Foto: Marc Femenia

Prova att säga följande mening på felfri engelska: »Svenskan är absolut ett mycket intresseväckande språk.«
Gick det bra? Kinesiskan Man Lui Chan säger den spontant på oklanderlig svenska efter fem månader i landet, varav tre med sfi-undervisning, och har redan flyttats upp till den mest avancerade D-kursen.

Sfi-byggnaden ligger en bit utanför Åkersberga i Österåkers kommun. Man Lui Chan tar bussen från centrum fyra dagar i veckan. Hon har kunskaper i språkteori som ligger på svensk universitetsnivå, trots att hon bara har motsvarande gymnasieutbildning med sig från staden Zhuhai, en kort båttur från Hong Kong. För 30 år sedan var Zhuhai en liten fiskeby, i dag: 1,5 miljoner invånare. Efter att ha träffat en svensk man via gemensamma bekanta i Shanghai flyttade hon hit. Hon har pluggat svensk grammatik hela sommaren. Lärarna beskriver henne som en stjärnelev, något som hon själv inte vill kännas vid.

— Jag har fortfarande svårt att tala svenska, jag har lättare för grammatiken. Mitt mål är att så snabbt som möjligt hitta ett bra jobb och träffa nya svenska vänner, säger Man Lui Chan.

Om hennes snabba framsteg beror på skickliga lärare, studiebegåvning, flit eller en kombination av alltihop är oklart. Men om alla elever vore som Man Lui Chan skulle de galant klara de nya krav på sfi-eleverna som regeringens utredare föreslår: Bli klar inom två år eller tvingas sluta.

Foto: Marc FemeniaDet är bara ett problem. Alla elever är inte som Man Lui Chan, lika lite som alla knattespelare i IFK Österåker är blivande Zlatan Ibrahimovic. För vissa elever blir i dag dagen då de för första gången slår sig ned i en skolbänk. Vissa har aldrig sett det latinska alfabetet. Några lider av fruktansvärda krigstrauman, andra måste sköta flera olika jobb parallellt eller ta hand om småbarn samtidigt som de förväntas nöta svenska glosor.

— En man i min grupp har fyra olika jobb. Det är klart att det blir svårt att hinna komma hit då. Därför är vi flexibla och ordnar kvällskurser, berättar sfi-läraren AnnCharlotte Forsell, som tar en kopp kaffe i personalrummet mellan två pass. Kollegerna nickar instämmande.

Trots att de sex sfi-lärarna har ferietjänst så ordnar de kurser på kvällar och skollov. Detta genom att turas om att ta de obekväma passen.

— Vi är så jäkla flexibla, säger Birgitta Göpel.

— Och utbildade, lägger AnnCharlotte Forsell till.

— Och duktiga, avslutar Anna-Karin Jansson meningen.

Att sfi-lärarna på komvux i Österåker är ett yrkesstolt och samspelt gäng är utom tvivel.

Foto: Marc Femenia

Birgitta Göpel är precis klar med det första passet för de nyanlända eleverna. Och frågan som nog de flesta som inte är sfi-lärare ställer sig är: Hur talar man med och undervisar en grupp elever som inte kan ett enda ord svenska?

— Man använder kroppen, svarar Birgitta Göpel som om det vore den självklaraste ­saken i världen.

Hon säger så lugnt hon kan och demonstrerar med hela ansiktet hur hon gjorde inför klassen: »Jag heter Birgitta, vad heter du?« Så ska eleverna en och en ställa sig upp och svara på svenska.

— När de svarat applåderar jag och sedan skickar jag hem dem. Det är ungefär vad man orkar med första dagen. Vanligtvis tar det en termin innan man börjar kunna kommunicera, men det är väldigt individuellt.

Lärarna är kluvna till utredningens förslag om en gemensam tidsgräns på två år för alla.

— Våra elever är alltifrån analfabeter och traumatiserade flyktingar till högutbildade akademiker med svenskar i familjen. Därför är det svårt att ha samma krav på alla. Samtidigt är två år ganska lång tid. Har man inte lärt sig efter det kanske man inte har så goda utsikter om jag ska vara ärlig, säger Anna-Karin Jansson.

Birgitta Göpel började som sfi-lärare redan på 1970-talet. Och ett stort problem om man jämför med hur det såg ut då är den förändrade arbetsmarknaden, menar hon.

— Då fanns det lagerarbeten och monteringsarbeten, nyanlända kom in på arbetsmarknaden direkt. Och de klarade sig alldeles utmärkt med den lilla svenska de kunde.

Nu förväntas eleverna kunna skriva en akademisk uppsats eller en argumenterande text innan de ens kan komma i fråga för ett jobb.

— Efter två år med sfi är det bättre att sätta dem i arbete. I stället skickar arbetsförmedlingen tillbaka dem hit för att de kan för dålig svenska. Men många kommer inte längre. Så vad ska de göra här? Vi är ingen social verksamhet, vi är en skola, säger Birgitta Göpel med eftertryck.

Även AnnCharlotte Forsell anser att det finns fördelar med en tvåårsgräns.

— Det skulle ge en extra motivation att bli klar snabbt. I Sverige har vi varit för loja med att ställa motkrav på eleverna. Och efter två års svenskstudier är det bättre att de börjar lära sig ett yrke.

Däremot menar hon att gränsen inte kan gälla alla. Som exempel nämner hon flyktingar med krigstrauman.

— Men det är en mycket svår fråga. För samtidigt är det ju stigmatiserande att peka ut vissa grupper som inte förväntas klara sina studier.

De vanligaste modersmålen på sfi i Österåker är spanska, thailändska och arabiska. Eleverna läser tre olika spår, beroende på förkunskaper. De nyanlända på spår 1 har en egen grupp, men på grund av resursbrist läser spår 2 och 3 gemensamt.

De som blir klara snabbt kan ansöka om sfi-bonus, något som regeringen införde för ett par år sedan. På frågan om vad de anser om den svarar Birgitta Göpel för alla när hon säger: »Den är skit.«

— Det är ingen morot över huvud taget ­eftersom de som bäst skulle behöva den aldrig kommer i närheten av att få den. Det är helt förfelat. Och att utgå ifrån att eleverna inte är motiverade är bara galet, säger Anna-Karin Jansson.

Här får hon stöd av Inger Lindberg, forskare och professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet.

— Jag reagerar starkt emot undertonen i dessa åtgärder, som bonus och tidsbegränsning, att eleverna inte lägger manken till utan morot och piska. Det finns inget som styrker att sfi-eleverna inte gör så gott de kan.

I stället vill Inger Lindberg att politikerna lägger fokus på det hon anser är de verkliga problemen inom sfi.

— Regeringens utredare som avlöser varandra på löpande band tittar inte på det som är mest intressant. Exempelvis lärarnas kompetens, utbildningens innehåll och arbetssätt. Det är en mycket, mycket ojämn kvalitet på sfi-undervisningen, som dessutom i för liten utsträckning riktar sig mot behov och arbetsliv, säger hon.

— I sommar jag har varit i Gröna Lund och Kolmården. Sedan jag har varit med family på en cruise till Åland och på en trädgårdsfest.

»Kryssning«, rättar AnnCharlotte Forsell.

Filippinskan Mercedita Batoctoys sommarberättelse har några felaktigt placerade subjekt och enstaka engelska ord där svenskan tryter. I övrigt skulle den kunna komma från vilken svensk tjugoåring som helst. Förutom förstås att hon applåderar sig själv efteråt. För dessa elever är jantelag ett okänt begrepp, i dubbel bemärkelse.

Foto: Marc FemeniaI samtliga klassrum råder en lugn men intensiv koncentration. Välvilligt inställda, flitigt antecknande elever. Det är svårt att se att de skulle vara i behov av vare sig piska eller morot. Däremot har de, som alla elever, olika grundförutsättningar som inte bara beror på utbildningsbakgrund.

— Att man har en lång universitets-utbildning garanterar inte att man är bra på att lära sig språk, säger Anna-Karin Jansson.

Wessam Alwan från Bagdad är ett varmt leende exempel på detta. Han är också en av dem som drabbas vid en tvåårsgräns för sfi-studier. Efter tre år i Sverige, varav två med sfi, har han fortfarande svårt med svenskan.

I bagaget från Irak hade han med sig tre barn, en fyraårig universitetsutbildning i internationella relationer och statsvetenskap samt en fruktansvärd tragedi.

Sonen Ali går i femte klass och har fortfarande sommarlov. Han har följt med pappa till skolan. Wessam Alwan lyser av stolthet över att Ali är så duktig på svenska. Pojken hjälper till att tolka det Wessam Alwan säger.

— Vi kom till Sverige för tre år sedan, efter bomben. Jag fick jobb på Iraks ambassad i Stockholm.

Fram till den 18 augusti 2009 arbetade han vid utrikesdepartementet i Bagdad tillsammans med sin fru. Men den dagen förändrades Wessam Alwans liv för alltid. Minst sex bilbomber detonerades simultant utanför departementet. Över 500 människor skadades och 95 dödades. En av dem var Wessam Alwans fru, Alis och hans två syskons mor.

Wessam Alwan fick jobb på Iraks ambassad i Stockholm och flyttade hit med sina tre barn. Efter ett år hoppade han av och sökte asyl i Sverige.

— Jag vill ha trygghet för mina barn och mig själv. Sverige är ett mycket, mycket bra land med demokrati och jämlikhet. Jag vill leva här och få ett jobb. Och vara med mina barn. Åker jag tillbaka till Irak så dör jag.

Wessam Alwan ber upprepade gånger om ursäkt för att han inte talar bättre svenska. Han har inte klarat det på två år och behöver mer stöd än det den nya utredningen föreslår att han ska ha rätt till. Men en sak är säker. Det är inte motivationen han behöver hjälp med.

Kraftig ökning av sfi-elever

2011 deltog nästan 103 000 elever i sfi, vilket är en fördubbling sedan 2005.
Majoriteten av eleverna är kvinnor och närmare en femtedel har arabiska som modersmål. Andra vanliga modersmål är somaliska, thailändska och polska.
Fyra av tio elever i sfi har som mest en utbildning motsvarande den svenska grundskolan.
Bland elever som påbörjade studier i sfi under 2008 hade mer än var tredje inte fått något betyg tre år senare.

Källor samtliga faktarutor: Skolverket och utbildningsdepartementet


Få behöriga

Sfi är den skolform som har lägst andel behöriga lärare.
74,5 procent av sfi-lärarna har pedagogisk högskoleexamen; i grundskolan är motsvarande siffra 87 procent.
För att bli legitimerad sfi-lärare krävs en lärarexamen som omfattar svenska som andraspråk alternativt en lärarutbildning kompletterad med en termins studier i ämnet.
Sedan 2010 finns det en särskild utbildning för sfi-lärare vid Stockholms universitet.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter