Korta ned sommarlovet

Från Lärarnas tidning 2011-12-01 15:46

Lärarna ska hinna med allt mer under undervisningstiden. Det är dags att förlänga skolåret, skriver kommunala företrädare.

Det långa sommarlovet i Sveriges skolor ter sig allt mer som en kvarleva från bondesamhällets behov av många händer vid sådd och skörd.

1842 var det var naturligt att läsåret anpassades till den dominerande näringens behov, i dag skapar det problem.

Ett skolår i Sverige innehåller 178 dagar, i Europa är medeltalet 186 dagar. För en elev som går tolv år i skolan, får medeleleven i Sverige 96 dagar mindre i skolan än medeleleven i Europa. Detta är mer än antalet skoldagar under en termin.

Särskilt efter tioårsåldern, då fritids inte längre är ett alternativ, skapar det långa sommarlovet många gånger också problem för föräldrarna. Även kommuner ska med stort besvär och relativt höga kostnader skapa mer eller mindre konstlade feriearbeten åt sysslolösa ungdomar.

Förutom detta utrustas skollokaler för stora summor men används genomsnittligen 17 procent av antalet timmar under ett år. Detta gäller för en gymnasieskola, siffran är högre för förskolan och lägre för grundskolan. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv borde dessa välutrustade lokaler användas i mycket större utsträckning.

Strävan efter att lärare ska ha semestertjänster med 40 timmars arbetsvecka och fem veckors betald semester ter sig en aning poänglöst om eleverna inte är i skolan när lärarna är det.

Elevernas garanterade undervisningstid, som är fastlagd, är endast en bråkdel av den tillgängliga tiden och har inte ändrats i takt med förändrat innehåll i läroplaner och kursplaner. Inom den garanterade undervisningstiden ska allt mer rymmas, men få saker tas bort. Detta innebär att den faktiska tiden för ämnesundervisning minskas.

Under många år har organisationer, arbetsgivare och fackföreningar haft synpunkter på avgångselevernas kunskaper i ämnen och deras förberedelse inför yrkeslivet.

Under senare år har det också förts fram att nya ämnen ska införas eller vissa av de befintliga ämnena utökas. Men ingen pratar om vad som ska tas bort eller minskas. Elevernas kunskaper påverkas inte i positiv riktning av att allt mer, av i och för sig viktiga kurser, ska föras in i den befintliga ramen.

Cirka 25 procent av varje årskull saknar ett slutbetyg från gymnasieskolan och detta måste betraktas som en oacceptabel nivå. I dag blir det också allt vanligare med olika typer av sommarskolor för att läsa upp betyg — det ter sig som om det både finns behov och intresse hos eleverna för detta.

Under någon eller några få veckor ska saker rättas till som eleven missat under skolåret. Det blir en positiv upplevelse för eleven, men i perspektivet »Att lära för livet« kan en längre tid behövas.

Förläng läsåret och förläng skoldagarna så kan lärarna arbeta längre med varje elev, för att både ge varje individ bra förutsättningar och slippa alla olika aktiviteter som samhället skapar under loven. Låt skolan gå i takt med det övriga samhällslivet.

Lägg inte på mer innehåll i kurserna utan använd den nya tiden till att genomföra alla viktiga saker som inte direkt finns i kursplanerna, men som efterfrågas för att eleverna ska bli anställningsbara i framtiden. 

Stig Henriksson

Kommunstyrelsens ordförande (V) Fagersta

 

Göran Wänglöf

Norra Västmanlands utbildningsförbund

Fler artiklar om

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Detta verkar ju va en jättebra ide!!!

Det är ju inte som att lärare har för mycket egentligen, jag menar en lärare som har maxad tjänst på 17,5 undervisningstimmar + lika många timmar i kurator-ansvar som ålagts oss som klassföreståndare + den rättningstid på 20h som blir resultatet av de 17,5 undervisningstimmarna + den otroligt kvalitativa lektionsplaneringstid som blir över att arbeta på. Detta är väl en synnerligen normal arbetstid?
Nej lärarna har det allt för bra! Lärarna har ju faktiskt möjlighet att ta hem arbetet under helgerna för att planera eller rätta då - för vi känner ju ett ansvar för de elever vi undervisar, "Så vi har ju faktiskt hela helgen på oss".
Nej lärarna har det för bra, för vi har ju faktiskt bara 5,5 års utbildning bakom oss med tillhörande studieskulder därför att vi brinner för vårt yrke och vill utbilda framtidens generation.
Nej lärarna har det för bra, speciellt de unga lärare som ännu inte har familj och som kan stanna kvar efter jobbet - och rätta. Värre är det för de äldre lärare som valt att skapa en familj utanför jobbet och som får missunna dessa på helger och kvällar för rättning och lektionsplanering - för visst vill man göra det bra för sina elever?
Nej lärare har det för bra, därför att vi faktiskt har en period på året att se fram emot, de knappa 8 veckor då vi laddar om batterierna för att klara ytterligare en termin av ångest, oro och tryck över bröstet av rädslan för att inte göra ett bra jobb för sina elever.
Nej lärarna har det för bra, eftersom de underbetalda lönerna matchas med det faktum att de faktiskt har en orättvist stor ledighet att se fram emot varje år - varför ska lärare ha en morot eller en form av positiv belöning, det frågar jag mig?

