Foto: Maja BrandI det spartanskt inredda rummet under taket i riksdagens östra hus pryds väggarna av en anslagstavla med antikärnkraftsmärken på olika språk, tvillingarnas första sparkdräkter bakom glas och ram och en amerikansk flagga.

Jonas Sjöstedt beskriver sig som en grön feministisk reformsocialist. Han ser snäll ut, kallpratar inte i onödan och verkar nästan blyg. Men orden och skärpan bryter fram när vi börjar prata om Skolverkets rapport »Likvärdig utbildning i svensk grundskola« och forskningsprojektet »Den svenska skolans nya geografi«. Båda drar slutsatsen att det fria skolvalet minskat likvärdigheten. Framför allt i storstadsområdena har vi fått skolor med högpresterare och flickor å ena sidan, pojkar och lågpresterare å den andra.

Varför vill inte Vänsterpartiet att folk ska få välja skola åt sina barn?

— Vi tycker att det finns ett egenvärde i att skolan är en mötesplats för elever med olika ekonomisk bakgrund, med olika utbildningsnivå på föräldrarna och svensk respektive utländsk bakgrund. Därför ska det normala vara att man går i den skola som ligger närmast ens bostad. Ett barn som har särskilda behov eller som absolut vill gå en speciell inriktning måste dock kunna söka sig någon annanstans.

Så ni vill avskaffa det fria skolvalet?

— Ja, vi är emot det som det ser ut i dag. Hela synen att man gick i skolan i kvarteret och förväntade sig att den skulle vara bra är uppbruten till följd av skolval, privatiseringar och ökande kvalitetsskillnader. Lite grann är vi på väg mot hur det är i USA, där jag bodde i några år.

Men vad säger du till valfrihetens försvarare som anser att skolvalet är en möjlighet att bryta boendesegregationens grepp?

— De kan naturligtvis ha rätt på individnivå ibland, det bestrider jag inte. Men vi har ansvar för utbildningen som ett system och där visar forskningen att de har fel. Den huvudsakliga trenden är att elever från priviligierade hem väljer bort andra elever som klasskamrater, och det är motsatsen till att bryta upp social segregering.

— Dessutom pekar forskningen på att elevblandning gör att de bättre drar med de svagare vilket leder till högre kunskaper generellt.

Det är du själv ett exempel på?

— Ja, jag var en väldigt medioker elev, hade dyslexi och fick göra speciella test för att man skulle avgöra om jag skulle gå i särskola eller vanlig skola. Det blev vanlig och när jag var nio lossnade det och jag lärde mig läsa. Jag tror att det var bra för mig att gå i en klass där det både fanns de som hade svårigheter och de som var jätteframåt som jag kunde inspireras av.

Många hävdar att föräldrar har vant sig vid att välja och att det därför inte går att backa utvecklingen. Vad tänker du om det?

— Jag förstår logiken, det handlar ju om ens roll som förälder och även jag har trycket på mig att se till att mitt barn hamnar i en bra förskola och skola. Ju längre det fria skolvalet pågår, desto mer präglas vi av det här sättet att tänka.

— Man ska också veta att det finns mycket stora kommersiella intressen i branschen. Det är klart att riskkapitalbolagen sänder ut sina anhängare för att argumentera för sin sak.

Ni var med och genomdrev kommunaliseringen. Nu vill ni återförstatliga skolan. Hur då?

— Vi är inte exakt säkra på hur det ska gå till, det ska vi fundera på väldigt noga. Men det handlar om finansieringen och ansvaret för kvaliteten.

Är det verkligen någon garanti för höjd kvalitet att staten går in?

— Näe, men ett möjligt verktyg. Man kan skaffa ett fastare grepp om resursfrågor och personalpolitik, fördela utbildningsplatser och sånt.

Enligt Lärarförbundet skulle ett återförstatligande bli väldigt dyrt och ta mycket tid och kraft i anspråk. Vad säger du om det?

— Jag kan förstå att det finns en trötthet på stora skolreformer men vi måste få instrument för att garantera likvärdigheten. Detta ska göras långsiktigt, väl genomtänkt och i dialog med fackliga organisationer. Det ska inte bli som med lärarlegitimationen som trummats igenom så snabbt att det inte funkar som det var tänkt.

Ni är ensamma om att helt vilja förbjuda vinster i den skattefinansierade skolan. Hur ska ett förbud se ut?

— Vi tittar på flera modeller, bland annat Norges. Man kan till exempel lagstifta om att en skola inte får skolpengen om den har vinstuttag. Det drabbar framför allt stora skolkoncerner. Väljer de att vara kvar och återinvestera alla pengar får de göra det. Men sannolikt kommer de inte att vara så intresserade av detta och många skolor återgår då till kommunen/staten.

Så det är inte så att friskolor ska förbjudas helt och hållet?

— Nej, de som driver skolor för att de har en pedagogisk idé, personalkooperativ och bya-skolor kommer inte att beröras av detta.

Men hur ska ni kunna enas med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som anser att det räcker att villkora vinstuttagen med kvalitet och skrivningar om att vinst inte får vara syftet med verksamheten?

— Vi vet att det finns en debatt inom S och MP och jag är övertygad om att vår åsikt har gehör långt utanför vårt parti, till och med på den borgerliga sidan. Vi kommer att göra vinstförbud i välfärden till en valfråga och ju starkare vi blir desto större chans har vi att driva igenom det.

Vad anser du om lärarfackens krav på att lärarnas löner måste upp i förhållande till andra gruppers?

— Jag ställer upp på det resonemanget. En orsak till att vi ger lite mer till skolan är att vi tycker det är viktigt med bra och motiverade lärare. Det är rimligt att de får mer betalt.

Men tycker Vänsterpartiet verkligen att lärare är värda mer än exempelvis Kommunals barnskötare?

— Man kan säga så här: stora grupper, framför allt bland kvinnodominerade yrken, släpar efter — sjuksköterskor, undersköterskor, bibliotekarier och lärare. Man kan se det som en feministisk fråga där lärarna är en grupp, men inte den enda.

Vänsterpartiet vill …

  • ta bort alla graderade betyg och ersätta dem med ett intyg/omdöme i slutet av årskurs nio.
  • ge kommunerna ett veto vid etablering av nya friskolor.
  • låta eleverna påverka de beslut som skolan fattar.

I höst börjar partiet revidera sitt utbildningspolitiska program. I det nya programmet, som ska vara klart i god tid före nästa val, ska man presentera hur ett återförstatligande av skolan ska gå till och hur ett vinstförbud ska se ut.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter