Pojkar missgynnas allt mer i betygsättningen

Från Lärarnas tidning 2011-12-04 09:57

Grafik: Ylva Karlsson, Källa: LT, Skolverket.

Betydligt fler flickor än pojkar får högre slutbetyg än resultat på de nationella proven. Och skillnaderna ökar.

Pojkar missgynnas allt mer i betygsättningen när man jämför med resultatet på de nationella proven. I samtliga jämförbara ämnen får betydligt fler flickor än pojkar i år 9 MVG i slutbetyg trots att de inte fått det på det nationella provet. Det visar statistik som Lärarnas tidning har tagit fram från Skolverket.

Nationella prov ges i sex ämnen: svenska, engelska, matematik, fysik, biologi och kemi. I genomsnitt får 67 procent fler flickor MVG i slutbetyg än som får det på de nationella proven. Motsvarande siffra för pojkarna är 42 procent. Det är en skillnad på 25 procentenheter. När Lärarnas tidning i februari i år gjorde en liknande undersökning av förra årets prov och betygsresultat var diskrepansen något mindre, 17 procentenheter.

Störst är avvikelsen i ämnena fysik och biologi. Där skiljer det hela 44 procentenheter mellan hur många flickor respektive pojkar som höjer sitt betyg jämfört med provresultatet.
Trots att fler pojkar än flickor får högsta betyg på det nationella provet i fysik så är förhållandet det motsatta när det kommer till slutbetyg. 71 procent av flickorna som fick MVG i ämnet fysik hade fått ett lägre betyg på provet. Motsvarande siffra för pojkarna är 27 procent.

Även om de nationella proven inte visar hela bilden av en elevs kunskaper så är det ändå en fingervisning om betygen. Skolinspektionen har av utbildningsminister Jan Björklund fått i uppdrag att särskilt granska de skolor som har för stor avvikelse mellan prov och slutbetyg.

Wolfgang Dietrich är undervisningsråd på Skolverkets enhet för prov och bedömning. Han är förvånad över Lärarnas tidnings resultat.
– Det är anmärkningsvärt att skillnaden ökar så pass mycket. Det har jag inte riktigt någon förklaring till. Självklart kan man hävda att lärarna väger in mycket annat än resultatet på de nationella proven, men då borde detta slå lika mycket uppåt som nedåt, sett över hela landet.

Han menar ändå att en förklaring skulle kunna vara att de delar som flickor presterat bättre på väger tyngre i slutbetygen än de delar som pojkarna presterar bättre på.
– När vi analyserar svar från nationella prov ser vi att flickor uppnår bättre resultat på uppgifter av utredande eller beskrivande karaktär. Detta förklarar dock inte den stora uppgången från förra året. Men det här är mycket intressant och absolut värt att titta närmare på, säger Wolfgang Dietrich.

Läs Lärarnas Tidnings artikel från februari 2011:

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
En gammal skillnad

Redan 1977 visades i en studie av Bergman och Stattin att flickor fick högre betyg än förväntat
(i relation till nationella prov) jämfört med pojker. Jag tror inte att de centrala skolmyndigheterna följt forskningen tillräckligt väl när man nu förklrar sig överraskad över samma sak, 44 år senare!

överraskad?

Nej, det gamla betygssystemet var inte mycket att hänga upp i granen, men dessvärre är det nya inte mycket bättre. Beakta allt jobb som lärarna tvingas lägga på något som i slutändan ger låg precision i det man vill mäta. Betygskriterierna och kunskapskraven är nationella skämt, designade av tomtar.

Annons

Fler nyheter