Dags att ta ett första steg

Om en yrkesgrupp ska lyftas extra lönemässigt, vilken grupp väljer du då? Den frågan fick ett urval svenskar av undersökningsföretaget Novus på uppdrag av Lärarförbundet. Närmare hälften av svenska folket, ­
46 procent, satte lärare som nummer ett.
  Svenskarna anser att lärarlönerna är för låga och att det gör att färre vill bli lärare. Man ser att skickliga lärare överväger att lämna yrket för andra karriärer där ett bra arbete lönar sig. Man inser att svenska elever kan hamna på efterkälken i det globala kunskapsracet. Har vi inte bra lärare hjälper inte andra skolreformer. Detta måste också landets kommunpolitiker, motpart i kommande löneförhandlingar, inse.

Lärarförbundets viktigaste utgångspunkt är att lärarlönerna hänger tätt ihop med Sveriges konkurrenskraft. Yrkets status har urholkats i decennier. Och det är lönenivån som är huvudproblemet. Lärarförbundet kräver att lärarlönerna höjs med 10 000 ­kronor i månaden. Det är avgörande för att höja läraryrkets status. Den här avtalsrörelsen måste ta tydliga steg på vägen.
  Forskning om läraryrkets status visar att den har sjunkit jämfört med andra yrken sedan de första mätningarna gjordes i slutet av 1950-talet.
  I dag ligger läraryrket i mittfältet eller ­under när 2 000 svenskar rangordnar 100 ­olika yrken. I toppen finns ambassadör, ­läkare, advokat och pilot. Alla tycker att ­lärare borde ha högre status än i dag.
  Den låga statusen märks också i sjunkande söktryck till lärarutbildningen. Höstterminen 2011 sökte 13 119 personer till lärarutbildningen, en minskning med 18 procent på ett år. Det innebär endast 1,2 sökande per plats. På många utbildningar gapar platserna ­tomma. Utbildningar ställs in.
  Läkarutbildningen har i dag 20 sökande per plats. Att så få unga människor i dag väljer lärarutbildningen är djupt allvarligt.

Det är låg status och orimligt låga löner som avskräcker från läraryrket, det visar egna och andras undersökningar. De unga ser ett felbetalt och pressat yrke. De ser ett ohållbart lärarliv. Vill vi höja resultaten och locka till yrket måste lärare också sluta tvingas göra mer av allt och ges chans att prioritera undervisning och kvalitet.
  Det är förstås viktigt att samhällets löneökningar ryms inom det samhällsekonomiskt rimliga. Nu finns ett tydligt märke i det nyss tecknade industriavtalet. Inom ramen för märket och samhällsekonomin är den ­obefintliga kön till läraryrket en av samhällets stora utmaningar.
  Det är ett problem för hela samhället att så få vill bli lärare. Det har industrins parter själva konstaterat. Det har de väldigt rätt i.

Sveriges kommunpolitiker, vår motpart i förhandlingarna, måste anta denna utmaning. Utan rejält höjd lön — ingen statushöjning av yrket. Utan statushöjning fortsätter kommunerna att missa många av framtidens lärare.
  Många tusen duktiga lärare som redan i dag gör stordåd i skolan kommer att lämna. Tusentals elever lämnas i sticket och fortsätter gå ut grundskolan utan nödvändiga kunskaper. Nu krävs ett tydligt steg mot 10 000 kronor mer.