Skolvinsten räcker till 8 200 kr mer i lön

Från Lärarnas tidning 2014-05-07 07:50

8 200 kronor i månaden. Så mycket hade lönen ökat om Academedia använt överskotten till behöriga lärares löner i stället för till låneräntor och expansion.
333,2 miljoner kronor i koncernbidrag och 128,1 miljoner i utdelning till ägarbolagen. Totalt blev det nästan en halv miljard som lämnade Academedias drygt 300 enheter med förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxen­utbildning 2012—13.

Det framgår av de senaste årsredovisningarna från Academediakoncernen, som Lärar­nas tidning har granskat.

Utdelning och koncern­bidrag är olika sätt att överföra vins­ter. Pengarna som lämnar de riskkapitalägda skolorna används till att betala räntor på de banklån som finansierade förvärvet av koncernen. De används också till att köpa nya skolor. Ett tredje sätt är att ligga på pengarna tills det är dags för riskkapitalbolaget att sälja skolkoncernen.

Överskotten skapas bland annat genom låga personalkostnader. Lärartätheten är lägre i Academedia än i riket som helhet.

Lärare i friskolor tjänar också mindre än kolleger som jobbar kommunalt.

Vikten av en hög lärartäthet har ifrågasatts den senaste tiden, bland annat av företrädare för arbetsgivarna och OECD. De menar att det är viktigare att lärarna är skickliga, engagerade och har hög status än att de är många. Lärarnas tidning har därför räknat på vad den knappt halva miljarden skulle ha räckt till om den gått till de anställda.

Hade Academedia satsat överskottet på sin pedagogiska personal skulle var och en ha fått 94 831 kronor till löner och/eller kompetensutveckling det aktuella året.

Om allt hade lagts på löner­na hade det inneburit en höjning med 21 procent.

Hade pengarna bara gått till de lära­re, förskol­lärare och fritids­pedagoger som har peda­gogisk högskoleutbildning hade det blivit 135 472 kronor till var och en.

Det motsvarar en lönehöjning med 30 procent, eller drygt 8 200 kronor mer i månaden (när arbets­givaravgifter är dragna) för en genomsnittlig grundskollärare i friskolebolag organi­serade i Almega.

Enligt Academedias finanschef Eola Änggård Runsten behövs överskotten för att täcka administrativa kostnader, till kvalitets­utveckling och tillväxt samt som buffert inför sämre tider.

— Vår bild är att vi på det stora hela har konkurrenskraftiga löner även om det kan finnas avvikelser inom vissa lärarkategorier.

— Målsättningen är att ge en något bättre ökning än kommunerna totalt sett under den här avtalsperioden. Vi ska också differentiera mer för att säkerställa att de bästa lärarna belönas, säger hon. 

Riskkapitalbolagen i skolan

  • EQT. Äger Academedia AB sedan 2010 (Vittra, ­Pysslingen, Plusgymnasiet och ytterligare 25 varu­märken).
  • FSN Capital. Äger ­Vindora AB sedan 2010 (med Praktis­ka och Movant).
  • Riverside. Äger PPS AB sedan 2011 (med bland annat Cybergymnasiet och Snitz grund- och gymnasieskolor).
  • TA Associates. Äger Inter­nationella engelska skolan sedan 2012.

Så ser Academedias ägarstruktur ut

Se trädstrukturen här.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Den lönepolitik...

...som bedrivs av Academedia gentemot de egna lärarna är respektlös.
Det gäller både hur mycket lektioner de lägger på och hur man inte ens matchar de låga kommunala lönepåslagen. Kortsiktigt tullar företaget på Sveriges framtid genom att bidra till att avskräcka studenter till lärarbanan.

Annons

Fler nyheter