Läxkritiker tvivlar på nyttan

Från Lärarnas tidning 2014-04-04 14:27

Foto: Anders G Warne

Språkläraren Pernilla Alm har skrivit en debattbok mot hemarbete

Maken har skjutsat barnen till skolan, frukosten är undanplockad och kaninen har fått vatten. Lugnet sänker sig över familjen Alms villa i Tyresö och Pernilla Alms författardag kan börja. Fyra dagar i veckan jobbar hon som högstadielärare i Nacka men en dag är hon hemma och skriver. Hon har redan debu­terat med en roman men den här gången blir det en debattbok mot läxor.

Vad är det med läxor som retar dig?

— De är otroligt orättvisa. Jag är proffs på studieteknik och kan ge mina barn bra hjälp med läxorna. Andra barn har föräldrar som inte kan svenska eller som jobbar mycket och sällan är hemma.

Man kan väl ge läxor som eleverna klarar utan föräldrarnas hjälp?

— Klart att det finns mer eller mindre lämpliga hemuppgifter men frågan är varför det är så viktigt att ta av barnens fritid. Ge mig bevis för att läxor fungerar. Till dess menar jag att nackdelarna överväger.

Ett problem är att läxorna tar död på ­barnens naturliga kunskapstörst, anser Pernilla Alm.

— När min yngsta dotter har läsläxa så är det ett stort motstånd men om vi säger att hon får läsa Bamse så gör hon det gärna. Sedan är det väl ingen som vill ta jobbet med sig hem och då är det osunt att lära barn det.

Det är tunt med forskning om nyttan av läxor. Utbildningsforskaren John Hatties studier visar en svagt positiv effekt men den varierar med elevens ålder. Högpresterande gymnasieelever blir ännu bättre av läxor medan yngre barns lärande rentav kan påverkas negativt.

Pernilla Alm tycker att elever ska hinna med skolarbetet på skoltid. Det går om man värnar lektionerna.

— Jag blir vansinnig när man tar bort min lektionstid till förmån för skolbio, skol-DM och annat.

Och läxor är en tidstjuv i sig, menar hon.

— Man måste samla in, kontrollera och ge återkoppling på läxor i stället för att använda lektionerna för inlärning och repetition.

Pernilla Alm är inte främmande för att förlänga skoldagen om tiden i skolan inte räcker till. Det kanske behövs fler lektioner eller egenstudier på skoltid med lärare när­varande, funderar hon.

— Jag tror att lärare kan tänka sig mer lektionsbunden tid om vi tar bort en del möten och slipper rätta nationella prov.

Läxor kan rentav slå mot läraryrkets status, enligt Pernilla Alm.

— Vi ska vara legitimerade annars får vi inte sätta betyg eller undervisa i lägre åldrar. Samtidigt överlåter vi en del av jobbet till obehöriga föräldrar och elever.

Pernilla Alm tror att lärare sällan vet hur mycket läxor andra lärare har gett och att den totala läxbördan kan bli stor för eleverna. Själv ger hon i stort sett aldrig läxor.

— Några föräldrar har klagat, andra tycker att det är bra eftersom deras barn redan är stressade som sjutton.

Personligt
Pernilla Alm

Bor Tyresö utanför Stockholm.

Familj Man och två döttrar, 7 och 10.

Gör Lärare i spanska och engelska på högstadiet i Eklidens skola i Nacka. Författare och bloggare.

Aktuell ­Skriver debatt­boken »Läxfritt! – För en likvärdig skola« som kommer ut i höst.

Blogg pernillaalm.se

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Läxkritiker

Håller delvis med dig.

Mitt 10 åriga barnbarn hade fullt upp varje dag hon kom hem från skolan de tre första åren, med läxor. Det var tjat o både barn och föräldrar var olyckliga och frustrerade över att tiden inte räckte till.
Nu går hon i 4:an och har knappt några läxor. För grannbarnet är det dock ombytta roller. VARFÖR utsätta barn för 3 år av förlorad "lektid".
Samma kommun samma skola men olika inlärningstekniker.VANSINNIGT Vad gör ni ledare? kan det får gå till hur som helst o ändå kallas det att ni följer läroplanen!?!