Att ta bort lärarnas sommarlov är antagligen den dummaste jävla ide jag stött på i den latrin av dåliga skolregleringar som kommunerna vanligtvis brukar komma ut med.
Att Stig Henriksson fullständigt saknar insikt i den pedagogiska verksamhet som skolan utgör är fullt förståeligt, annars kläcker man inte en sån här ide.
Men denne Göran Wänglöf som sitter i utbildningsförbundet? Har han någonsin varit inne i en lektionssal eller hittade han sin tjänst i cornflakes-paketet?

Det som är skrämmande

med skribenternas inlägg är att man påminns om hur långt det är kvar innan skolan kan börja vända från sin kräftgång. Så länge dylika stofiler verkar i beslutande positioner finns inget omedelbart hopp om förändring mot en fungerande skola. Räknar man med att denna artikel ska entusiasmera lärarna till hårdare insatser? Vi pratar om en bransch där söktrycket till lärarutbildningen är såväl lågt som sjunkande. Man vill utöka lärarens årliga insats med hänvisning till undervisningstiden i övriga Europa. Passa på att jämföra lönenivåer samtidigt. Tidsbristen som nämns gör inte alls att undervisningstiden minskar. Det är graden av förberedelse och efterarbete som minskar på de lektioner som ändå måste genomföras. Nej, anmäl er till vikariepolen och skaffa er lite verklighetsförankring. Om ingen sådan finns i er kommuns skola - ta ert ansvar och fatta ett beslut om en sådan.

En enkel lösning...

"Det finns 3 anledningar till att vilja bli lärare..." - "Jui, juli, augusti!" ;-). Den gamla vitsen hänger nog på väggen på dessa båda herrars kontor. Nog har de funderat länge och väl på detta och gjort sin retorikläxa ordentligt. Stig och Göran beskriver målande om lovens historiska betydelse för bondesamhället; men hur illa det rimmar med dagens moderna dito, vilka problem det gör för föräldrar och kommuners ansträngda ekonomi och hur skolans lokaler står outnyttjade nästan 83% av året. Därefter blir de mer bekymrade: "Inom den garanterade undervisningstiden ska alltmer rymmas, men få saker tas bort." och "25% av varje årskull saknar ett slutbetyg från gymnasieskolan...". Skribenterna sätter fingret på tre stora problemområden inom skolan: ekonomin, kunskapsnivån och den hårda arbetsbelastningen för lärare (min tolkning).
Och likt Alexander den stores hugg löser de denna gordiska knut med: Låt lärarna och eleverna arbeta MER!
Bara om vi arbetade några fler dagar per år så kommer det bli så mycket bättre: "så kan lärarna arbeta längre med varje elev, för att ge varje individ bra förutsättningar...". På köpet så blir vi av med denna kvarleva och skolan kan bli lite "modernare".

Det finns många saker som upprör mig med detta debattinlägg. Dels deras oförståelse för lärares arbetssituation (kunskapen har de.), dels deras försök till att lägga fram detta som en påse lördagsgodis; se så bra allt kommer att bli, alla kommer att vinna på det. Det blir oseriöst när de börjar räkna % på lokalutnyttjande och räknar med helger, högtider och semesterdagar. När det beskriver det som att det är skolans fel att föräldrar väljer/tvingas att välja att sätta sin barn på fritids när det ska arbeta. Men framför allt den obehagliga känslan av att dessa herrar egentligen vill att vi ska göra mer utan att vilja betala mer för det. Jag är inte den som förespråkar att lärarnas nuvarande arbetstider per definition inte ska förändras. Det finns alla möjligheter till att föra en diskussion för att se om det finns andra sätt som kan gynna både arbetsbelastning och kvalitet i skolan. Det finns säkert många lärare som kan tänka sig att jobba mer - men vad erbjuder ni istället? Högre lön? Övertidsersättning? Färre administrativa uppgifter? Eftersom inget nämns så utgår jag ifrån att inget annat erbjuds mer än "mer tid med varje barn". Vad sägs om mindre undervisningsgrpper? Om jag kan ha 15 elever istället för 30 så får jag dubbelt så mycket tid med eleverna. Då utnyttjas lokalerna dubbelt så bra. På 12 år får varje elev 10 000-tals fler timmar med varje lärare. Det är nog dessa herrar mindre sugna på. Det hade varit bättre om ni pratade klarspråk: Gör mer, kräv mindre! Istället för att låtsas som att det ni vill är för "allas bästa"

Förvaring eller förkovring?

