Yngre lärare läser sällan romaner

Från Lärarnas tidning 2013-01-16 08:00

Var åttonde lärare under 40 har inte läst någon skönlitteratur alls det senaste året. En av tre läser max två böcker per år. Samtidigt går elevernas läsförmåga nedåt.

Grafik: Mats ThorénVar tredje yngre lärare läser som mest två skönlitterära böcker per år. Endast fyra av tio läser fler än sex böcker om året. Det visar en undersökning som opinionsinstitutet Skop har gjort på uppdrag av Lärarnas tidning.

– Det är ett katastrofalt resultat, säger Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet.

Men hon är inte särskilt förvånad utan berättar att hon ofta möter lärare som inte läser, i såväl utbildning som fortbildning.

– Jag upplever att det blir vanligare bland lärarstudenterna att inte läsa skönlitteratur. När jag talar med blivande svensklärare om vilka romaner de skulle vilja använda i undervisningen så kan de ha svårt att komma på några titlar över huvud taget.

– Och en konsekvens av att lärarstudenterna läser mindre blir att de även skriver sämre.

Undersökningen visar också att yngre lärare läser betydligt mindre skönlitteratur än sina äldre kolleger. Det är mer än tre gånger så vanligt att lärare under 40 år inte läser alls jämfört med lärare över 55.

Lärare över 55 är den grupp som läser överlägset flest böcker. 30 procent av dessa läser fler än 15 skönlitterära böcker per år. Bland lärare under 40 är den siffran endast 14 procent.

Det är även en stor skillnad på läsning mellan lärare med respektive utan lärarexamen. Nästan dubbelt så många lärare utan examen uppger att de aldrig läser skönlitterära böcker jämfört med dem som har en lärarutbildning, 13 respektive 7 procent.

Samtidigt som fler yngre lärare inte läser skönlitteratur så blir eleverna allt sämre läsare. Enligt den internationella studien Pirls har svenska fjärdeklassares läsförmåga försämrats vid varje mättillfälle sedan starten 2001. Sverige har tillsammans med Bulgarien överlägset störst försämring av elevernas läsförståelse bland samtliga 49 deltagande länder.

Det har enligt Pirls också blivit mindre vanligt att svenska lärare använder skönlitteratur i undervisningen och andelen svenska lärare som läser barnböcker som ett led i sin kompetensutveckling är betydligt lägre än genomsnittet.

Detta gör Gunilla Molloy konfunderad.

– Om de inte sätter sig in i nyutkommen skönlitteratur, vad gör de i stället? Lärare bör absolut lägga en del av sin förtroendetid på att läsa ny barn- och ungdomslitteratur.

Hon hävdar att skönlitteratur kan användas i alla skolämnen.

– I SO kan man prata om hur en kommun styrs utifrån »Emil i Lönneberga«. Och både »Godnatt Mister Tom« och »Mio min Mio« innehåller existentiella frågor som kan diskuteras i religionsundervisningen till exempel. 

Hur använder du skönlitteratur i undervisningen?

Ingela Grönstedt Arvidsson, lärare i engelska och svenska, folkhögskolan Hvilan, Åkarp.

Jag använder uteslutande skönlitteratur som kurslitteratur. Vi läser tyst, vi läser högt, vi lyssnar på texten, skriver om den och pratar om den. Utifrån texten tar vi upp olika språkliga aspekter, lyfter teman och knyter an till kultur, samhällsliv och historia.

– Det är absolut nödvändigt för lärare att själva vara läsare. Hur ska man kunna visa någon vägen in i böckernas värld om man själv inte är hemmastadd där? 

 

Thomas Nilsson, förskollärare, Abborrens förskola, Lidingö.

– Jag brukar återberätta böcker utantill, gärna i skogen runt en eld och med frukt. Läsning är viktigt för att väcka barnens nyfikenhet för skriftspråket, att de ska förstå att krumelurerna faktiskt betyder något.

En del böcker använder jag för att barnen själva ska bli intresserade av att »läsa« eller återberätta för varandra. Men också för att skapa en mysig stund i soffan med gemenskap och värme. 

 

Andreas Psarras, SO-lärare, Internationella kunskapsgymnasiet, Stockholm.

– Vi diskuterar ofta valda delar och kända citat från romaner som knyter an till mina ämnen. Senast läste vi »Berättelsen om Pi« när vi arbetade tematiskt i ämnena svenska och religion. Boken tar upp moralfilosofiska frågor och i religionen får eleverna diskutera de etiska dilemman som huvudpersonen ställs inför.

– Ett annat exempel är »Allt går sönder« som skildrar kolonialismens konsekvenser för Afrika, som jag använder i historieundervisningen. 