Nästa synpunkt
Min man o jag är engagerade i Röda korsets läxhjälp. Där kommer elever från högstadiet o gymnasiet främst från Nacka där vi bor, och vill ha hjälp. Många gånger frågar vi oss; Har ni inte gått igenom det i skolan, tränat på några exempel? Svar NEJ. Ex Dom kommer med 8 sidor som handlar om grunderna till algebra. Vill ha hjälp, förstår ingenting- Varför kan man inte gå igenom exempel i skolan det är ju den inlärningen och repetition och ger kunskap som "sitter".
Detta är bara ett exempel, det jag nämnt gäller alla ämnesområden. Barnen, ungdomarna känner sig vilsna. Vill ´leverera men det är svårt när man inte alltid förstår utan måste söka kunskap själv .
Vi är minst 10 Röda korsare som känner att mycket verkar ha gått snett i den svenska skolan.
MVH KI

svar snwg00

Pernilla Alm är säkert en jättebra lärare ! Det är inte så enkelt i verkligheten att man kan säga att " mycket läxor = jättedålig lärare, inga = jättebra ! Den teorin tycker jag verkar helt befängd om den finns. Det nog snarare så att det är flera faktorer som samverkar. Framförallt är det elevernas upplevelser på det som görs och inte görs, och det tycker jag är varje lärares plikt att utgå ifrån. Jag upplever att det ofta är struktur det bottnar i, att eleverna får en viss möjlighet till struktur som i sin tur skapar en helhet - den helhet som de är intresserade av att få. Jag har aldrig påstått att det är läxorna i sig som skapar bra resultat, det är i så fall lika illa som att påstå att läxor är det som skapar dåliga resultat, och det gör nog ingen heller. Men dåligt kan det bli om läxorna är på det sättet att de inte knyts till undervisningen, att det som de lär sig i läxor inte repeteras någon gång , eller om de inte har någon chans att associera det de lär sig med undervisningen i övrigt.
Själv använder jag mig mycket av de ord som de lär sig, rätt lång tid innan vi går vidare, och på olika sätt i undervisningen. Det jag är kritisk mot är väl i stort : tiden, visst är det väl jättebra om vi fick mer tid som språklärare, tillräckligt för att kunna få dem att träna i skolan. Men för väldigt många inom denna kategorin upplevs tiden som ett riktigt hinder, hela tiden. Också det faktum jag nämde tidigare att vi får ofta våra lektioner på dåliga tider, och kanske hela undervisningstiden i ett svep, samt då t.ex. sist på dagen, två timmar. Det är sådana faktorer som också måste vägas in när man bedömer om lärare gör si eller så. De faktiska praktiska möjligheterna för en optimal språkundervisning - eller så nära det som möjligt. Alla kanske inte har samma förutsättningar att få till det på ett sätt så att de lär sig så som Pernilla Alm förespråkar.

Resultat som du nämner på arbetsmetod, är ju väldigt bra att utgå ifrån, samtidigt måste vi vara medvetna om att resultat på papper inte i alla lägen säger jätte mycket om hur just undervisningen varit och vad elever faktiskt har lärt sig. Men, visst är det viktigt att utgå från omdömen, och lita på att lärarna följer betygskriterierna, skapar förutsättningar för eleverna på ett bra sätt att följa dem. Det får vi utgå från men jag vet också fall där elever själva upplever att de inte lärt sig något alls och tycker att deras betyg bara satts på måfå och sådana uppfattningar är inte bra för skolan. Nu tror jag ändå att Pernilla Alm verkligen har belägg för just sin undervisning. Jag vill bara påpeka att det inte är en självklarhet att resultaten talar helt och hållet sanning, t.ex. när man mäter betygsnivån i en klass. En rad med C kanske inte betyder att den faktiska kunskapen är så hög som den ser ut utifrån.

