Diagnoser har blivit allt viktigare
Diagnoser som damp och adhd har blivit allt viktigare för att förklara elevers problem med inlärning och beteende. Det visar Bo-Lennart Ekström i sin avhandling Kontroversen om damp som läggs fram vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
– De neuropsykiatriska diagnoserna tillmäts idag högre status och förklaringsvärde än de pedagogiska teorierna när det gäller att förklara vad som ligger bakom elevers problem, säger Bo-Lennart Ekström.
Sedan 2007 har antalet diagnoser av adhd och uppmärksamhetsstörning uppskattningsvis mer än fördubblats i Sverige. Idag är damp ersatt av Development Coordination Disorder (DCD).
Kring år 2000 pågick en medicinsk kontrovers som innebar att diagnosen damp ifrågasattes. Den debatten kom också till slut att beröra pedagoger och sociologer.
– Den kan betecknas som en av det svenska samhällets mest framträdande vetenskapsbaserade kontroverser i modern tid.
Bo-Lennart Ekström har analyserat närmare 200 artiklar från Dagens Medicin och Läkartidningen, 1996-2006. Han har undersökt den bild av skolan som framträder i det specifikt medicinska perspektivet och hur medicinskt professionella i medierna formulerar pedagogisk praktik och teori utifrån sina perspektiv.
Skriv ut
Nedmonteringen av skolbarnsomsorgen är en av huvudorsakerna till att diagnosticeringarna ökar.
Istället för att lägga pengar och resurser på att skapa goda möjligheter för barnen i unga år, så väljer man att försöka medicinera bort symptomen.
Den alarmerande situationen som råder på landets fritidshem har skolverk och skolinspektionen för döva öron påpekat i årtionden.
Fritidshemmen har en central roll för att skapa goda relationer och förtroende för vuxenvärlden. Ofta så är det precis här det brister för diagnosbarnen.
Hur fritidshemmen försämras kan man läsa på Barnverkets hemsida som sammanställt statistiskt hur illa det är.
http://www.barnverket.nu/?page_id=478
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