Så mycket läser lärare

För alla lärare blev svaret på frågan hur många böcker de läst det senaste året:

0 (8 procent)
1–2 (17 procent)
3–6 (27 procent)
7–15 (27 procent)
16–25 (9 procent)
Över 25 (12 procent)

Källor: Skop/Lärarnas tidning

 

Så gjorde vi

Mätinstitutet Skop har på uppdrag av Lärarnas tidning intervjuat över 1 000 medlemmar i Lärarförbundet om deras läsvanor. Frågan som ställdes var hur många skönlitterära böcker de har läst under det senaste året.

 

Här är lärarnas bästa barnböcker

Tre älskade moderna klassiker. Det är vinnarna av Lärarnas tidnings tävling »Lärarnas bästa barnbok«.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Lästid

Bibliotekarier har inte lästid heller. Jo, i viss mån dvs förberedelsetid för bokprat och t ex möjlighet för skolbibliotekarier att kompa ut någon vecka under sommaren för den tid man läser på fritiden. Men som bibliotekarie måste jag hålla mig ajour med olika typer av litteratur, fack- och skön, vuxen, barn och ungdom. Vi har en informationsdisk där vi möter gammal som ung, man som kvinna och gärna ska komma med tips på läsvärda böcker. Naturligtvis kan man inte läsa allt, det blir ett urval och man får hålla sig ajour t ex genom recensioner/artiklar i DN, SvD,Vi läser, Opsis kalopsis, Litteraturmagazinet på webben osv.
För övrigt håller jag med en tidigare kommentar att det bör finnas ett skolbibliotek på din skola med kompetent personal som även kan tipsa pedagogerna om läsvärda böcker.

Pretto...

Jag är så trött på denna typ av onyanserade inlägg från docenter och professorer som inte skulle klara sig en dag i en helt vanlig högstadieskola.

Jag är yrkesverksam lärare sedan fyra år tillbaka.

När jag började min karriär som lärare var jag en helt annan människa och tänka sig; jag läste till och med böcker! Nu förtiden kommer jag hem som en levande död människa. Jag orkar inget mer än att lägga mig i soffan och låta TV:n betjäna mig med bilder och ljud som input. Jag orkar inte läsa så mycket som ett recept.

Ge mig en rimlig arbetsbörda så skall jag börja läsa igen.

Antagningen till lärarutbildning sätter sina spår...

Det är väl rätt klart att nivån på de antagna lärarstudenterna drastiskt har sjunkit på senare i år. Nästan alla som sökt
har kommit in och många kanske sökt just eftersom det varit lätt att komma in. Några resultat ser vi nu. Intresset för böcker och läsning är en fin mätare på hur väl man hänger ed i sin tid och hur kulturellt intresserad man är.

Antagningen till lärarutbildning sätter sina spår...

Det är väl rätt klart att nivån på de antagna lärarstudenterna drastiskt har sjunkit på senare i år. Nästan alla som sökt
har kommit in och många kanske sökt just eftersom det varit lätt att komma in. Några resultat ser vi nu. Intresset för böcker och läsning är en fin mätare på hur väl man hänger ed i sin tid och hur kulturellt intresserad man är.

Och min åsikt i ämnet...

...svaret av mig nedan låter minst sagt sarkastiskt. Jag menar att det handlar om hur man prioriterar den tid man har och vill egentligen inte lägga någon värdering i själva läsandet - även om jag som svensklärare är övertygad om att skönlitteratur är en företeelse av många som berikar livet.

Egentligen retar det mig att media/andra tar sig rätten att uttala sig kring hur en yrkesgrupp ska disponera sin (arbets-/fri-) tid. Som språklärare är läsning av skönlitteratur en självklarhet, men att t.ex. den unga, nyexade idrottsläraren ska ha dåligt samvete över att inte prioritera läsning, som kanske istället väljer att lägga fokus på en god fysisk (och psykisk) hälsa. Eller SO-läraren som läser flera dagstidningar, bloggar, Twitter, etc för att hålla koll på läget världen över... (Dessa två punkter prioriterar INTE jag, exempelvis).

Jesper (nedan) har ju på sätt och vis rätt i att det i vår tjänst INTE finns lästid (och särskilt inte för oss nyexade som knegar som oxar). Jag som svensklärare läser både det jag ålägger eleverna att läsa och sådant som är mer av eget intresse för vuxna ögon. Inget av detta sker dock på arbetstid.

Jippie om min förtroendetid skulle räcka till för att uppfylla Molloys önskan:
"Lärare bör absolut lägga en del av sin förtroendetid på att läsa ny barn- och ungdomslitteratur."

I en undersökning om t.ex. hur pass bra förebilder lärare är när det gäller fysiskt välmående/antal timmars sömn/äta frukost/vara en sjukt pedagogisk förälder - så lär jag bli en av dem som forskarna i ämnet tycker missköter sitt yrke. Jag väljer att läsa och sova istället. Och planerar ett samtal med min chef.