Det är ju bra och spännande med fortbildningen du beskriver. Själv har jag läst mycket om just kommunikationsprocesser och har behörighet att ansöka till forskarutbildning själv. Jag har specialiserat mig på kognitiva processer. Sedan är det inte så tycker jag att det man läst ska vara avgörande i den här debatten - utan våra erfarenheter och då tycker jag det är bra att lyssna med ett lyhört öra, och inte bara döma på om man gillar läxor eller inte. Utan på beläggen var och en presenterar I SIN SITUATION som en helhet. Vidare har jag personligen tillbringat nästan 8 år sammanlagt i de länder som jag undervisar språk i så om möten och vilken vikt verklighetsbaserat lärande har, har jag rätt mycket erfarenhet om, personlig såväl som professionell. Så vi kanske inte ska utgå ifrån att de som skriver här inte har någon bra erfarenhet eller verklighetsförankring i det som sägs. Pajkastning ( var det ej du som skrev ngt om) är när man knappt läser igenom vad någon skriver och bara färgas av sin åskikt tycker jag, när när man inte tar med erfarenheten som just den individen har som något sant utan dömer att det är felaktigt direkt bara för att åsikten är en annan.
Minnesträning handlar givetvis om möten, och att associera. Det är minnesträning i alla högsta grad men det är också möjligheten att träna - hur mycket du tränat, hur du mår när du gör det, lagom mängd etc som spelar in. En del tycker det är bra med avbrott och lär sig mycket bättre hemma. En del lär sig bättre när det är lite stimmigare , i skolan och med långa dagar etc, Det är nog rätt olika.
Jag utgår som sagt efter vad eleverna säger rätt mycket. Jag har de senaste åren fått höra " Vad skönt att äntligen ha en språklärare som verkligen vill att vi ska lära oss något och tar det på allvar" väldigt många vill ha läxor och som jag skrev tycker de berövat många möjligheter till lärande på och under skoltiden. Jag har i princip bara mött tacksamhet för att de har läxor, men givetvis är det inte bra med för långa eller för mycket. Och det passar inte alla, alla orkar inte läsa hemma, så är det men det är många som också vill och lär sig bättre så. Vad händer med dem? Många är det så för av de elever jag har. Hursomhelst tycker mina elever att jag är bra ( för det mesta :)) fast jag har läxor och jag känner mig inte heller som någon dålig lärare. Jag orkar fortsätta för att jag får väldigt bra respons från dem på vad vi gör. Annars hade jag nog inte gjort det för jag känner att det är så mycket motvind för en språklärare från så många håll.

Slutligen vill jag också säga att i de kurser jag själv läst metod och vetenskap alltid framkommit att forskningen i sig själv alltid är vinklad. Så det vi utgår från just nu är bra, men det finns också flera saker som borde komma fram från andra håll och som inte ännu fått utrymme. Kopplingar till kognitiva processer inom psykologin är väldigt intressanta i det fallet. Men då menar jag minnesträning som helhet , också i klassrummet. Förmågan att associera och hur man tränar upp sitt minne så att man bevarar det man lär sig och sedan kan plocka fram det ur minnet.

Milene: jag vet inte vilken nivå du jobbar med eller syftar på, men jag menar inte att läxor är något mirakelmedel vilket jag hoppas framgår av det jag skrivit ovanför, bara en hjälp för att bevara så mycket som möjligt - om det görs på ett rimligt sätt och får helhetsanknytning till övrig undervisning. Det är väldigt intressant att läsa om kognitiv psykologi om hur information, ny information bearbetas för att gå från korttidsminnet in i långtidsminnet. Men som sagt associationer krävs. Inte bara lösa fakta.

Läxfritt

Bara lite spännande att se den förfäran, för att inte säga raseri, som Pernillas artikel väcker, framför allt hos ett par språklärare. Undrar vad det handlar om? Tycker själv att artikeln ger en rad starka argument mot läxor. Argumenten för är mer diffusa för mig, särskilt i den tappning de presenterades här på kommentarsidan. För mig är det självklart att vi tränar på förmågorna i skolan, där professionen finns. Innebär det att lite av det centrala innehållet får maka på sig så må det vara hänt. Jag promenerar gärna med yngsta sonen och rabblar lite multiplikationstabeller och jag har personligen ingenting emot att diskutera Nigeriansk olja eller strukturellt våld med äldstingen. Men jag skulle bli rätt ilsken om deras framgång i skolan vilade på att vi här hemma åtog oss dessa uppgifter. Det är så idag, på tok för mycket. En skola för alla, oavsett bakgrund och förutsättningar; how about that? Å ena sidan, å andra sidan. Klart att det finns argument för arbete i "mellanrummet", men det gäller att utforma det så att det stödjer lärprocessen, och det är inte så enkelt som det verkar. Hoppas att Pernillas bok kan bli utgångspunkten för en bra läxdebatt!

