”Regeringsförslag drabbar lärare och elever”

Från Lärarnas tidning 2013-11-28 18:18

Den 10 december ska riksdagen besluta om en nedläggning av landets fyra nationella resurscentrum i naturvetenskap och teknik. Vi är djupt bekymrade över förslaget och förbluffade över bristen på logik i denna fråga. Att avveckla denna mycket värdefulla och klassrumsnära tillgång för landets lärare går knappast i linje med regeringens ambitioner att stärka kunskapsnivån inom naturvetenskap och teknik.

I budgetpropositionen 2013/14:1 (s 296) föreslås en avveckling av Centrum för tekniken i skolan (Linköpings universitet), Kemilärarnas resurscentrum (Stockholms universitet), Nationellt resurscentrum för fysik (Lunds universitet) och Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (Uppsala universitet). Utan föregående utvärdering av deras verksamhet och analys av konsekvenserna, ska dessa inte längre tilldelas statliga medel. Istället vill regeringen skapa ett nytt ämnesdidaktiskt centrum för hela landet.

Det konkreta och klassrumsnära stödet till lärare, vilket de nationella resurscentren under lång tid har utvecklat, kan inte ersättas av ett ämnesdidaktiskt forskningscentrum, som regeringen tror ska stärka verksamheten.

Vi anser det nödvändigt att de nationella resurscentren i biologi, kemi, fysik och teknik kan fortsätta verka som ett praktiknära komplement i samarbete med ett nytt ämnesdidaktiskt centrum. För att detta skall vara möjligt krävs ett fortsatt statligt stöd till centren. Om stödet upphör kommer välfungerande verksamheter att raseras – verksamheter som under många år byggts upp i de ämnesområden som är prioriterade i svensk skola, dessa ämnesområden är en förutsättning för landets framtida konkurrenskraft.

De nationella resurscentren har beprövade erfarenheter som är grundläggande för den ämnesdidaktiska utveckling som eftersträvas.

Vi menar att en avveckling av resurscentren är direkt kontraproduktiv till regeringens övriga insatser för att öka utbildningskvaliteten i naturvetenskap och teknik, särskilt med tanke på att ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik är på nedåtgående.

Från förskola till gymnasium behöver lärarna det konkreta och praktiknära stöd som de fyra nationella resurscentren gett framgångsrikt under många år, ofta i samarbete med våra universitet. Tillsammans har de en central roll både inom ”Lärarlyften” och för kortare specifika nät- och distanskurser.

Omfattande samarbeten med science centers, naturskolor samt företag och organisationer har etablerats. Förtroendefulla samarbeten mellan specialisterna på de nationella resurscentren och skolans lärare finns etablerade, likaså nätverk där lärare kan ta del av varandras erfarenheter, exempelvis hur närmiljön kan användas i undervisningen i de lägre stadierna, eller hur självständiga projektarbeten kan läggas upp i gymnasiet.

Vi ser med stor oro på att det praxisnära lärarstödet tas bort till förmån för ämnesdidaktisk forskning istället för att öka insatserna som ger lärare och lärarutbildare möjligheter att på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet kunna fortsätta att utveckla undervisningen inom naturvetenskap och teknik. En neddragning äventyrar detta och i en förlängning motverkas syftet – att öka ungdomars intresse för att studera naturvetenskap och teknik på högskolan samt en naturvetenskaplig bildning i allmänhet.

Vi ser därför i första hand att riksdagen inte fattar beslut om att resurscentrens uppdrag ska upphöra så som föreslagits i budgetpropositionen, och att Skolverket ges i uppdrag att tillsammans med företrädarna för resurscentren utreda och arbeta fram en organisationsmodell med ett gemensamt uppdrag som ger förutsättningar för att kunna ge ett konkret och klassrumsnära stöd till skolans lärare.

Undertecknarna:

Ingrid Ahnesjö, professor i zooekologi, prodekanus utbildning, Teknisk naturvetenskaplig fakultet, Uppsala universitet.

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, vicerektor, Teknisk naturvetenskaplig fakultet, Uppsala universitet, ledamot av Klassen för fysik KVA.

Elisabeth Einarsson, doktorand i geologi/gymnasielärare, Lunds universitet, ledamot av Kommittén för skolfrågor KVA.

Ylva Engström, professor i molekylärbiologi, prodekanus, Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet, ledamot av Klassen för biologiska vetenskaper KVA.

Birgitta Henecke, fil.dr., vetenskaplig ledare, FoU-samordnare inom utbildning, FoU skola, Kommunförbundet Skåne.

Per Olof Hulth,professor emeritus i experimentell astropartikelfysik Stockholms universitet, ledamot av Klassen för fysik, ordförande i Kommittén för skolfrågor KVA.

Bo-Anders Jönsson, professor i medicinsk strålningsfysik, prodekanus för utbildning på grund- och avancerad nivå, Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.

Anders Karlhede, professor i fysik, vicerektor, dekanus, Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet.

Almut Kelber, professor i sinnesbiologi, prodekanus forskning och forskarutbildning, Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, Uppsala universitet, ledamot av Klassen för biologiska vetenskaper och Kommittén för skolfrågor, KVA.

Ulf Lindahl, professor emeritus i medicinsk och fysiologisk kemi, Uppsala universitet, ledamot av Klassen för biologiska vetenskaper och Kommittén för skolfrågor, KVA.

Elisabet Nihlfors, docent i utbildningsvetenskap, dekanus för Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter