Regeringen: Uppsatser kvar i nationella proven

Från Lärarnas tidning 2012-08-31 13:32

Rättningarna av de nationella proven får ny kritik. Skolinspektionen rekommenderar att uppsatsdelarna slopas. Men utbildningsdepartementet vill inte ta bort dem.

Utbildningsdepartementet står fast vid att uppsatsdelarna ska vara kvar i de nationella proven. Det gör departementet trots att Skolinpektionen på nytt föreslår att de ska lyftas ut eftersom lärarnas och omrättarnas bedömningar skiljer sig så mycket åt.

Tredje årgången omrättning av nationella prov visar i stort samma resultat som tidigare årgångar. Lärare sätter ofta högre betyg än inspektionens omrättare på uppsats- och längre textprov. Skillnaderna är störst i svenska och svenska som andraspråk, mindre i engelska. Skillnaderna är störst för de högre betygen. Det är också stor skillnad mellan skolor.

— Vi står fast vid vår uppfattning eftersom uppsatsdelarna är så viktiga inslag i läroplanen och undervisningen, säger Bertil Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet.

Däremot kan anvisningarna till hur proven ska rättas göras tydligare, lärare fortbildas i provbedömning och kommuner och fristående skolor satsa mer på att få lärare att sambedöma proven.

— Sambedömning har gett goda effekter där man gjort det. Men det är klart att det är mer tidskrävande.

Däremot ställer sig Bertil Östergren tveksam till att bara lärare som inte själva har eleverna ska rätta proven.
— En uppgift som de nationella proven har är att ge lärarna information om de egna elevernas kunskaper.

I rapporten lyfts också fram att fristående skolor ger högre provbetyg än kommunala skolor.

Är det okej?
— Det är klart att det är oroväckande oavsett vilken skolform som gör det. Men urvalet fristående skolor är litet i undersökningen. Skulle det visa sig vara en bestående tendens är det självklart oacceptabelt, säger Bertil Östberg.

Rapporten visar också att vissa grupper elever missgynnas i betygssättningen av proven trots likvärdiga resultat. I nian missgynnas pojkar med utländsk bakgrund som är födda sent på året, går i en kommunal skola och har en icke högutbildad mamma, medan elever ur motsatta grupper gynnas. Det verkar som att socio-ekonomisk bakgrund har stor betydelse. Hur ska man se på det?

— Det här är viktig kunskap som kommer fram även om forskning tidigare visat att det är så. Det här behöver diskuteras ute på skolorna.

Motsatt förhållande gäller för proven i femman och trean. Elever med sämre socio-ekonomiska förutsättningar får bättre resultat än vad omrättarnas bedömning säger.

— Risken med detta är att man missar elever som behöver tidigt stöd.

Bertil Östergren säger också att omrättningens inriktning kan komma att ändras.

— Vi vill ha ett större urval av prov från skolorna och gärna från flera skolor, eftersom det har visat sig att den typen av granskning ger ett bättre underlag och gör det lättare för skolorna att göra något åt sina bedömarproblem.

Däremot kommer eventuellt omrättningen av treans prov att minska eftersom man inte har samma problem med olika bedömningar där.

Fakta omrättning

  • Omrättningen ska stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet.
  • Denna omrättning är den tredje av totalt tre. De tidigare har gjorts 2010 och 2011. Totalt har cirka 94 000 nationella prov från cirka 1 800 skolor omrättats.
  • Den senaste omgången omfattar 29 700 prov hämtade från 452 grundskolor och gymnasieskolor runt om i landet, fristående och kommunala, och genomfördes vårterminen 2011.
  • Omgången omfattar proven i årskurs 9 och gymnasieskolan i ämnena matematik, svenska, engelska och naturorienterade ämnen.
  • Omrättningen har gjorts av 150-200 kontrakterade lärare som har relevant lärarexamen och utbildning för att undervisa i det ämne och den årskurs som de rättat prov i.
  • Inför omrättningen har ursprungsrättarens anteckningar tagits bort.
  • Resultatet redovisas som avvikelser i bedömningarna mellan den lärare som ursprungligen rättade provet och den som för Skolinspektionens räkning rättat samma prov i de fall där bedömningarna skilt sig åt med minst ett betygssteg.
  • Skolinspektionen gör ingen värdering av om ursprungsrättarens bedömning är riktig eller felaktig.

Källa: Skolinspektionen

Skolinspektionens kritik i korthet

  • Nationella prov med uppsatsskrivning stöder inte likvärdig betygssättning. Den fria formen i uppsatsskrivning ger lärare stort bedömningsutrymme. Risken är stor att två lärare bedömer samma elevuppsats olika.
  • Elevens prestation motsvarar oftast ett lägre provbetyg än vad ursprungsrättaren bedömt. Även det omvända förekommer, men inte lika ofta. Skillnaderna är vanligast när det gäller höga provbetyg.

Skolinspektionens rapport (pdf)

Resultatbilaga (pdf).

Fler artiklar om

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter