Många frågor efter Pisa

Från Lärarnas tidning 2013-12-04 15:52

Lärarnas undervisning, elevernas attityder, valfrihetsreformerna och kommunaliseringen. Det var några av de famlande försöken till svar när experter och beslutsfattare skulle förklara de försämrade svenska Pisaresultaten vid ett dagen-efter-seminarium.

– Att Sverige tappar så stort i alla de tre uppmätta områdena tyder på att problemet ligger på systemnivå snarare än på ämnesnivå, sade Sverker Härd, chef för Skolverkets utvärderings- och resultatenhet, vid seminariet som arrangerades av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.

Tänkbara förklaringar som Skolverket tagit upp tidigare är den individualiserade undervisningen, att resursfördelningen till skolorna inte kompenserar tillräckligt mycket och valfrihetsreformerna i början av 1990-talet som kan ha minskat likvärdigheten mellan skolor.

– Nya förklaringar skulle kunna vara förändrade fritidsvanor och värderingar bland eleverna. Skolan ses kanske inte som lika viktig för framtiden längre, sade Sverker Härd.

En fråga som ställdes från publiken är vad som egentligen skiljer Sverige från Norge och Danmark, som nu har signifikant bättre resultat i både läsförståelse, matematik och naturkunskap. De tre ländernas kursplaner och läroplaner liknar varandra och kulturen är i princip densamma.

– Sverige har fritt skolval och en annorlunda skolmarknad, svarade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

När det gäller friskolornas och det fria skolvalets påverkan var meningarna delade. De är solklara orsaker för Rossana Dinamarca, Vänsterpartiets skoltalesperson, tillsammans med kommunaliseringen, den sjunkande lärartätheten och läxrut.

Men Anders Björklund, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning Stockholms universitet, vill avföra valfrihetsreformerna från dagordningen.

– Min huvudtes är att det är den försämrade kvaliteten på lärarna, lärarutbildningen och undervisningsmetoderna i vid mening som driver den långsiktiga försämringen i Pisa, sade han.

 

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Pisa 2013

John Liljeback skriver att utan deltagande av friskolorna i PISA undersökningen 2012 skulle resultatet vara ännu sämre.Så här skriver Skolverket ang. PISA 2012
"mycket talar för att skolsegregationen utifrån såväl resultat som socioekonomisk sammansättning har påverkats negativt av skolvalet..länder med många i fristående skolor presterar inte bättre än länder med få fristående skolor enl.PISA, däremot tenderar skolsystem med en större andel friskolor att vara mer segregerande". Som en konsekvens av detta måste staten bygga upp en stor kontrollapparat, för att säkerställa likvärdighet, resurstilldelning,tidigare betyg, fler inspektioner med utökade sanktionsmöjligheter, ägarlämplighet, ekonomisk skötsamhet,förslag om att kommunerna tar över elevintag till fristående skolor.

Kommentar till föregående angående friskolor och skolpeng

Jag vågar nog påstå att utan friskolorna, som också proportionerligt deltar i PISA testerna, så skulle vårt nationella genomsnitt med största sannolikhet ha hamnat ändå lägre. Jag känner till en friskola i Uppsala som var med i 2009 år prov. De hamnade då som lägst på tredje plats i de tre PISA testerna, i sällskap med bland andra Shanghai och Finland. Detta var inga stjärnelever utan ett ett slumpmässigt utvalt tvärsnitt. Säkert finns det även många kommunala skolor med goda resultat och det gläder vi oss alla åt.

I en av Skolverkets rapporter för några år sedan, som gjordes under regeringen Perssons tid, drog man slutsatsen att kommunala skolor som var placerade i närheten av och därmed konkurrensutsatta av friskolor, ÖKADE man kvalitén och resultaten. Det säger sig självt att om det bara finns ett flygbolag att flyga med så behöver det inte bekymra sig så mycket om kvalitén. De får ju ändå resenärer. Den rapporten ville man helst tala tyst om då.

Därmed inte sagt att riskbolag ska få roffa åt sig storvinster på skolpengen. Alla medel bör absolut stanna inom verksamheten både på kort och lång sikt anser jag. Detta för att verkligen bygga bästa möjliga, fräscha och moderna skola för det uppväxande släktet med duktiga, engagerade och välbetalda lärare. Vilka föräldrar vill inte skicka sina barn till en sån skola och genom skolpengen har vi gjort det möjligt för många goda initiativ att blomstra och ge god frukt. Ett och annat surt äpple rensas bort av sig själv med tiden.

Det går inte att argumentera med fakta...

JL

Lärarkvalitet och lärarstatus

Enligt John Hatties och andras forskning gör lärarnas och undervisningens kvalitet den största skillnaden på elevernas kvalitet av kunskaper och färdigheter. Tyvärr måste man hålla med professor Anders Björklund ovan att den svenska lärarutbildningen inte på länge har förmått utbilda lärare med god skicklighet på bredare front. Det är inte lärarnas fel att de inte fått bästa möjliga utbildning och praktik för att förberedas i sitt yrke. Lärarhögskolan är ofta också ett eller flera steg efter i reformerna som görs och tycks inte komma ikapp.

Lyssna på Dr Pasi Sahlberg, ett av Finlands starka namn på utbildningsområdet för ett framgångsrecept. I det receptet finns bland annat följande näringsrika ingredienser:
1. Satsa på en högkvalitativ lärarutbildning, med minst en master redan för lågstadiet.
2. Låt lärarna och andra professionella lägga upp skolans undervisning och inriktning istället för politiker, oavsett partifärg.
3. Satsa på att diagnostisera och upptäcka inlärningssvårigheter tidigt under skolgången och åtgärda det då.
4. Slutligen, ge lärarna en skälig akademikerlön som utgångspunkt för sin studieinsats och goda utsikter för successiv lönehöjning med åren. (Det höjer statusen och vi får fler av "de bästa", samt fler män, att satsa på läraryrket).

Tack för ordet

John L

Skolpeng

Om jag går och handlar så betalar jag inte innan jag får mina varor. Hur kan en skolpeng betalas utan krav på resultat? Om företagen säljer utbildning är väl förväntningen på tjänsten utbildade elever? Krav på företagen visar den verkliga kostnaden om vi nu vill att 100% godkända slutbetyg?

PISA 2012

Huvudspåret enl. professorn Anders Björklund är den försämrade kvaliteten på lärarna, lärarutbildningen o undervisningsmetoderna.Andra säger kommunaliseringen, den sk frihetsrevolutionen/fria skolvalet(Bildtregeringen 1991)
som släppte in pysslingen AB, sedan kom riskkapitalet som såg en lukurativ marknad som köpte och sålde skolor och skolkoncerner på en kvasimarknad/konstgjord.ur Expressens ledarblogg 30/10 "INTE ENS TEPARTYRÖRELSEN VILL HA EN SKOLMODELL DÄR BARN SKICKAS UT SOM SMÅ PENGAPÅSAR PÅ EN OREGLERAD SKOL-
VALSMARKNAD".Inte ens USA o England vill ha denna extrema kvasimarknad. Sverige är fantastiskt.Det har även det övriga Europa insett. Sverige behöver bli ett normalt europeiskt land, det ser vi till i valet 2014.

Annons

Fler nyheter