Finns det någon mer

Finns det någon mer dokumentation kring undersökningen? Ställdes endast frågor om skönlitteratur? Hur ser könsfördelningen ut?

Svar:

Ja, frågorna gäller endast skönlitteratur. Av de drygt 1000 lärare som medverkade är 863 kvinnor och 139 män. Resultatet visar att kvinnor läser mer än män och att en betydligt större andel män än kvinnor inte läser alls, 17 respektive 7 procent.

/Niklas Arevik, reporter.

Arbetsbelastning

Det är väl inte alls konstigt att vi "yngre" lärare inte läser skönlitteratur? När ska vi hinna med det? Vi har en arbetsbelastning som gör att vi måste jobba långt över 50 timmar varje vecka för att inte bryta mot skollag och förordningar. Vi har en lön som gör att bokinköp hamnar långt ner på prioriteringslistan. Att skolan skulle köpa in litteratur vi skulle kunna läsa finns inte.
Att vi ska hinna gå på biblioteket finns inte på grund av arbetsbelastningen. När ska vi läsa?

Om det är viktigt att lärare läser ska det finnas arbetstid att läsa på.

tips!

Hej Jesper!

Om du som ny, yngre lärare har intresse av att läsa skönlitteratur så kan jag ge några tips för att göra det enklare eftersom jag själv är i samma sits:

* Läs på väg till/från jobbet eller lyssna på talbok. En del berättelser finns t.o.m. på P1 att ladda ner.

* Ta ansvar för din arbetstid och ta RAST varje dag då du sätter dig med en bok + valfri varm dryck i c:a 10-15 min. Kräver lite träning, men värt det. Jag har märkt att detta gör mig MER effektiv i arbetet, trots att jag liksom du har svårt att hålla 45-tim veckan på arbetsplatsen (exklusive läsning).

* Läs en stund innan du somnar (jag vet att en då generellt är aptrött som nyexad lärare, men med en bra, inte alltför krävande bok så borde det gå i alla fall en stund). Alt. talbok, men jobbigt att somna till för då slarvar en bort sig i storyn.

* När vi ändå är inne på typ av litteratur: passa på att läsa ungdomsböcker/barnböcker beroende på åldersgrupp du undervisar. De böckerna kräver inte mycket av själva läsningen, men ökar förhoppningsvis förståelsen för barn och unga, samt gör det lättare att skapa relationer till eleverna genom att prata litteratur. Och ja, det uppmuntrar ju såklart eleverna att läsa om du visar att "deras" litteratur är värd att läsa.

* Och så detta med din urusla lön: skolan bör ha ett bibliotek. Ta en av 10-minutersrasterna för att knata dit och låna. Annars borde svenskinstitutionen på skolan ha böcker. Alt. ladda ner gratis från biblioteket (biblioteket.se, kräver lånekort i Sthlms stad, vet tyvärr inte hur detta funkar i andra kommuner) till smartphone/surfplatta/dator om du har någon av de prylarna. Förhoppningsvis finns det ett bibliotek i den kommun där du bor. På bibliotekets hemsida kan du se vilka böcker som finns inne, öppettider, adress, m.m... Man kan ju även låna om på nätet, om du inte hinner läsa den/dem böckerna du lånat. Men såklart tar det tid att ta sig till ett bibliotek för att låna. Kanske för mycket för att prioritera det. Jag förstår det! När ska en hinna typ... städa och umgås med vänner?

* Apropå vänner: låna/köp/sno böcker av vänner/familj. Brukar vara en grej en gärna lånar ut. Toppen att få boktips på köpet!

* Sista tipset! OM ekonomin räcker till: beställ en pocket eller två på Bokus eller liknande. Kostar runt 40-50 kr och porto ingår ofta. Ju färre och tunnare du beställer, desto större sannolikhet att paketet går in i brevlådan = du slipper gå till posten. Men allt som oftast finns det ju postkontor på närmsta matbutik dessa dagar.

* Nä... HÄR är sista tipset:
Boka ett möte med din chef. Säg att du håller på att bli avintellektualiserad och varken har tid att ta del av nyhetsflödet, forskning kring yrket, aktuell debatt, sådant eleverna ser på tv/nätet/etc, eller ens skönlitteratur! Om inte chefen hjälper dig med att strukturera upp arbetstiden så tycker jag du ska vända dig till facket - för att inte gå in i väggen och glömma sig själv.

Tack för ordet!

Mvh, nyexad, 28 år, försöker läsa så mycket jag kan, behöver däremot tips på hur man hinner träna (väntar på en undersökning kring lärarnas hälsovanor).

Annons

Fler nyheter