Friskolejättens vinst: 6.300 kronor per elev

Från Lärarnas tidning 2013-03-26 13:21

Förra läsåret tog landets största friskolekoncern i snitt ut 6.300 kronor i överskott från varje elev. Det visar Lärarnas tidnings granskning av Academedia.

Friskolekoncerner har en hög lönsamhet – högre än närings­livet som helhet. Genom att använda delar av elevpengen för att starta nya skolor eller köpa redan befintliga ökas värdet i koncernerna.

Pengarna ansamlas i bolagen för att skapa vinst vid en försäljning. Eller så överförs de till moderbolaget i ett skatte­paradis i form av räntor på internlån.

Landets största friskole­koncern Academedia har samman­lagt cirka 160 grund- och gymnasieskolor i ett 30-tal aktiebolag. Överskotten från 25 av bola­gen förs över till två andra Academediabolag som sköter resultatredovisningen och slussar pengar vidare uppåt i koncernen.

190 miljoner kronor fördes vidare från de 25 bolagen ­under räkenskapsåret 2011–12, visar Lärarnas tidnings granskning. Det skulle räcka till 400 nya lärare.

Sammanlagt gick 30.000 barn och elever i bolagens skolor (i några fall ingår förskolor i siffrorna). Delar man de 190 miljonerna med antalet elever blir den genomsnittliga summan som togs ut ur skolorna drygt 6.300 kronor per elev.

Bakom genomsnittssiffran döljer sig stora skillnader. Mest pengar per elev fördes ut från Plusgymnasiet (cirka 16.600 kronor), Ljud- och bildskolan (13.600) och Vittra­skolorna (13.100).

Det finns också bolag som gjorde negativa resultat. Värst var det för Vittragymnasiet som gick över 44.000 kronor back per elev.

Skolpengen är i princip friskolornas enda inkomstkälla. Personalen utgör den största kostnaden. Vinsterna möjliggörs av att lärartät­heten och andelen lärare med peda­gogisk högskoleexamen är lägre än i riket som helhet.

Detsamma gäller lönerna. Dessa går inte att få ut för Academedia separat men av statistiken för samtliga skolbolag organiserade i Almega tjänste­företagen, framgår att en fri­skoleanställd gymnasielärare tjänar i snitt 1.700 kronor mind­re än en kommun­anställd.

För grundskollärarna är skillnaden knappt 500 kronor till friskoleanställdas nackdel.

Socialdemokraternas parti­styrelse vill införa krav på lärar­täthet och utbildning för att garantera att en större del av pengarna kommer eleverna till del. Det skulle bli Skolinspektionens uppgift att kontrollera att skolorna lever upp till kraven.

– De resurserna och den kompetensen har vi inte än, säger generaldirektören Ann-Marie Begler.
Skolinspektionen har i dagarna äskat fem miljoner kronor från regeringen för att bygga upp ett ekonomiskt sekre­tariat och kunna ­granska friskoleföretagens och de stora koncernernas ekonomi.
 

LÄS MER: Acedemedias vinst skolbolag för skolbolag

Det här är Academedia

  • Största friskole­koncernen med 45.000 barn och elever från förskola till gymnasium samt 20.000 i vuxenutbildning.
  • Har 8.000 anställda, varav 7.000 pedagoger.
  • Några skolnamn: Vittra, PeterSvenskolan, NTI-gymnasiet, Didaktus, Plusgymna­siet, IT-gymnasiet, Mikael Elias teoretiska gymnasium och Rytmus.
  • Ägs av Wallenbergkontrollerade riskkapitalbolaget EQT via en fond och bolaget Marvin Holding Limited på Guernsey.

 

 

Så gjorde vi

  • Samtliga årsredovisningar för juli 2011–juni 2012 från de Academedia-företag som har grundskolor och gymnasieskolor ingår i granskningen, utom Pysslingen som köptes under räkenskapsåret.

Elev- och lärarstatistiken är hämtad från Skolverkets data­bas Siris och gäller läsåret 2011–12.

Det här skulle vinsten räcka till:

Fyra nya lärare på heltid

eller

en skolkurator och en skolpsykolog

eller

en interaktiv skrivtavla i varje klassrum

eller

en dator till varje elev

eller

1.890.000 blyertspennor

eller

35 kronor mer till varje måltid för varje elev varje dag.

Räknat på en skola med 300 elever.

LÄS MER: Så räknade vi

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Vittra vittrar

Vi är flera som har barn på Vittra-skolor och på förskolor som tidigare var Vittra nu Pysslingen som kan vittna om att Vittra vittrar sönder. Allt färre pedagoger på allt fler barn. Inom både förskola och skola tar man sällan in vikarier.

På skolan används läromedel som pedagogerna kopierar från så att eleverna får jobba med lösblad/kopior i stället. Det gör det svårt för såväl elever som föräldrar att följa utvecklingen och det barnen jobbat med. De har elevdatorer av enklaste sort som även de äldre barnen kan få dela på två och två. Utan att få en chans att ens välja vem de vill dela med och detta kan få konsekvenser - det finns barn som i ilska på läraren skickar iväg datorn så att den går sönder. Och vem tar förresten hand om det frustrerade barnet? Skolsköterskan som jobbar en halv dag i veckan? Skolkuratorn som är där lika mycket? Elevhälsoteamet som kanske består av en icke-närvarande rektor och ett antal trötta lärare?

Vi som har haft barn på Vittra-skolor under en längre tid märker skillnaden. Under flera års tid har vi försökt få svar från ledningen på frågan om vad som håller på att hända med kulturen på skolan. Det som var Vittra-kulturen gjorde att både vi och barnen trivdes - som vi var så stolta och glada över - håller på att vittra bort, sakta men säkert. Men den kulturen kräver resurser i form av engagerade pedagoger och andra vuxna som kan finnas till för eleverna. Pedagoger som inte får ta in vikarier, inte får använda läromedel eller hålla sig ajour med utvecklingen inom skolområdet blir trötta och tappar engagemanget och detta avspeglar sig förstås på våra barn!

Vi gamla "Vittra-föräldrar" kan vittna om att Vittra vittrat successivt sedan 2008 då skolan blev en del av Academedia. Sorgligt men sant!

Intressant att Paula välkomnar alla och envar att hälsa på på vilken av Academedias verksamheter som helst. Kanske man skulle ta en roadtrip? - Nä, nu lämnar vi i stället...

Hur vi jobbar när vi upptäcker problem

Ovanstående kommentar (inte exakt samma men mycket snarlik) har lagts även på AcadeMedia.se i en diskussion där om en annan sak, jag hoppas att det är OK att jag publicerar det svar jag skrev på vår egen webbplats även har. Jag har skrivit om något lite, eftersom det är ett par dagar sedan vi hade frågan uppe på academedia.se och ett par kontakter till har tagits. AcadeMedia äger allså Vittra, jag är kommunikationsdirektör på AcadeMedia.

...................
Det är ju rätt självklart att AcadeMedia, med 260 skolor, har skolor
som fungerar väldigt bra, de flesta fungerar som de ska, och så har vi några
där vi behöver jobba för att få upp kvaliteten. De senare fångar vi upp bland
annat genom våra årliga kvalitetsundersökningar (alla dessa publiceras på
skolornas och verksamheternas hemsidor), vi får också ibland kännedom om dem
via föräldrar eller personal.

Den skola detta gäller är ett rätt bra exempel på hur vi jobbar. Vi fick för några veckor sedan veta centralt att en grupp föräldrar tyckte att skolan blivit dålig. Vi läste in oss på den mailkonversation som varit mellan föräldragruppen och skolans ledning, och insåg att vi har ett problem. Jag och Susana Olsson Casas, som är chef för Vittra, reste ner till skolan, och hade där ett tre timmar långt möte med en föräldragrupp på cirka 15 personer. Vi ville höra med egna öron vad de tyckte.

Om vi centralt blir kontaktade av någon, oavsett om det är en medarbetare eller en förälder (det kan alltså också vara grupper) följer vi en enkel men effektiv process.