Vist kan vi förlänga läsåret åtta dagar och kanske också flytta om loven så att det inte blir så långa uppehåll för barnen. Men de är inte maskiner som kan sitta och arbeta lika länge som en vuxen. Barn i de yngre åldrarna kämpar verkligen idag för att orka med hela arbetstiden som oftast hos oss sträcker sig fram till kl 14, vilket är för länge för många redan det. Efterlyser ett större barnperspektiv från kommunerna.

Håller med om att det inte är någon poäng med att lärare är i skolan när eleverna inte är där, då god undervisning enligt mig ska baseras på dynamiken i klassrummet och elevernas egen aktörsförmåga. Men, denna goda undervisning måste ju också kontinuerligt planeras och struktureras. Lärare får ju inte mer tid för att den nuvarande 45 timmars arbetsveckan ändras till 40 timmar. Förstår inte alls hur ni tänker? På vilket sett skulle detta öka kvaliten i undervisningen? Eller Henriksson och Wänglöf kanske mest efterlyser en ”Snyggt på pappret ” plats att förvara våra barn?

korta ned sommarlovet

Undrar hur lite ni två har att göra på era jobb, då ni hinner skriva en artikel i ett ämne ni inte alls begriper er på. Ert förslag att förlänga lärarens dagar och även korta våra lov, gör mig bedrövad. Vi lärare ska jobba som vaktmästare, psykologer, socialarbetare, städare, läkare, sjuksköterskor m.m under dagen. Vi får offra våra raster för att hjälpa barn som gjort sig illa, vi får skäll av föräldrar för minsta lilla sak vi gör. Vi kan inte vara alla till lags, nämligen. På detta undervisar vi barnen och försöker få dem till dugliga samhällsmedborgare. När loven kommer är de flesta av oss helt slutkörda.
Jag undrar om ni satt er fot i skolans värld överhuvudtaget? Testa och vikariera några veckor, så tror jag ni kan komma med ett nytt förlag. Jag, som inte vet vad ni gör på era jobb, skulle kunna ge förslag att förlänga era dagar, helst mot mindre betalt m.m. men som sagt jag kan för lite, alltså är detta inte relevant för mig att ge mig in på. För er del verkar det precis lika när det gäller skolan, ni vet för lite. Vill att ni två förstår att ni bör vara i en verksamhet innan ni uttalar er, det är skam att jobba inom ett utbildningsförbund med så lite kunskap! Byt gärna jobb eller gör lite praktik så du vet vad du talar om Göran.
Slutbetyg saknas av elever som inte är motiverade och elever som kommit hit för sent för att hinna klara av svenska språket. Ta bort dessa kategorier och tala sedan om hur bra skolan är. Ge lärarna lite positiv kritik, se oss som människor, vi gör mer än vi är utbildade till. Och vi gör samhället en stor tjänst varje dag!

Har Stig och Göran tänkt på att...

...ökade undervisningstid för eleverna också innebär fler lärare? För inte tror de väl att det blir någon kvalitet om befintliga lärare ska undervisa mera när man redan idag vet att lärare anser att tiden inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska göras.

... att 40-timmarsvecka innebär en hel del kostnader för kommunerna i form av arbetsdatorer och egna arbetsplatser för lärarna - kanske till och med övertid när de 40 timmarna tagit slut?

Men visst, jag skulle mycket väl kunna tänka mig semestertjänst för klockan 16.30 stämplar jag ut och stänger av telefon, jobbmail. Samma sak med min "egna" arbetsdator, som jag givetvis kommer att behöva om jag ska göra allt arbete på arbetsplatsen. Sedan låser jag lådan till mitt egna skrivbord vid den "egna" arbetsplats som jag, i likhet med alla andra lärare, har tillgång till och därefter åker jag hem och slappnar av :)

Håller med till hundra procent

Jag har länge tyckt detta som Henriksson och Wänglöf för fram.Våra elever måste få mer undervisning, det långa sommarlovet är en katastrof för de underpriviligierades barn och vi lärare behöver bli av med den arbetsrättsligt hopplösa förtroendetiden. En absolut nödvändig förutsättning för en sån här reform är dock att mängden anställda i skolan, inklusive lärarna, måste öka i motsvarande grad som elevtiden i skolan ökar.

Lärarnas arbetstider

Ett grundläggande fel i denna artikel är att lärarna faktiskt har 45 timmars arbetstid i veckan,och vi har lika lång semester som alla andra.Planerad undervisning behöver också förarbete och efterarbete och tid för analys och reflektion över vad som faktiskt händer när vi undervisar.De två senare punkterna hinner vi inte med idag.

Annons

Fler nyheter