Häpen

Jag håller helt med Gunilla och blir alldeles häpen och rätt tyngd också över vilken förödande utveckling för just moderna språk blir av en sådan utveckling! Jag har själv bara varit lärare 8 år men kämpar hela tiden i motvind i just dessa ämnen ( jag har två moderna språk ) . Min åsikt är att det skett ett brutalt nedmonterande av detta ämne sedan jag själv gick ut skolan 1993. Från att ha varit ett ämne som hanterats precis som andra ( inte som kärnämnen kanske) så har det blivit ett nödvändigt ont hos många rektorer och biträdande i ledningspositioner och tillsammans har man utvecklat ett klimat där vi oftast får de sämsta tiderna tex fredag em två timmar i rad som enda undervisningstillfälle på hela veckan. Då ska jag som lärare , på ett kreativt sätt få elever på steg fyra som är rätt krävande, att tycka om språk. Ändå är jag en lärare som de flesta uppskattar, men att ha språk så i ett sjok är förödande för minnet , deras kunskaper ska ju befästas genom minnet ! Har du tänkt på det ? Det är alarmerande när eleverna börjar åk 1 på hösten och har steg 3 , många är bedrövade över den dåliga språkundervisningen på högstadiet och de berättat ofta att de inte ställdes några krav på läxor, själva berättar de för mig om "fritt lärande" en del har sett film bara hela tiden i princip och ingen grammatik alls. Dessa elever är jätteledsna för de känner att de har ett enormt handikapp mot andra elever där språket ofta varit 3 gånger i veckan för just den årskursen. Dessa ligger mycket före , de som berättar att de haft så och där timmarna legat på rimliga tider. Det är diskriminering tycker jag om ngt och det borde vara förbjudet att kunna klämma in moderna språk i olika konstiga gruppindelningar samt på dåliga tider. Där ska fokus vara vad gäller likvärdighet. Inte på läxor. Snarare tvärt om. Jag brukar alltid gå igenom hur kortidsminnet och långtidsminnet samverkan och vikten av repetition för minnesträning FÖR att motivera för läxläsning. INGEN säger emot utan förstår varför det gått så bra resp. dåligt !!! herregud , de hör ju inte precis moderna språk på TV eller så , bara det gör det så nödvändigt med repetion !! Och tiden i skolan !? Du kanske har lyckats få det bra där du är men flera moderna språklärare har som jag och får klämma in flera planeringar på de stackars timmar som finns !! Stridigt går man ut med att det är så viktigt och bra med språk men på skolledningsnivå är bara ett jobbigt ämne som ska sättas in , svårt att schemalägga då flera årskurser ska läsa samtidigt samma steg , så vad gör de ? Bakar ihop och sätter på eftermiddagar. Elever har själva sagt att " jag prioriterar minst moderna språk för det känns som det inte prioriteras någonstans " DET är ett problem! Det är där böcker behövs , inte sådana som motverkar sitt eget syfte ! Om minnesträning finns det massor av forskning, jag hoppas någon vettig lärare/ forskare kommer ut med det ! Då faller förödande argument som ger arbetsgivare på sin kvarn : att just nedprioritera ytterligare!

Svar till Frökenros

Nu råkar jag veta att Pernilla Alms elever når mycket bra resultat med Pernillas arbetsmetoder. Då funderar jag på hur Pernilla kan klara det när andra språklärare hävdar att man "måste" ha läxor för att utveckla sina språkkunskaper? Ingrid Westlund som forskat på läxor åt bl a Skolverket hävdar i en intervju att ju bättre lärare man är, ju mindre läxor behöver man ge. Det är de sämsta lärarna som ger läxor enligt Westlund vilket alltså framhäver Pernilla Alm som en duktig och kompetent lärare.

Ofta hör man lärare hävda att man behöver minnesträning men det är väldigt få som kan beskriva hur den ska gå till och vilket resultat den ger. Att hävda som du, Frökenros, att läxor ger minnesträning är inte vetenskapligt. Studier vid Umeå Universitet visar att minnesträning inte har någon generell effekt utan man tränar bara det man tränar på.

Har själv haft förmånen att få fortbildning av Pia Sundqvist KAU och hennes forskargrupp. Kan inte säga att de gick i gång på läxor precis utan tvärtom. Effektiv språkträning och språkutveckling får man tillsammans med andra människor och inte hemma på sin kammare. Och om man nu måste envisas med att ha glosor så ska man enligt Sundqvist låta eleverna ta med egna ord till undervisningen och träna med varandra.

Lgr 11 påvisar att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och då kan vi ju inte ha lärare som promt måste ge läxor och lärare som inte alls tycker att man behöver ge läxor.