1) Vi kontaktar omedelbart skolledningen för att höra deras syn.
2) Vi undersöker utifrån våra egna kvalitetsaspekter hur det ser ut
3) Vi träffar i de allra flesta fall den eller de som har klagomål
4) Vi jobbar tillsammans fram en lösning

Vi var efter mötet överens om att det var ett bra möte (jag har blivit kontaktad av ett antal föräldrar i gruppen efter det), och jag och Susana fick med oss en lista som gruppen skrivit med saker som ni tycker borde åtgärdas.

Någon dag senare bildades en referensgrupp på skolan med pedagoger, föräldrar och skolledning. Den träffas nu en gång i veckan för att följa vad som händer, och hjälpa till att hitta rätt åtgärder framåt. Gruppen består inte enbart av de föräldrar som var missnöjda, skolan har också nöjda föräldrar, vilket blev rätt tydligt för oss under de dagar som följde efter det första mötet. Den lista vi fick på vårt första möte är ett av de underlag som referensgruppen jobbar med.

Det som sker nu är att vi jobbar med så många som möjligt för förbättra det som behöver förbättras. Jag vet att flera föräldrar från den grupp vi åkte ner för att träffa är besvikna över att vi inte rakt av köper deras verklighetsbild. Jag förstår det - jag hoppas dock att det hos de flesta finns en förståelse för att vi måste se till helheten. Sådant som är fel ska rättas till (det finns sådant här), sådant som är missuppfattningar ska vi reda ut, och sådant som funkar ska vi bygga vidare på. Tillsammans med så många som möjligt.

Vi har en liknande process igång med en personalgrupp på en annan skola (inte Vittra utan ett helt annat varumärke), där har vi blivit kontaktade centralt och även där jobbar vi tillsammans med verksamheten för att både förstå vad som egentligen hänt, och sedan åtgärda det som behöver åtgärdas. Även i det fallet hade gruppen några punkter där de hade fullkomligt rätt, några som vi tror beror på dålig kommunikation/missuppfattningar från båda håll, och några saker där vi kan visa att deras uppfattning inte stämmer. Det är ju så det nästan alltid är, verkligheten är aldrig riktigt svartvit.

/Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på AcadeMedia som äger Vittra

Så här använder vi vinsten

Här lite nyare siffror som kanske kan vara av intresse för den som läser artikeln. Siffrorna är ur vår senaste årsredovisning, som var publicerad när artikeln skrevs.
Antal deltagare totalt: 64 000
Omsättning: 4 718 miljoner kr, alltså 4,7 miljarder
Rörelseresultat: 294 miljoner
Räntekostnader och andra finansieringskostnader (netto): 240,7 miljoner
Skatt: 37,8 miljoner
Resultat: 15,5 miljoner
15,5 miljoner fördelat på 64 000 deltagare blir 242,18 kronor per elev. Vad vill jag då säga med detta? Vi vet alla att det går att bevisa och räkna fram nästan vad som helst - det gynnar ju dock knappast diskussionen.
De 15,5 miljonerna används huvudsakligen till att investera i utrustning och utbildning (inte minst internutbildning) och att spara så att vi har resurser om något händer som gör att vi snabbt behöver göra insatser som kostar pengar. Vi har svårt att tycka annat än att det är bra. Inga pengar lämnar AcadeMedia - känslan jag får när jag läser ovan är ju att det försvinner pengar som borde investerats i fyra nya lärare eller 1 890 000 blyertspennor per skola. Så är det naturligtvis inte.
/Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på AcadeMedia

Genomgång av alla årsredovisningar

Vi har granskat den del av Academediakoncernen där skolverksamheten bedrivs, alltså de dotterbolag som har grund- och gymnasieskolor. Pysslingen, som köptes under förra räkenskapsåret, är inte med i granskningen.

Det handlar om 25 dotterbolag där resultaten, det vill säga delar av elevpengen, överförs till två andra aktiebolag i Academediakoncernen som i sin tur ger koncernbidrag uppåt. Det är pengar som tas ut ur skolverksamheten och det är detta vi redovisar.

Vi har läst samtliga årsredovisningar för Academedias många aktiebolag, inte bara den koncernredovisning Paula Hammerskog refererar till. Räkenskapsåret är det senast redovisade, alltså juli 2011–juni 2012.

Detta framgår av artikel och faktarutor.

Karin Lindgren, reporter

Annons

Fler nyheter