att få starka reaktioner men alla har varit positiva. När jag nu ser resultatet för barnen är det ingen tvekan om att det har varit värt att satsa på detta.

Hon tror att det har gått så bra att införa försöket på skolan därför att hon varit noga med att informera alla på ett tidigt stadium.

Falkenbergs kommun har stöttat skolan med 90 000 kronor — rektorn Amorina Berg har bland annat kunnat sätta in vikarier när Sara Johansson och Britt-Marie Aldén varit borta från sin ordinarie undervisning under utbildningen.

I klassrummet börjar Bettans och Rockies arbetsdag lida mot sitt slut. Eleven Gustav Revenhäll Karlsson, 11 år, står och väntar på att få komma in till Rockie.

Han berättar att han tyckte att det var pirrigt innan han hade träffat Rockie första gången.

— Nu längtar jag efter att läsa med Rockie för jag läser mycket bättre med honom.

Läsfrämjare

  • »Bokhunden och Astrid Lindgren« drivs av Helene Ehriander, lektor i litteraturvetenskap på Linnéuniversitetet i Växjö och gymnasieläraren Anna Nilsson.
  • Samarbets­partner är Dyslexi­förbundet i Nordvästskåne, föreningen Hundsam och ­Åstorps kommun.

Ettårskurser

  • Lärarna och deras hundar får en grundlig utbildning under ett år.
  • Vid minst sju tillfällen sker utbildningen i två­dagarspass i närheten av Helsingborg.
  • Utbildningen innefattar träning av hunden, hundkunskap, utbildning i olika pedagogiska förhållningssätt, kunskap om dyslexi och diagnoser inom autismspektrat, litteraturpedagogik samt undervisning i barnlitteratur.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter