Segt i starten för Lärarlyftet 2

Lärarlyftet 2 drar igång i vår och ska ge utbildade lärare behörighet i ämnen de undervisar men inte har tillräcklig utbildning i. Skolverket har fått in 1400 anmälningar vilket är 800 färre än förra året.

Enligt Mikaela Zelmerlöw, projektledare på Skolverket, är det inte förvånande med tanke på de förutsättningar kommuner och friskolor har haft.

– De har haft kort tid att planera och vi vet att de inte är klara med sina behovskartläggningar än. Därför har vi medvetet dragit igång i begränsad utsträckning, säger hon.

För att få veta vilka kurser som behövs till hösten har Skolverket nu skickat ut en enkät till samtliga huvudmän med frågor om deras behov och intresse av att delta i Lärarlyftet.

Staten betalar inte längre någon lön till de studerande lärarna. Istället ska kommuner och friskolor få ett stimulansbidrag.

– Det är mindre pengar än tidigare och det påverkar nog intresset för att delta, säger Mikaela Zelmerlöw.

Kommunernas friutrymme att bestämma över stimulansbidraget och lärarnas tid har däremot ökat. I Lärarlyftet 1 fick arbete och studier tillsammans inte överskrida 100 procent. Det fanns också en gräns för hur mycket varje lärare fick läsa in – 30 högskolepoäng för tidigarelärare och 45 för senarelärare. Nu ställer staten inga sådana villkor.

En del huvudmän talar om att använda stimulansbidraget till ett ge läraren en mindre ersättning under studierna, andra kanske låter läraren arbeta 75 procent och studera på halvfart.

– Kommunerna kan också lösa behörigheten genom att omorganisera och nyrekrytera. Vi hör att de planerar på olika sätt. Det handlar också om lärarnas vilja att fortbilda sig, säger Mikaela Zelmerlöw.