Sverige rasar i Pisa-undersökning

Från Lärarnas tidning 2013-12-03 11:59

En kalldusch för hela Skolsverige: Resultaten för svenska elever har rasat på ett sätt som saknar motstycke.
Nu höjs röster för en kriskommission – och skolan har seglat upp som en av de hetaste frågorna inför valet 2014.

Hela 65 länder fick på tisdagen besked hur deras 15-åringar klarat OECD:s kunskapsmätning Pisa 2012 (Programme for International Student Assessment).

För svensk del var resultatet mycket dystert: de svenska elevernas resultat försämrades kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning jämfört med Pisa 2009.

Efter att ha legat över OECD-snittet i alla tre ämnen i början av 2000-talet ligger Sverige nu genomgående under snittet. Faktum är att Sverige har den sämsta kunskapsutvecklingen av alla OECD-länder. En skarp kontrast till kinesiska Shanghai som toppar rankningen i alla tre ämnen.

– Det är en kraftig försämring och allvarligt, summerade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström rapporten.

Raset är särskilt påtagligt i årets huvudämne matematik. Per Berggren, matematiklärare vid Trädgårdsstadsskolan i Tullinge söder om Stockholm, är inte förvånad:

–Matematik är ett av få ämnen där eleven kan säga "jag kan inte matematik" och det är allmänt accepterat, vilket är lite märkligt.
Det i kombination med en hög andel icke matematikutbildade lärare har bidragit till utvecklingen, anser han.

Chockresultatet fick regeringen, S och MP att hålla presskonferenser. Tonläget var högt.

– Det här är en nationell kris, säger S-ledaren Stefan Löfven.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) betecknade kunskapsraset som "allvarligt för ungdomarna, för svenskt skolväsende och för Sverige". Men han är övertygad om att effekterna av de viktigaste reformerna, som infördes 2011, kommer att synas i Pisamätningarna år 2015.

– Sverige kommer att komma tillbaka, hävdar Björklund.

Flera partier slåss om att vara det främsta skolpartiet inför valet 2014. Trots det höga tonläget finns ett brett stöd för många av skolreformerna.

Oppositionen kräver framförallt mer resurser till skolan. MP vill satsa 23 miljarder kronor mer de närmaste fyra åren. S vill till exempel ha mindre klasser och en "lärarmiljard".

Men Björklund pekar på att Sverige i dag satsar lika mycket på skolan som många av Pisamätningens toppnationer.

Frågan alla ställer sig är naturligtvis varför en måttlig försämring för de svenska eleverna övergått i ett smärre ras. Kanske har svensk skola vant sig vid mediokra resultat, resonerar Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet:

– Det är möjligt att dåliga resultat föder sämre resultat. Både lärare och elever vänjer sig vid en lägre nivå.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger att det är tydligt att politiken leder fel.

– Sverige tappar för att politikerna inte har gett skolan rätt förutsättningar att kompensera eleverna som har det allra tuffast med det viktiga särskilda stödet, tid och resurser. Den bristande likvärdigheten är priset Sverige har fått betala för det fria skolvalet. Det är ett pris vi aldrig får acceptera, säger Eva-Lis Sirén.

Röster höjs nu för en skolans kriskommission.

– Det behövs ett brett grepp, att man vänder och vrider på saker och ting och ser till att man har en verksamhet i klassrummet som ger avtryck i elevernas kunskaper, säger professor Astrid Pettersson vid Stockholms universitet.

Professor Ulf P Lundgren manar politikerna att låta lärarna arbeta i fred:

– Att det går så långt att politiker går in och diskuterar om man ska ha kateder- eller gruppundervisning. Man skulle aldrig göra något sådant med läkare. Intresset för att bli lärare minskar.

 

Shanghai vinnare

Kinesiska Shanghai är den stora vinnaren i Pisa 2012, med topplacering i alla tre ämnen. Shanghai följs i toppen av en rad andra områden/länder i östra och sydöstra Asien: Singapore, Hongkong, Taipei, Sydkorea, Macao och Japan.

I matematik låg OECD-snittet på 494 poäng. De svenska 15-åringarna fick medelvärde på 478, efter att i de tidigare Pisa-undersökningarna ha legat kring 500 poäng och som mest 510. Sverige har därmed tappat mest av de länder som gjorde testet förra gången matematik var huvudämnet, 2003.

I läsförståelse låg OECD-snittet på 496. De svenska 15-åringarna fick ett medelvärde på 483, ett markant tapp jämfört med de 516 poäng Sverige noterades för år 2000. Inget annat land som varit med lika länge har tappat så stort.

I naturvetenskap låg OECD-snittet på 501, medan de svenska 15-åringarna nådde 485. Det kan jämföras med Shanghaielevernas 580 poäng. Återigen utmärker sig Sverige med att ha tappat mest över tid, i det här fallet jämfört med 2006. Och återigen hör även Finland till de länder som backar, men från en väsentligt högre nivå än Sverige.

Fler artiklar om

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Moderna skolan

Den svenska skolan borde moderniseras. Idag borde det finnas betydligt fler sätt att göra skolan mer effektiv och hjälpa eleverna istället för att testa deras kunskap. Idag lägger föräldrar alldeles för mycket pengar på extralärare och läxhjälp. Denna kunskaps borde eleverna lära sig i skolan. Det finns en rad nya tjänster som ex http://www.mysmartschool.se/ borde implementeras i större utsträckning i skolan. Visst skulle det kosta mer pengar. Men jag tror att det är en väldigt liten summa om man tänker långsiktigt. Då kanske alla undersökningar skulle peka åt rätt håll när det kommer till kunskaperna så att eleverna klarar sig även i högskolan.

PISA - ett lutande torn på tvivelaktig grund

PISA – ett lutande torn på tvivelaktig grund

Under oktober i år kom en OECD-undersökning som kallades PIAAC och som skulle kunna kallas en PISA för vuxna, närmare bestämt människor 16 – 65 år. Den bemöttes med i stort sett bara hövlig tystnad av media och politiker, dvs dom som profiterar på den svenska skolan. Anledningen till denna tystnad var sannolikt att undersökningen visade att svenskar ligger i absoluta toppskiktet när det gäller räkne- och läsfärdigheter och vi är bäst på att lösa problem med hjälp av datorer. Vi är enkelt uttryckt bra! Och de unga svenska vuxna, 16-24 år, scorade väsentligt över genomsnittet i OECD.

En stor del av de som deltagit i undersökningen har självfallet gått i det som utbildningsminister Jan Björklund brukar kalla flumskolan som han byggt hela sin politiska karriär på att tala illa om. Men dom tycks ha klarat sej bra.

Problemet med positiva nyheter är att det inte går att problematisera. Det finns ingen anledning att skriva långa och många artiklar om det som är bra. Det är liksom inga nyheter som säljer. Inte heller kan man bygga och underhålla en politisk karriär på fakta om att svenska folket faktiskt är välutbildat.

För alla hungriga skolprofitörer kommer då som en skänk från himlen PISA-undersökningen som de sväljer med hull och hår. Svenska skolan är kass, resultaten bottenlöst dåliga och Sveriges framtid dyster. Skolorna är usla, lärarna obegåvade och eleverna lata. Utbildningen degenererad, kunskaperna förödda och vetenskapen ligger för fäfot. Titanic sjunker.....

Men vänta – Finland, som varit vår förebild under tio år....tänk om vi bara vore som Finland när det gäller skolan....Finland har halkat ner från andra plats till tolfte! Vilket ras! Vad har hänt? Gör dom inte samma sak nu som för fem år sedan? Sedan förra PISA.
Och hur i hela friden kommer det sig att samtliga asiatiska länder ligger i topp? Allihop? Kina har ju fortfarande 10-15% analfabetism!!! Kan det vara något konstigt med själva PISA-undersökningen.

Var finns alla självständigt tänkande journalister? Och alla icke-opportuna experter? PISA kanske inte ens är värt namnet?

Till slut inser man att det egentligen inte handlar om skolan utan om nånting helt annat. Det är valår i år och ytterligare en gång blir skolan svårt trampad av en flock förvirrade kreatur.
Den skada som hela den här affären åstadkommer på den svenska skolan är ofattbar. Alla dessa som hoppar fram och vill plocka politiska och ekonomiska poäng åstadkommer bara en sak – de undergräver den svenska skolans möjligheter att verka som svensk skola.

De som arbetar inom den svenska skolan gör ett fantastiskt arbete, både lärare och elever. Fråga dom vad dom behöver, ge dom det och låt dom sedan vara ifred.

PISA-undersökningen har fel frågeställningar och fel slutsatser. Data som sådant kan dock avslöja problem, t.ex är ojämlikheten inom kunskaper och färdigheter alldeles för stor i vårt land. Men det kommer man inte att ta upp. Valrörelsen är en fars redan från första dagen.

http://www.oecd.org/site/piaac/Country%20note%20-%20Sweden.pdf

Frågan är så mycket större!

Visst har det varit vansinnigt många reformer, och visst är resurserna för knappa. Visst är det sant att det saknas kompetensutveckling för oss lärare, och - absolut - det är ekonomi och inte pedagogik som styr svenska skolan. Men det pratas allt för lite om föräldrarnas roll i skolan och undervisningen. De i många fall söndercurlade elever vi har i skolan idag tror sig ha tolkningsföreträde i de flesta frågor - de tror att de i skolan har val, precis som hemma. De vill inte läsa boken, så de argumenterar för att slippa, eller låter helt enkelt bli. Eller Föräldrar sitter på utvecklingssamtal och fäller repliker såsom " jag klarade heller inte matten i skolan, och se så framgångsrik jag är" SNACKA om att undergräva skolans arbete och mandat! Påtalar man att eleven har brister av olika slag, frågar föräldern genast vad SKOLAN gör för att eleven ska lyckas, för att eleven ska koncentrera sig, för att eleven ska sluta fara runt i klassrummet. Var finns föräldraansvaret?
I media refereras hela tiden till SKOLAN men man är inte tydlig med vad man avser med skolan. Är det byggnaden? Pedagogerna i verksamheten? Skolpolitiken? Lärarna får ofta ta skott i debatten, då vi ju är gemene mans synliga, fysiska, kontaktbara SKOLA.
Det är ett hot mot demokratin att skolresultaten rasar, men det är också ett hot mot demokratin att föräldrar - i skrift och i samtal - beter sig hotfullt, hånfullt, kränkande mot skolan och dess personal - tillslut slutar lärare att bedöma eleven utifrån faktisk prestation - de orkar inte ta konflikten med föräldern. Det är lättare att sätta betyg då, och få behålla den lilla värdighet man har kvar. Vid frukostbordet pratas det högt och ofta om hur skolan (lärarna) är dåliga och okunniga - varför ska då eleven lyssna till oss? På detta sätt undergrävs ytterligare vår påverkan på eleven, vår möjlighet att utveckla dem. Mamma och pappa vet och kan oftast bäst. Dessutom ger många föräldrar sina barn mandat att inte helt följa skolans regler - ni får inte ha mobilen i klassrummet är en sådan regel, där många föräldrar säger till sona barn att ha den på ljudlöst istället. Återigen curling, återigen undergrävande. På vilket sätt hjälps vi åt då?
Skolledningen går oftast i föräldrarnas ledband - pga pengapåsen - och lämnar pedagogen ensam i kylan. Som pedagog är man glad så länge det är någon annan som stormen gäller - då är jag för tillfället fredad.
Varje termin i betygstider fylls mailboxen med mer eller mindre kränkande, idiotförklarande mail från föräldrar som ogillar betygen som sätts.
Det är inte BARA Björklund som bär skulden!

Matematik

Hej!

Jag har arbetat som högstadielärare i matematik under en stor del av mitt liv. Vidare som skolledare och fortbildare i matematik. Förvånad? Svar nej! Merparten av de svenska matematiklärarna är mycket ambitiösa. De vill väl och har en klar uppfattning om vad som ska göras. Svaret heter FÖLJ LÄROBOKEN. Dagens lärobok ser förvisso fräschare ut än vad den gjorde när Carl Jonas Love Almqvist skrev sin berömda lärobok i matematik på 1850-talet, men innehållett är till stor del detsamma. Uppmaningen till eleverna är, nu som då: Lyssna noga och KOPIERA vad jag gör. Om du är mogen för ett avsnitt eller ej spelar ingen roll. Jag kan inte differentiera bland 30 elever. Självklart måste vi ägna tid åt att räkna med BRÅK och NEGATIVA TAL. Självklart måste vi leva upp till arvet efter Euklides. Självklart måste du förstå att du vinner ny kunskap genom att följsamt kopiera vad jag gått igenom på tavlan.

Vi lär oss lägga till och stryka nollor samt flytta decimaltecken enligt veckans regel. Vi lär oss växla från enhet till enhet och räkna ut arean av en romb. Även om knappast någon levande varelse brukar enheter som kvadratdecimeter, kubikcentimeter eller milligram i det dagliga livet så ska eleverna älta detta meningslösa tjafs. Visst, längre fram i livet kommer en del ha bruk för det, men den dagen kan de ta sig an de problemen. Vi säger att vi lär eleverna att tänka, vad vi försöker göra är att lära eleverna att kopiera. Är det konstigt att de tröttnar och struntar i att lyssna.

Vi lever i ett annat samhälle idag än vad Almqvist, och även mina föräldrar levde i. Även min barndoms samhälle ser mycket annorlunda ut än vad dagens gör. Kan någon ge mig ett konkret exempel på vad jag ska ha för nytta av räkna ut 3/5 + 4/5? Om det är 7 grader kallt och temperaturen sjunker 2 grader så klara jag av att ta fram den nya temperaturen är utan att teckna (-7)- 2. Varför ska jag som elev respektera den person som säger till mig att detta är VIKTIGT?

Det finns ett begrepp som heter DIDAKTIK, ett nästan okänt ord i svensk skola. Matematikämnet har, liksom alla andra ämnen, sin egen uppbyggnad. Vi skulle nog börja med att fundera lite mer över vad det är som lärarna ombeds lära eleverna. Merparten av lärarna är beroende av en lärobok. Mer eller mindre, men en lärobok kan vara till stor hjälp. Men en lärobok som inte ger läraren någon hjälp, som endast duger till TYST RÄKNING, en sådan lärobok kan med fördel slitas i tusen bitar. Vilket undervisningssätt sedan läraren väljer är upp till honom eller henne.

Vi kan skrika MER RESPEKT tills vi blir hesa. Lärarna förtjänar att få det, men agerandet från dem som bestämmer sätter ideliga krokben. Hur kan det egentligen bli något annat när vi har en utbildningsminister som inte vet vad ordet ARITMETIK betyder?

Vänligen
Netjacob

Alternativet!

Det finns ett alternativ till såväl dagens gymnasieutbildning som den som startade 1994. Ett alternativ som låter de professionella framträda och som vill att skolan inte ska användas för partipolitiska eller ideologiska ändamål. Det visar på en skola som har en internationellt gångbar struktur för utbildning som syftar till universitetsstudier världen över, en regional struktur för yrkesprogrammen, där branscherna har störst inflytande, en kommunal struktur för utbildningar för att arbeta med människor, en friare utbildning för estetiska och medieutbildningar samt en alternativ självbildning.
Detta alternativ har jag utarbetat sedan min doktorsavhandling om den svenska gymnasieskolan 2006. Det bygger på Aristoteles kunskapsformer och har en flexibilitet som gör att eleverna kan ändra sin utbildning inom 11 veckor och välja mellan flera olika alternativ. Det är möjligt för mindre kommuner att behålla sin gymnasieutbildning. Utbildningarna är kopplade till högskola, arbetsmarknadsåtgärder och kan snabbt svara an på lokala behov av utbildning.
Förslaget finns på http://kenny.itelit.com i sin helhet och beskriver hur nuvarande gymnasieskola (och grundskola) kan förändras successivt till en skola som är anpassad till befolkningen och inte tvärtom. Kravet för genomförande är att man garanterar 12 års skolfrid för de professionella att utveckla skolan. Idag har den politiska klåfingrigheten inneburit en katastrof, precis som jag beskrivit i min avhandling. Det behövs verkligen en kriskommission!

Annons

Fler nyheter