Repetition

är kunskapens moder.
Kunskap befästs effektivare om det inte tillåts gå för mycket tid mellan repetitionerna.
En lämpligt lång vila mellan inlärning och repetition kan dock behövas.
En läxa som görs hemma är därför bäst.

Läxor

På den F-3-skola vi arbetar har vi beslutat att göra skolan läxfri. Liksom Pernilla saknar vi vetenskaplig grund för att ha dem. Vi håller helt med henne i hennes argument. Vi kan helt enkelt inte motivera att behålla läxorna. Istället för att administrera läxor har vi valt att förlänga undervisningstiden. Eleverna går därför ca 40 min längre per vecka. Denna lösning känns som en tryggare, lugnare och effektivare miljö för eleverna, föräldrar och oss pedagoger. Den absoluta majoriteten av föräldrar och elever stöder och uppmuntrar vår lösning.

Väldigt få undersökningar visar just någon positiv effekt av läxor. Att liksom ha läxor för att träna sig för framtiden håller därför inte. Kanske någon typ av flipped classroom-läxor fungerar, läxor i traditionell mening känns bara omodernt. En duktig lärare bör hinna det man ska inom ramen för undervisningstiden. En "duktig" lärare tycker inte vi är en som ger mycket läxor således. Vi propagerar ofta för att man inte ska ta med sig jobbet hem, det borde ju gälla även för våra elever rimligtvis då också, eller hur?

Vilken skola

Hej Malin

Vilken skola jobbar du på? Är intresserad av att komma i kontakt med skolor och personal som dragit samma slutsats som jag och Pernilla Alm att läxor strider mot "vetenskaplig grund" och beprövad erfarenhet".

Hur gick snacket på din skola iför detta beslut?

mvh
Stefan Wennberg

Läxkritikern Pernilla Alm

Jag är också språklärare i moderna språk och engelska. Jag har jobbat i 18 år som lärare på grundskolans högstadium och 23 år på gymnasiet.
Jag anser mig vara en bra lärare och anlitas fortfarande som handledare samt språkvikarie.
Jag blir chockerad av att Pernilla Alm anser att läxor är helt onödigt och dessutom skrivit en bok i ämnet "Läxfritt".
Inte undra på att vi får så många språkelever på gymnasiet som inte har den minsta vana att läsa läxor och är helt främmande för det!
HUR ska man kunna lära sig ett främmande språk utan att träna hemma också? Har du uppfunnit någon mirakelkur bland dina elever som gör att de förbättrar sina språkkunskaper utan att träna på det vi gått igenom i skolan? (Skulle vilja testa dina elever enl kriterierna för deras nivå....)
Nuförtiden har eleverna oftast en egen CD till läroboken! de kan träna dialoger, övningar och uttal hemma. Det är omöjligt att enbart lära sig alla delar av språkkompetens i skolan bland 20-30 elever i en grupp som inte heller behärskar språket!
Du säger att det blir orättvist för en del elever har föräldrar som har utbildning och andra har det ej! Detta är ett absurt påstående som innebär att man "ska bliva vid sin läst" och aldrig försöka förbättra sina kunskaper!
Jag har haft en mängd elever som engagerat syskon, grannar, kompisar el deras föräldrar för att bli förhörd på läxan! ALLA elever som vill utvecklas finner ett sätt att bli bättre i ett ämne!
Det ända jag kan hålla med om är när lärare i andra ämnen vill förmå elever att skriva rapporter och analyser hemma! Större arbeten skall göras med läraren som handledare för alla forskning visar ju att vi i Sverige är experter på att låta eleverna "jobba på egen hand", vilket bl a resulterat i våra katastrofala resultat i Pisa-undersökningen. Lärare skall UNDERVISA anser jag!
De elever som EJ fått språkläxor /mindre avsnitt att träna hemma/ måste ofta lära sig en mängd olika färdigheter inför provet och då kan det upplevas som övermäktigt!
Sammanfattningsvis tycker jag det är omoraliskt att propagera för läxfritt när vi hamnat på 28e plats i Pisamätningen och alla försöker finna någon mirakelmetod för att lyfta elevernas kunskaper!
Om LÄRARNA har en sådan inställning till repetition och läxträning hemma, hur kan vi förvänta oss att eleverna tar studierna seriöst?
MVH/Gunilla Vicario

Annons

Fler nyheter